En instruktion om stöd för närståendevård är under beredning

Stödet för närståendevård är en verkningsfull form av stödverksamhet som gäller sådan vård och omsorg som inte ingår i ett vanligt närståendeförhållande och som förekommer i alla åldersgrupper. ”Utgångssituationen är att stödet för närståendevård har ordnats på ganska olika sätt i Västra Nylands kommuner”, berättar Johanna Rannikko, som är projektchef för projektet för helheten av stöd för närståendevård. En viktig fråga som väcker diskussion med tanke på välfärdsområdet som helhet är fastställandet av vårdarvodesklasser samt ordnandet av ledigheter för närståendevårdare - det finns skillnader i dessa frågor mellan de tio kommunerna. Beloppet av vårdarvodet för närståendevårdare grundar sig på hur krävande och bindande närståendevården är, och för att vårdarvodesklassen ska kunna fastställas behövs en individuell bedömning av servicebehovet. 

För att dryfta kriterierna för beviljande av stöd för närståendevård har det inrättats en projektgrupp för stöd för närståendevård, som för närvarande sammanträder varje vecka. I denna grupp ingår företrädare för varje kommun inom Västra Nylands välfärdsområde: tjänsteinnehavare och företrädare för organisationer (Esbo och Grankulla närståendevårdare och vänner ESKA rf och Hiiden omaishoitajat ry från området Lojo-Vichtis-Högfors) samt fyra erfarenhetsexperter, det vill säga närståendevårdare – av dessa företräder två närståendevårdare till barn och unga och två företräder närståendevårdare till vuxna.

Projektgruppen har samlat in uppgifter om nuläget i de olika kommunerna och bereder ett förslag till kriterier för beviljande av stöd för välfärdsområdesfullmäktige. Vid beredningen av stödet för närståendevård anses konsekvenserna för individer vara viktiga, alltså på vilket sätt eventuella förändringar påverkar klienterna. ”Vi försöker samla goda erfarenheter från kommunerna och skriva ut dem ur processens synvinkel för att vi ska kunna utveckla jämlikheten”, berättar Rannikko om arbetsfaserna.  

Som ett allmänt mål har projektgruppen satt upp att stödet för närståendevård ska göras mångsidigare och stärkas och att det i sinom tid ska finnas samma stödformer för alla närståendevårdare. Verksamheten ska vara jämlik i hela Västra Nylands välfärdsområde. Vid beredningen av verksamhetsprinciperna ger gruppens erfarenhetsexperter och representanter för organisationerna en ytterst viktig syn på saken. ”Huvudprinciperna är dock enhetliga i kommunerna, så jag är förvissad om att man kommer fram till ett gemensamt synsätt”, beskriver Rannikko situationen. 

Servicebeskrivningarna samt förslaget till kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och arvoden föreläggs välfärdsområdesfullmäktige på hösten. När fullmäktige har fattat beslut om saken tas de nya kriterierna för beviljande av stöd för närståendevård i bruk i välfärdsområdet vid ingången av 2023. Med tanke på förslaget till arvode har det skapats olika framtidsscenarier som syftar till att ge en bild av de ekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för klienterna.  

Övergången till välfärdsområdena kan ge upphov till oro över att stödet blir sämre eller huruvida de bekanta tjänsterna fortsätter. I projektgruppen identifieras denna oro och det centrala budskapet till klienterna är – liksom i all beredning av välfärdsområdet – att man i första hand förbereder sig på en trygg övergång. Detta innebär att till exempel arrangemangen för närståendevårdarnas ledigheter i princip förblir oförändrade även efter årsskiftet. Avsikten är att övergången till välfärdsområdet ska påverka klienternas liv så lite som möjligt.  

Mer information: projektchef Johanna Rannikko, johanna.rannikko@luvn.fi