I Västra Nyland identifieras och nås familjer som behöver stöd – upp till 73 % av Voimaperheet-blanketterna returneras till rådgivningarna

Viivi Sotamaa har arbetat på sin nuvarande arbetsplats vid Auroras mödra- och barnrådgivning i Esbo i cirka sex år. Enligt Sotamaa är det bästa med rådgivningsarbetet mötena med familjerna samt känslan av att arbetet har en genuin inverkan.

– Jag upplever att arbetet är mycket betydelsefullt. Rådgivningsarbetet är i huvudsak positivt och arbetsdagarna rymmer i allmänhet flera glada möten. Förebyggande arbete är mycket viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.

Enligt henne kräver arbetet omfattande yrkeskunskap eftersom man på mottagningen behandlar olika ämnen – från barnets utveckling till stöd för föräldraskapet. Just mångsidigheten gör arbetet meningsfullt.

På rådgivningen möter man också familjer där föräldraskapet medför en stor belastning. Enligt Sotamaa syns föräldrarnas ork ofta direkt i barnets beteende.

– Man ser i viss mån föräldrarnas utmattning, som gör att föräldern tappar konsekvensen i fostran. Det här kan i sin tur öka barnets beteendeproblem.

Screening för beteendeproblem hos barn är numera en etablerad del av fyraårskontrollerna vid rådgivningarna i Västra Nyland. I verksamhetsmodellen Voimaperheet fyller föräldrarna i en screeningblankett som kartlägger utmaningar i barnets beteende.

Enligt Sotamaa är verksamhetsmodellen ett konkret verktyg för rådgivningsarbetet.

– Det är fråga om en strukturerad och forskningsbaserad verksamhetsmodell som stödjer handledningen av föräldrarna och stärker familjernas vardag.

I praktiken tar familjerna i allmänhet med sig blanketterna till fyraårskontrollen. Om man har glömt blanketten hemma tar ärendet inte slut där.

– Vi ger en blankett att fylla i under rådgivningsbesöket samtidigt som vi tillsammans med barnet utför uppgifter som ingår i bedömningen av den neurologiska utvecklingen.

I Västra Nyland har returneringsgraden för screeningblanketterna stigit till en hög nivå, cirka 73 procent. Enligt Sotamaa är detta tack vare tydliga och enhetliga verksamhetssätt.

– Blanketten har blivit en etablerad del av fyraårsbesöket. Det finns information om det här också på rådgivningens webbplats och nya blanketter ges vid behov.

Dessutom har de anställda tillgång till tydlig dokumentationspraxis och färdiga fraser som underlättar vardagen i arbetet. Nya anställda får en utförlig introduktion i verksamhetsmodellen.

Familjerna motiveras att fylla i blanketterna genom att berätta att det finns konkret hjälp att få om eventuella utmaningar uppstår.

– Vanligtvis tar föräldrarna emot hjälp om de behöver den.

Enligt Sotamaa syns barnens beteendeutmaningar ofta inte direkt vid ett kort rådgivningsbesök. Därför är det viktigt att samarbeta med småbarnspedagogiken och föräldrarna.

Före rådgivningsbesöket ger småbarnspedagogiken en förhandsbeskrivning av barnet. Blanketten fylls i tillsammans med föräldrarna och den visar både vårdnadshavarnas och småbarnspedagogikens observationer.

– Det här hjälper oss att identifiera eventuella utmaningar redan på förhand, berättar Sotamaa.

Enligt henne har Voimaperheet-modellen förtydligat identifieringen av beteendeproblem avsevärt.

– Genomgången av blanketten väcker diskussion och gör det lättare att närmare gestalta vilka utmaningar det är fråga om.

Föräldrarna förhåller sig i huvudsak positivt till kartläggningen.

– Enligt min erfarenhet har det ansetts vara positivt att frågorna är exakta och berör många olika ämnesområden.

Enligt Viivi Sotamaa har också responsen på Voimaperheet-föräldrahandledningen varit uppmuntrande. Familjerna har berättat att programmet har gett dem konkreta metoder för utmanande situationer samt att det ökar känslan av kontroll i vardagen.

Det finns särskilt en kommentar från en familj som har fastnat i Sotamaas minne.

– De berättade vid femårsbesöket att barnets utmanande beteende tidigare orsakat en betydande belastning i vardagen. Tack vare programmet fick de nya sätt att agera som gjorde att vardagen började löpa bättre.

Sotamaa har ett tydligt budskap till andra rådgivningar: den gemensamt överenskomna praxisen fungerar. När screeningblanketten tas med som en naturlig del av rådgivningsbesöket och familjerna får konkret information om det stöd som erbjuds, ökar också familjernas deltagande.

– Jag tror att många familjer som kämpar med barnets beteendeutmaningar gärna tar emot stöd.