Information om talterapi

Talterapi hjälper ett barn som har svårt att tala, förstå tal eller vara i växelverkan med andra människor. Målet med talterapi är att barnet ska kunna kommunicera lättare. Talterapi kan också hjälpa om barnet har svårt att äta sådan mat som andra barn i samma ålder äter.

Dessa svårigheter kan ha många olika orsaker som talterapin kan hjälpa med. Många barn går i talterapi och får hjälp av den.

Talterapi kan hjälpa om barnets utveckling i modersmålet oroar föräldern. Barnet behöver inte talterapi om dess modersmål utvecklas normalt. Syftet med talterapin är inte att lära ut finska eller svenska eller det rätta sättet att tala dessa språk. Om det finns utmaningar på alla språk som barnet använder, kan talterapeuten hjälpa föräldrarna att stötta barnets språkutveckling.

Om barnet har svårt att uttala ljud på finska eller svenska (till exempel R eller L), kan talterapeuten hjälpa att öva ljuden. Talterapeuten hjälper alla barn på samma sätt om de har svårt att uttala något ljud på finska eller svenska.

En viktig del av talterapi är att det i barnets omgivning finns stöd för övning. Talterapeuten ger familjen råd om hur de kan stötta barnets språkutveckling. Hen ger övningar som familjen gör hemma. Oftast samarbetar talterapeuten också med daghemmet eller skolan, så att barnet får rätt slags stöd även där.

Talterapi är gratis för alla barn under 18 år som behöver talterapi.

Om man på rådgivningen, på daghemmet eller i skolan märker att barnet kan ha nytta av talterapi, får barnet en remiss av yrkespersonen. Det betyder att ni får en kallelse till talterapeutens mottagning. Du får en kallelse per telefon eller brev. Man kommer inte till talterapi utan remiss.

Om du är orolig för ditt barns språkutveckling, berätta om det på rådgivningen, på daghemmet eller i skolan. Berätta om du är oroad över följande:

• talutvecklingen
• otydligt tal
• språkutvecklingen
• talförståelse
• interaktionsfärdigheter, det vill säga förmågan att vara i kontakt med andra människor
• stamning
• felaktigt uttal
• svårigheter att äta sådan mat som andra jämnåriga äter
• barnets röst är hes eller på annat sätt ovanlig

Om du vill kan du själv kontakta talterapin och få råd. Se din egen kommuns kontaktuppgifter på webbsidan för habiliteringstjänster för barn och unga.

Det första besöket hos talterapeuten är ett bedömningsbesök. Vid bedömningsbesöket bedömer talterapeuten om barnet behöver talterapi och hur länge. Ibland räcker det att talterapeuten ger råd till familjen en gång per telefon eller vid mottagningen. Ibland kan talterapeuten hjälpa barnet och familjen under en längre tid. Talterapeuten diskuterar med familjen och ställer upp mål för kommande träffar.

Flesta barn tycker att det är roligt att gå till talterapeuten. I talterapin övar barnet sina språkliga färdigheter med hjälp av uppgifter, bilder och lek.

Talterapeuten ger övningar att ta med hem och ger föräldrarna råd om hur de kan öva hemma tillsammans med barnet. Det är viktigt att föräldrarna är med på mottagningen och att hela familjen förbinder sig till talterapi. Då har barnet mest nytta av terapin och barnets färdigheter utvecklas.

Om ni behöver tolk kan talterapeuten boka en tolk till mottagningen. 

Varje barn har nytta av att föräldrarna pratar mycket med barnet och läser för hen.  Barnets tal och språk utvecklas i växelverkan med andra människor. Därför behöver barnet mycket samtal med vuxna och andra barn.

Det är viktigt att barnet lär sig sitt modersmål väl. Kunskaper i det egna modersmålet stöder barnets språkutveckling och hjälper till att lära sig även andra språk.

• Tala mycket med barnet på ditt eget modersmål. Det är bra om barnet också får tala mycket med andra vuxna och barn.
• Tala lugnt till barnet. Använd tydliga och enkla meningar. Peka, använd ansiktsuttryck och gester.
• Säg högt vad barnet pekar eller tittar på (till exempel: ”Vilken stor bil!”)
• Om barnet säger ett ord fel, upprepa ordet rätt. Be inte barnet upprepa ordet – vuxnas förebild fungerar bättre. Tvång kan göra att barnet inte vågar eller vill tala.
• Ta med barnet i vardagssysslor. Berätta vad barnet gör och vad du gör (till exempel: ”Jag skalar ett äpple, och du kan så fint skära bananen.”)
• Lek och spela med barnet så att ni pratar samtidigt.
• Läs för barnet eller tillsammans med barnet på ditt modersmål. Om du inte hittar böcker på ditt modersmål kan du visa bilder och berätta om dem på ditt språk.