Utvecklingen av nätverket av tjänster

På närhälsostationer tillhandahålls sjukskötar- och läkarmottagningar permanent och vid behov rehabiliteringstjänster, mentalvårds- och missbrukartjänster, munhälsovård och socialservice.

Närhälsostationernas och hälsostationernas verksamhet samordnas så att varje invånare i välfärdsområdet får de tjänster de behöver så nära som möjligt. Laboratorietjänster tillhandahålls i hela området, vid behov med hjälp av mobil provtagning.

Innan en eventuell ändring till närhälsostation utarbetas en genomförandeplan, där man bedömer servicebehovet hos befolkningen i närhälsostationens område, beskriver de tjänster som produceras vid närhälsostationen beskrivs och bedömer hur man med hjälp av dessa och de närliggande hälsostationernas samordnade tjänster uppfyller befolkningens servicebehov. 

En närhälsostation är öppen dagligen under tjänstetid eller mer sällan. Tjänster kan tillhandahållas regelbundet eller de tas till platsen enligt klienternas behov. Omfattande digitala tjänster kompletterar närservicen.

Avsikten är att munhälsovårdstjänsterna samlas till större enheter. Dessutom är det möjligt att tillhandahålla till exempel munhälsoundersökningar på närhälsostationer och verksamhetsställen i området.

Munhälsovårdstjänster för skolelever tillhandahålls på tandkliniker som slagits samman till större enheter. Dessutom kan tjänster för skolelever tillhandahållas på närhälsostationer och i begränsad utsträckning med hjälp av mobila enheter. Tjänsterna som tillhandahålls på närhälsostationer och med hjälp av mobila enheter är mer begränsade än de som erbjuds på de större enheterna.

Det föreslås inga ändringar i hemvårdens verksamhet i förslaget till nätverket av tjänster. I Västra Nyland utvecklas hemvården kontinuerligt, och till exempel det mobila sjukhusets (LiiSa) verksamhet utvidgas i hela området. 

Kontinuiteten i behandlingen är en viktig del av högklassiga tjänster. På en del av våra hälsostationer används redan en teammodell i bruk, där en egen kontaktperson utses för klienter med ett stort behov av tjänster. I vårt område startar dessutom ett försök med egenföretagarmodellen, där erfarna allmänläkare ansvarar för tjänsterna för sin befolkning. Ett av målen med detta försök är just att förbättra kontinuiteten i vården. 

Att förbättra tjänsterna på basnivå är vårt främsta mål när vi förnyar nätverket av tjänster. Genom utveckling eftersträvas högklassig närtjänster och snabbare tillgång till tjänster, vilket också gäller förebyggande tjänster.

I bedömningen av konsekvenserna har fokus lagts på tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt bland annat på konsekvenserna för personalen på en allmän nivå. I västra Nylands välfärdsområde bevaras ett områdesmässigt omfattande nätverk av tjänster, vilket också stödjer tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. I och med det växande servicebehovet krävs att det finns närservice utanför kommuncentrumen även i framtiden. 

Vi anser att återuppringningstjänsten inte tjänar våra invånare på bästa möjliga sätt. Därför är det meningen att återuppringningstjänsten förnyas i framtiden. I välfärdsområdet förestår fortfarande en del ändringar av telefonnummer som hänför sig till vårdreformen. Ändringar i telefontjänsterna måste planeras och genomföras noggrant för att vi ska kunna säkerställa att våra invånare kan kontakta våra tjänster.

I fråga om Västra Nylands välfärdsområde är den statliga finansieringen 2024 sammanlagt 1,77 miljoner euro. Finansieringen av tjänsterna som överförts från kommunerna till välfärdsområdena motsvarade inte de kostnader som uppstod vid organisering av tjänsterna. Samtidigt är situationen i statens finanser prekärt, och välfärdsområdena tvingas spara.

Lagen kräver att välfärdsområden har en balanserad ekonomi. I Västra Nyland strävar vi efter att minska kostnaderna med cirka 50 miljoner euro 2024 med sådana metoder som påverkar invånarnas tjänster så lite som möjligt. När det gäller att uppnå ekonomisk balans är situationen i vårt område en av de bästa i landet. 

Efter vårdsreformen har vi lyckats förbättra elevhälsans arbetssituation avsevärt. Vi har rekryterat 24 nya skolpsykologer och 13 nya skolkuratorer till vår egen personal i området. I vårt område har nu flera unga personer möjlighet att träffa en skolpsykolog eller kurator.

Vi använder en centraliserad psykologtjänst även för sådana läroanstalter som inte har en egen psykolog.

I och med det växande servicebehovet krävs att det finns närservice utanför kommuncentra även i framtiden. I Västra Nylands välfärdsområde bevaras ett områdesmässigt omfattande nätverk av tjänster, som stöds av omfattande digitala tjänster. I vårt område får närtjänsterna stöd till exempel av närhälsostationerna.

Majoriteten av våra tjänster ges i klienternas hem. Exempelvis hemvården gör över 2,1 miljoner besök till västnyländska hem varje år. 

Enligt en undersökning från 2023 finns det 4032 skyddsrum i Västra Nyland. I dessa finns sammanlagt cirka 460 000 skyddsplatser. Det finns alltså tillräckligt med skyddsplatser för ungefär 96% av befolkningen i Västra Nyland.

Med skyddsrum avses ett separat utrymme eller en separat byggnad, som har byggts i eller i anslutning till en byggnad, och som i första hand är avsett att ge skydd åt befolkningen mot militära hot där människor bor, rör sig och arbetar.

Byggnadens ägare är ansvarig för skyddsrummet och dess skick. Enligt räddningslagen ska skyddsrummet kontrolleras var tionde år. Skyddsrummen är indelade i olika skyddsklasser på basis av deras byggnadsår.

Skyddsrummet skyddar mot sprängnings- och splittereffekter, byggnadsras, tryckvågor, joniserande strålning och kemiska krigsvapen. Det finns skyddsrum i olika storlekar: från husspecifika skyddsrum till stora bergskyddsrum.

Över lag finns det för närvarande cirka 52 000 skyddsrum i Finland, med ungefär 4,2 miljoner skyddsplatser för befolkningen. Majoriteten av skyddsrummen, cirka 85 %, är privata, husspecifika skydd av armerad betong som finns i samband med bostads- och affärsfastigheter. Även gemensamma bergskyddsrum för flera fastigheter används.

Vi har fattat ett beslut om att slut använda Apotti, det klient- och patientdatasystem som används i Grankulla, och samtidigt slutar vi använda den digitala servicekanalen Maisa. Maisa kommer dock fortsättningsvis att användas i HUS specialiserade sjukvård.

I vårt välfärdsområde finns det elva separata klient- och patientdatasystem, vilket orsakar flera utmaningar för personalen som arbetar med tjänsterna och klienterna som använder dem.

Vi konkurrensutsätter det enhetliga klient- och patientdatasystemet under 2024. Vi genomför konkurrensutsättningen i samarbete med Östra Nylands välfärdsområde. Våra invånare kommer i framtiden att ha tillgång till allt bättre digitala tjänster.