Vanliga frågor om byggandet av Västra Nylands välfärdsområde

Kommunerna ordnar tjänsterna fram till utgången av 2022, varefter välfärdsområdet svarar för ordnandet av tjänsterna. Vi tryggar tjänsterna, och till en början kommer det säkerligen inte att märkas någon stor förändring. Vi förnyar tjänsterna genom att utveckla dem tillsammans så att invånarna överallt i Västra Nyland får jämlika och högklassiga tjänster i rätt tid.

Inrättandet av välfärdsområdena påverkar inte direkt räddningsväsendets tjänster. Västra Nylands räddningsverk grundades 2004. Avtalsbrandkårernas brandkårsavtal överförs som sådana till välfärdsområdet, ändringen inverkar inte på de frivilliga brandkårernas verksamhet, och de är även i fortsättningen en viktig del av räddningsväsendets system. Det kommer inte att ske några förändringar i nödcentralsverksamheten, utan nödcentralsverket fortsätter som statligt ämbetsverk.

Även i fortsättningen kommer sådana tjänster som används mycket och ofta kvarstå som närtjänster. Det kommer inte att ske några väsentliga förändringar i närtjänsterna. Det är viktigt för oss att erbjuda jämlika tjänster i hela området. Även en del av specialtjänsterna kan erbjudas nära bastjänsterna till exempel med hjälp av distansförbindelser, och avsikten är att mobila tjänster ska utnyttjas i större utsträckning än för närvarande.

Inom välfärdsområdet är tjänsterna inte bundna till kommungränserna, men i det inledande skedet är det av praktiska orsaker ännu inte möjligt. Frågan utreds.  

Redan nu är det möjligt att välja hälsovård någon annanstans än i den egna hemkommunen och valet står då fast minst ett år i taget. I början av 2023 har vi ännu flera olika klient- och patientdatasystem i bruk. Därför kan till exempel hälsostationerna åtminstone inte till en början erbjuda ett helt fritt val. Ett gemensamt patientdatasystem kan ge nya möjligheter till detta i framtiden. Brådskande vård ges dock på alla hälsostationer.

Samjourerna förblir oförändrade, det vill säga på Jorvs och Lojos sjukhusområde.

HUS Bilddiagnostiks och HUSLABs tjänster fortsätter som förut. 

Målet är jämlika tjänster. Vid årsskiftet sker dock inte genast några större ändringar i det regionala utbudet av tjänster.

Vid årsskiftet fortsätter tjänsterna på samma sätt som tidigare. På längre sikt strävar välfärdsområdet efter att öka antalet distanstjänster och mobila tjänster, som kan förbättra tillgången till vård för invånare som bor utanför stadscentrumen.

Psykolog- och kuratorstjänsterna ordnas även i fortsättningen i läroanstalterna. Det utvecklas också digitala tjänster för att det ska bli lättare att få tjänster.

En omfattande organisation för rådgivning och servicehänvisning för äldre håller på att införas i välfärdsområdets organisation. Organisationen hänvisar de äldre direkt till rätt tjänst eller hjälp. Även uppsökande äldrearbete ingår i denna helhet. För rådgivningen och servicehänvisningen för seniorer är det också i fortsättningen ytterst viktigt att känna till det lokala serviceutbudet.

Stärkande av de förebyggande tjänsterna och tjänsterna inom tidigt stöd är ett centralt mål i beredningen av välfärdsområdet. Vi utvecklar också samarbetet med organisationer och andra aktörer inom tredje sektorn.

Diagnostiken och vården av sällsynta sjukdomar har i Finland koncentrerats till den specialiserade sjukvården (HUS). Vårdreformen påverkar inte arbetsfördelningen och tjänsterna för dem som lider av sällsynta sjukdomar förblir oförändrade. 

Välfärdsområdet har bättre möjlighet att upprätthålla specialkompetens än kommunerna. På längre sikt är det möjligt att viss vård inom den specialiserade sjukvården i fortsättningen kommer att ges i större utsträckning än tidigare av primärvården.

Målet vid alla ändringar är att kontinuiteten i tjänsterna ska tryggas. Sannolikt deltar klienterna i arbetsverksamheten i fortsättningen på samma sätt som för närvarande, även om ansvaret för ordnandet av arbetsverksamheten ändras. Arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning genomförs för närvarande av kommuner, samkommuner, såsom Eteva, samt privata serviceproducenter, såsom Rinnekoti i Esbo. Det är ännu inte känt om arbetsverksamheten även i framtiden kommer att vara en del av funktionshinderservicen enligt lagen eller om arbetsverksamheten blir en del av sysselsättningstjänsterna. Avsikten är att den nya lagstiftningen om funktionshinderservice ska skickas ut på remiss i början av 2022.

Kommunerna ordnar hjälpmedelstjänsterna ännu under 2022. För närvarande producerar en del av kommunerna i Västra Nyland hjälpmedelstjänster själva och en del kommuner har utkontrakterat verksamheten till HUS. Det är naturligt att välfärdsområdet framöver ordnar dessa tjänster på ett enhetligt sätt, antingen som egen verksamhet eller via HUS. Ärendet utreds.

Servicesedeln kommer att förbli ett alternativ när det gäller att skaffa tjänster inom välfärdsområdet. Beslut om användning av servicesedel fattas i sinom tid av välfärdsområdets styrelse och fullmäktige. 

Modellen innebär att privata aktörer deltar i produktionen av offentliga tjänster. I Västra Nyland tillämpas även i fortsättningen en stark flerproducentsmodell. Det kommer inte att ske några snabba förändringar i serviceproduktionens struktur.

Utgångspunkten är att vårdgarantin inte överskrids. Tillsynsmyndigheterna övervakar hur tillgången till vård förverkligas. I vissa tjänster är det möjligt att bevilja servicesedlar, om tjänsterna är överbelastade.

I initialskedet används flera patientdatasystem, men vi säkerställer att informationen förmedlas tillräckligt mellan systemen. I framtiden är målet ett enda gemensamt patientdatasystem.

Varje välfärdsområde ansvarar i princip för sina egna system. Vissa system kan skaffas tillsammans med andra välfärdsområden.

I beredningsskedet byggs lösningar inom basinformationstekniken samt centrala informationssystem som saknas, bland annat inom förvaltningen. I de klient- och patientdatasystem som nu finns i kommunerna utförs endast de mest nödvändiga ändringsarbetena. Även beredningsskedets omfattning är betydande, kostnadsförslaget uppgår till 61 miljoner euro.

När välfärdsområdet kör igång inleds en vidareutveckling som syftar till att förenhetliga klient- och patientdatasystemen för att göra verksamheten smidigare och möjliggöra digitala tjänster. Vidareutvecklingen pågår i flera år. 

Införandet av Sarastias tjänster i välfärdsområdet har beretts sedan början av 2022. Välfärdsområdet skaffar löneräkningstjänsterna som en utkontrakterad tjänst av Sarastia, inte som programvara såsom i Helsingfors. Dessutom är cirka 65 procent av personalen vid årsskiftet redan i Sarastias system, eftersom Esbo och Grankulla redan använder samma system. Utöver dessa har välfärdsområdet och Sarastia förberett sig på införandet vid årsskiftet med extra resurser.

Till välfärdsområdet överförs de nuvarande kund- och patientdatasystemen och de övriga kliniska systemen samt lednings-, larm- och kundsystemen som räddningsväsendet använder. Vi är dock tvungna att göra ett flertal ändringar i dem, men systemen byts inte vid årsskiftet. Nya informationssystem kommer till förvaltningen och den grundläggande informationstekniken, eftersom kommunerna behöver lösningar själv och de inte överförs till välfärdsområdet. Den största utmaningen är ekonomi- och personalförvaltningens helhet som kopplas tätt till alla andra system. Jobbet är enormt, men vi tror på att vi lyckas med de viktigaste överföringarna. Vi har dock mycket kvar att göra under 2023.

Staten uppbär skatterna som en del av förvärvsinkomstbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen.

På längre sikt medför gallringen, förenhetligandet och optimeringen av informationssystemen effektivitet, även om investeringar krävs på kort sikt. Å andra sidan möjliggör en enhetlig struktur också mer omfattande digitala tjänster som kompletterar de traditionella tjänsterna.

I detta skede vet vi ännu inte vilka eventuella organisationsunderstöd som i framtiden delas ut av välfärdsområdet och vilken roll kommunerna har. Detta utreds när man kommer överens om arbetsfördelningen mellan välfärdsområdet och kommunerna. Det är viktigt att organisationernas verksamhetsförutsättningar kan tryggas också i framtiden.

I detta skede vet vi ännu inte den framtida nivån på arvodena för närståendevård. Det är dock klart att nivån måste vara densamma i hela området. Vid beredningen har man granskat olika alternativ med tanke på både kostnaderna och de individuella konsekvenserna i förhållande till de nuvarande arvodena i kommunerna i Västra Nylands välfärdsområde. Förslagen föreläggs välfärdsområdesfullmäktige för beslut i oktober.

Västra Nylands välfärdsområde utför kontinuerlig intressebevakning, för att vi ska kunna säkra en finansiering som beaktar särdragen i vårt välfärdsområde. En del av finansieringsunderskottet är gemensamt för alla välfärdsområden och en del orsakas av att den statliga finansieringen i nuläget inte beaktar skillnaderna mellan områdena på ett tillräckligt sätt. Vi strävar efter att självständigt och tillsammans med de övriga välfärdsområdena påverka hur finansieringen bestäms. Som en del av den trygga övergången har välfärdsområdet som uppgift att säkerställa att basservicen fungerar.

Välfärdsområdets fullmäktige ansvarar för tjänsterna i hela området och fullmäktigeledamöterna ska företräda hela välfärdsområdet, inte en enskild kommun. Målet är att skapa jämlika tjänster för alla invånare i välfärdsområdet.

Det första sammanträdet för fullmäktige hölls i Dipoli i Esbo den 7 mars 2022. Fullmäktige kan besluta var sammanträdena i fortsättningen ska ordnas.

Under 2021 och 2022 har vi anlitat erfarenhetsexperter, genomfört invånarenkäter och ordnat informationsmöten för invånare. Invånarna, kunderna och erfarenhetsexperterna spelar också i fortsättningen en viktig roll i utvecklingen av tjänsterna liksom också organisationerna samt påverkansorganen, såsom ungdomsfullmäktige, rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet, vilka inleder sin verksamhet i välfärdsområdet. För invånarna erbjuds också gemenskapen för Västra Nylands välfärdsområde, där man kan delta i utvecklingen. För välfärdsområdet utarbetas i samarbete ett program för delaktighet.

För utveckling av färdtjänsten har det just utsetts en klientrepresentantgrupp på tio personer. Till gruppen har det bjudits in personer som tidigare har varit utvecklingsklienter vid Färdcentralen. Gruppen sammanträder första gången i januari 2022. Även råden för personer med funktionsnedsättning och äldreråden tas med.

Under beredningen för vi en hel del regional diskussion om de bästa verksamhetsmodellerna. De kan gradvis utvidgas till hela välfärdsområdet. I början är det viktigast att säkerställa en trygg överföring av tjänsterna.

Du kan prenumerera på vårt nyhetsbrev och följa våra kanaler i sociala medier på Twitter(extern länk), Facebook(extern länk) och Linkedin(extern länk). Du kan också beställa de meddelanden vi skickat till medierna direkt till din e-post(extern länk). Vi ordnar också invånarmöten och nästa möte ordnas 22.9.2022.

Vid ingången av 2023 övertar Västra Nylands välfärdsområde ansvaret för färdtjänsten. Välfärdsområdet ska ha gemensam färdtjänst. 

Nej, de diskriminerades inte. Marknadsdomstolen konstaterade att alla bedömningskriterier inte hade fastställts tillräckligt noggrant vid konkurrensutsättningen. Därför bestämde marknadsdomstolen att upphandlingen ska genomföras på nytt. Under upphandlingen behandlades anbudsgivarna jämlikt. Vid upphandlingen betonades att beställningssystemet ska vara lätt att använda och högklassigt.  

Nu bygger man upp en fungerande färdtjänstmodell och utvecklar tjänsten tillsammans med både kommunerna och klienterna i välfärdsområdet. Vi skapar en ny, fungerande färdtjänst för de västnylänningar som har svårt att röra sig i det dagliga livet.   

Det har tidvis förekommit utmaningar med försenade eller uteblivna skjutsar i hela Västra Nyland. I vissa situationer har det tagit mycket lång tid för skjutsen att anlända i hela Västra Nyland och ibland har skjutsen inte anlänt alls. I den kommande tjänsten vill man förhindra sådana tråkiga situationer. 

För närvarande kan klienter till exempel i Esbo beställa en skjuts antingen så att den kommer en viss tid eller genast. I praktiken anländer för närvarande en bil som beställts så att den ska komma genast i Esbo inom i genomsnitt åtta (8) minuter från beställningen.

En förhandsbeställning anländer vid den tidpunkt som klienten önskar. I fråga om beställningar där skjutsen ska komma genast har det till exempel i Esbo fastställts att bilen ska anlända senast 60 minuter efter beställningen. Responsen har beaktats och problem har åtgärdats. Till exempel har en kompletterande färdtjänst tagits i bruk vid sidan av den nuvarande.  

Västra Nylands välfärdsområde ansvarar för ordnandet av tjänsten. Verksamheten inleds nästa år i Esbo, och de övriga kommunerna ansluter sig stegvis under 2023 till den gemensamma tjänsten. Målet är att genom samutveckling skapa en fungerande tjänst som betjänar invånarna i alla kommuner.   

Västra Nylands välfärdsområdesstyrelse beslutar om verksamhetsmodellen för färdtjänsten.   

De alternativa modeller som granskats är:

• en modell med flera tjänsteproducenter
• en modell med en tjänsteproducent
• en modell där det finns en tjänsteproducent och skjutsarna har konkurrensutsatts separat.

Klienterna har medverkat i beredningen av upphandlingen. De har sagt att det viktigaste för dem är att det är lätt och fungerande att beställa skjuts och att skjutsarna anländer i tid och är säkra.

Vi utnyttjar användarnas, organisationernas och chaufförernas värdefulla respons på den tidigare tjänsten direkt i den kommande upphandlingen och ordnandet av färdtjänst inom Västra Nylands välfärdsområde. Vi åtgärdar i den mån det är möjligt de problem som har förekommit tidigare. Vi har redan ändrat många avtalsvillkor för att noggrannare säkerställa färdtjänstens kvalitet. För att hitta bästa praxis vill vi fortsätta arbetet med att utveckla färdtjänsten och beakta de erfarenheter som klienterna, chaufförerna och andra intressentgrupper har.   

Färdtjänsten baserar sig på socialvårdslagen och handikappservicelagen, så lagarna ger viktiga ramar också för konkurrensutsättningen. Vid ordnandet av färdtjänsten iakttas gällande lagstiftning. Det skapas en gemensam verksamhetsmodell för färdtjänst i Västra Nyland enligt socialvårdslagen och handikappservicelagen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om principerna för ordnandet av tjänsten.   

Vi följer reformen av handikappservicelagen. Lagen kan till exempel komma att innehålla preciseringar i rätten till färdtjänst. Lagreformen torde också medföra nya sätt att ordna stöd för mobiliteten.  

Nej, det kommer inte att ske.        

Målet är att klienten inte ska behöva ett färdtjänstkort i fortsättningen. Klienten visar chauffören ett fotoförsett identitetskort, funktionshinderkort, pass eller något annat bevis som innehåller bild, namn och födelseår. Orsaken till detta är att det tidvis har förekommit fel i färdtjänstkorten och då har klienterna inte kunnat använda färdtjänsten. Nya klienter har också varit tvungna att vänta tills de fått kortet innan de har kunnat resa. Med hjälp av ett identitetsbevis kan också chauffören försäkra sig om att hen skjutsar rätt klient. 

Beställningen som chauffören får innehåller bara de uppgifter som är nödvändiga för skjutsen. Uppgifterna ges inte vidare till någon. Chauffören får uppgifterna om en klient endast vid en beställning. 

I uppgifterna om beställningen ser chauffören klientens namn, födelseår, adresserna för hämtning och lämning, hjälpmedlen samt eventuella uppgifter om behov av assistans.  

• Färdtjänstens säkerhet beror på många saker som beaktas bland annat vid upphandling av färdtjänsten. Klienternas uppgifter ska vara korrekta, de ska behandlas med hänsyn till informationssäkerheten och dataskyddet, kundservice ska vara smidig och ges på klientens eget språk, finska, svenska eller engelska. Chauffören ska komma till rätt plats i tid och vara yrkeskunnig. Dessa kriterier fastställs i villkoren för färdtjänsten och uppfyllandet av dem följs bland annat utifrån klientresponsen. 

• Till exempel enligt Esbo stads klientenkät(extern länk) känner 80 procent av klienterna sig trygga på de resor de beställer. 

Klienten får service på finska, svenska eller engelska. Beställningen förmedlas till en sådan chaufför som kan betjäna klienten på det kontaktspråk som klienten valt. Chaufförens språkkunskaper registreras i förmedlarens (operatörens) system. Chaufförens språkkunskaper ska vid behov verifieras med ett språkintyg. 

Kundservice ges dygnet runt, alla dagar året om. Skjutsen kan beställas per telefon, med en webbapplikation, per sms och per e-post. Beställningstjänsten har ett telefonnummer på finska och engelska samt ett annat på svenska. Samtalen borde besvaras inom i genomsnitt 1 minut. Servicenivån mäts och följs upp regelbundet. 

För närvarande väntar många klienter i Västra Nyland mycket länge på sin skjuts. Vi vill fastställa en frist för väntetiden. Skjutsen kan beställas till en viss tid eller genast. En förhandsbeställning ska göras mer än en timme före önskad avhämtningstid. Om skjutsen har beställts på förhand ska bilen anlända vid den överenskomna tidpunkten. Om bilen ska komma genast anländer den så snart som möjligt, men senast inom 60 minuter. Till exempel i Esbo anländer skjutsen för närvarande i genomsnitt på 8 minuter, men på andra orter kan det ta längre tid på grund av långa avstånd. Därför har vi fastställt att skjutsen ska anlända inom 60 minuter från beställningen.  

De bedömningar av chaufförer som klienterna gett beaktas som grund för förmedling av skjutsar. 

Prissättningsmodellen utarbetas med beaktande av bland annat skjutsarnas särdrag för att verksamheten ska vara lönsam för skjutsföretagen. 

• I Västra Nyland finns det knappt med taxibilar, i synnerhet invalidtaxibilar. Genom att slå ihop skjutsar och ha klienter att samåka kan vi säkerställa att bilarna räcker till för alla, det vill säga att man kan få bilen säkrare och snabbare. Långa resor är dyra. Samåkning är ett sätt att sänka skjutskostnaderna. Det handlar om att använda våra gemensamma pengar på ett ändamålsenligt sätt. Färdtjänsten jämställs med kollektivtrafiken, där vi alltid åker tillsammans med andra. Genom samåkning blir det också mindre utsläpp.  

• Samåkning på alla resor är ändå inte förnuftigt. Samåkning passar endast för cirka 25–30 procent av resorna: när klienter åker åt samma håll är det vettigt att slå ihop deras resor. 

• I en enkät som Esbo stad genomfört frågade vi också klienternas åsikt om att samåka med en annan klient. Av dem som svarat säger 50 procent att de inte kan samåka med någon annan klient. Däremot ser 29 procent samåkning som en möjlighet, medan 21 procent inte kunde svara på frågan. 

Målet är att tjänsteproducentens system omedelbart ska meddela klienten om skjutsen inte genomförs och ta upp beställningen till ny behandling.  

Vid ordnandet av färdtjänsten beaktas bland annat klienternas språk på olika orter och avstånden mellan tjänsterna. 

Vad som är ett tillräckligt antal tillgänglighetsanpassade bilar bedöms utifrån antalet resor med sådana bilar.  

• Chaufförerna förutsätts ha förarutbildning för skjuts av personer med särskilda behov. 

• Till exempel enligt Esbo stads klientenkät(extern länk) var bedömningarna av chaufförerna positiva. Klienterna ansåg att deras personuppgifter behandlas konfidentiellt, att bilarna är i gott skick och välstädade, samt att chaufförerna är vänliga och sakliga. Det förekommer dock en del brister i chaufförernas språkkunskaper och lokalkännedom. 

• Utgångspunkten är att välfärdsområdet svarar för att tjänsterna är jämlika och fungerande. I fråga om färdtjänsten beslutar välfärdsområdesstyrelsen vilken verksamhetsmodell som är mest ändamålsenlig i Västra Nyland. Sättet att ordna färdtjänst får dock inte undergräva rätten till färdtjänst. I dessa situationer ska det ordnas service för klienten på ett annat sätt, till exempel som direktanskaffning av en bekant chaufför.  

• Färdtjänstföretagen konkurrensutsätts. Om varje klient själv väljer chaufför, bryter välfärdsområdet mot upphandlingslagen och de avtal som ingåtts med skjutsföretagen. En omfattande rätt till en viss, namngiven chaufför försvårar också tryggandet av tillgången till färdtjänst, eftersom klienterna då väljer chaufförer, men i praktiken väljer också chaufförerna då sina stamkunder.  

• Det är också viktigt att välfärdsområdet ordnar tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt. Enligt statistiken är skjutsar med en viss, namngiven chaufför längre och klart dyrare än övriga skjutsar. 

• Tjänsteinnehavare på funktionshinderservicen bedömer om en person med svår funktionsnedsättning får rätt till en viss, namngiven chaufför. Bedömningen baserar sig på de uppgifter som sökanden lämnat, välfärdsområdets principer för ordnande av färdtjänst samt rättspraxis som gäller tillämpningen av handikappservicelagen.  

Varje färdtjänstklient har en så kallad klientprofil där man antecknar uppgifter om till exempel klientens hjälpmedel och språk. Utifrån profilen får klienten just den färdtjänst hen behöver. Profilen innehåller uppgifter som är nödvändiga för att sköta klientrelationen. Uppgifterna lagras i ett datasystem. Skjutsen ordnas på basis av dessa uppgifter. 

Avsikten är att alla skjutsar beställs på ett sätt som beskrivs i den kommande klientanvisningen. Även i fortsättningen har klienten möjlighet att beställa skjuts direkt av chauffören eller vid en taxistolpe när till exempel telefontjänsten inte fungerar eller skjutsen har ställts in eller fördröjts oskäligt mycket. 

Applikationen auditeras innan den tas i bruk och tillgängligheten ska vara godkänd innan verksamheten inleds. 

Vi förutsätter att klientservice, beställning, klientrådgivning, rådgivning för chaufförer och behandling av respons sker på finska, svenska och engelska. Vi följer upp servicens kvalitet bland annat utifrån klientrespons. 

Kommunerna ordnar färdtjänsten fram till slutet av 2022, varefter Västra Nylands välfärdsområde svarar för ordnandet av tjänsterna. Välfärdsområdet måste förbereda upphandlingar i god tid eftersom upphandlingsprocessen för offentliga tjänster är lång och vi vill höra invånarna och användarna. Med tanke på en offentlig upphandling är årsskiftet 2023 redan nära. Därför har vi redan samlat en grupp som består av färdtjänstklienter i Västra Nyland som ska bistå i beredningen av upphandlingen av färdtjänst. Vi har ordnat två klientmöten. Det pågår också en webbenkät som är öppen för västnylänningarna. Klienter kallas också till användartestning där de bedömer och poängsätter beställningsapplikationen.  

Du kan välja vilken hälsostation som helst inom välfärdsområdets gränser som din egen hälsostation. Då koncentreras alla dina icke-brådskande ärenden till just den hälsostationen. Om du behöver jourvård kan du gå till närmaste hälsostation.

Fråga: Många av de ärenden som sköts vid hälsostationerna är enkla, rentav rutinmässiga. För sådana ärenden behövs ingen specialistläkare, ofta ingen läkare alls. Skulle det till exempel kunna finnas en hälsovårdarmottagning som ligger nära invånarna och betjänar några gånger per vecka, och som vid behov kan hänvisa patienter vidare till en läkarmottagning?

Utgångspunkten är att vi bevarar det nuvarande nätverket av hälsostationer. Dessutom har vi planer på att erbjuda fler mobila tjänster inom välfärdsområdet än för närvarande. På en vårdarmottagning kan man utreda många saker och vid behov konsultera en läkare. Vi beaktar förslaget när vi planerar hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdet.

Välfärdsområdet svarar för hälsovårdstjänsterna från 2023, och vår avsikt är att förbättra tillgången till vård genom många åtgärder. I området har man fått goda erfarenheter till exempel av en modell med teamhälsostation, som har förbättrat tillgången till vård. Vi kan sprida goda verksamhetsmodeller effektivare inom välfärdsområdet än över kommungränserna.

Utgångspunkten är att det nuvarande nätverket av hälsostationer bevaras när tjänsterna övergår till välfärdsområdet. Det är viktigt att det finns tillräckliga närtjänster i hela välfärdsområdet, med hänsyn till servicebehovet i de olika områdena.

Vårt mål är att patienten ska kunna vårdas på hälsostationen så länge som möjligt. I vissa situationer kan kompetens från den specialiserade sjukvården integreras i primärvården till exempel i form av en konsultation med en specialistläkare antingen på plats eller på distans. Uppgifter som behövs vid mottagningen kan med fördel samlas in till exempel med hjälp av en webblankett när det är möjligt för patienten. Genom att utveckla distanstjänsterna kan vi minska behovet av mottagningsbesök.

Andelen privat serviceproduktion ändras åtminstone inte i början, det här gäller även för Esbo centrum. Det finns planer på att konkurrensutsätta de privat producerade tjänsterna i Esbo centrum på nytt före början av år 2023. De som använder de privata hälsostationerna får i god tid information om eventuella förändringar.

HUS sjukhus producerar även i fortsättningen den specialiserade sjukvården och jouren utanför tjänstetid i Västra Nyland. Samarbetet med HUS intensifieras så att vårdkedjorna är ännu smidigare i framtiden.

Det har framförts olika uppskattningar om vårdskuldens storlek, det är omöjligt att fastställa den på ett noggrant sätt. I välfärdsområdet strävar man efter att förbättra arbetets produktivitet och effektivitet på olika sätt.

Utgångspunkten är att det inte görs ändringar i de anställdas arbetsbeskrivningar vid årsskiftet.

Fråga: Varför har kriterierna redan skärpts vid bedömningen av servicebehovet? Varför antar ni att äldre personer som bor ensamma har anhöriga eller att de anhöriga är beredda att sköta de äldres ärenden? Hur går det för de äldre som inte har någon när digitaliseringen är en växande stödform?

Svar: För närvarande har varje kommun i området ansvar för att ordna tjänster, så beslut om eventuella ändringar i kriterierna för beviljande av tjänster har fattats i respektive kommun.

Rådgivning, handledning och bedömning är en central del av tjänsterna för äldre och vi utvecklar dem aktivt när vi bereder välfärdsområdet. Vi utgår inte ifrån att varje äldre person har anhöriga som hjälper med att sköta angelägenheter. Vi vill stärka just rådgivningen och handledningen så att det finns tillräckligt med dem att tillgå i hela området. Vi ser till att alla äldre personer får de tjänster de behöver, oberoende av om de har anhöriga eller inte.

Andelen digitala tjänster ökar, men de är aldrig det enda sättet att producera tjänster. Vi erbjuder digitala tjänster åt dem som har förutsättningar att använda dem. Det finns alltid en möjlighet också till andra tjänster. Till exempel för personer med minnesrelaterade sjukdomar är digitala tjänster i allmänhet inte ett fungerande alternativ.

Fråga: Vad händer med tjänsterna och arvodena för närståendevårdare i det nya välfärdsområdet? Beaktas de lokala förhållandena och vem presenterar ärendet och beslutsförslaget för beslutsfattarna? Har ni lyssnat på vad närståendevårdare, erfarenhetsexperter och till exempel organisationer och föreningar har att säga om saken?

Svar: Tjänsterna och arvodena för närståendevårdare kommer att förenhetligas så att de är desamma i hela Västra Nyland. För fastställande av arvodesnivåerna har det skapats olika framtidsscenarier vars syfte är att ge en bild av de ekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för kunder i förhållande till de nuvarande arvodena i kommunerna i Västra Nylands välfärdsområde.  Gemensamma grunder för beviljande av stöd för närståendevård och andra frågor som gäller närståendevård för alla åldersgrupper bereds i en arbetsgrupp med representanter för varje kommun och föreningarna för närståendevård i området. Arbetsgruppen består dessutom av fyra erfarenhetsexperter inom närståendevården, som är tidigare eller nuvarande närståendevårdare och representerar olika kundgrupper inom stödet för närståendevård. Förslagen till arvoden och grunderna för beviljande av stöd för närståendevård föreläggs välfärdsområdesfullmäktige för beslut i oktober.

Fråga: Den palliativa vården i välfärdsområdet behöver omedelbart förbättras: det finns ingen koordinator för vården, det finns ingen vårdstig och ingen särskild avdelning för patienter som behöver palliativ vård. När satsar man på detta så att situationen förbättras?

Svar: I beredningen av välfärdsområdet har man identifierat att den palliativa vårdens tjänster och nivån på tjänsterna varierar kraftigt mellan olika områden i välfärdsområdet. Arbetet för att kartlägga nuläget pågår och samtidigt planeras hur situationen kan förbättras i hela området. Ändringarna sker inte snabbt till alla delar, men utvecklingsarbetet har kommit i gång.

Uppsökande arbete utförs bland annat i form av socialarbete på fältet. Det är möjligt att träffa experter inom socialtjänster på mötesplatser med låg tröskel i invånarhus, i samband med mathjälpsverksamheten och i samband med olika pop up-rådgivningar. Också olika webbmiljöer har i fortsättningen en allt viktigare roll i det uppsökande arbetet.

Vi gör en bedömning av servicebehovet för alla som fått socialvårdtjänster och vid behov gör vi också en klientplan. Om det uppstår en situation där någon inte längre får en tjänst, kommer vi alltid individuellt överens med klienten om fortsättningen.

Fråga: Hur börjar Västra Nylands välfärdsområde bygga upp bättre stöd för specialbarn och för familjer som har problem med sina kraftresurser? Jag har upptäckt att det inte finns sådana tjänster för oss familjer med barn med neuropsykiatriska symtom som skulle hjälpa hela familjen att orka. För närvarande finns det inte heller tillräckligt med kompetens.

Svar: Servicekedjan för neuropsykiatriska symtom är för närvarande en av de viktigaste sakerna som vi utvecklar inom tjänsterna för barn, unga och familjer. I arbetet har vi ägnat särskild uppmärksamhet åt kartläggning av behovet av stöd för föräldraskapet och åt sektorsövergripande samarbete mellan olika aktörer. Välfärdsområdet erbjuder i framtiden större och jämnare möjligheter i synnerhet att ordna handledning, rådgivning och kamratstöd i det inledande skedet.

Fråga: Hur har barn, unga och mentalvårdstjänster beaktats i denna nya social- och hälsovårdsmodell? För närvarande har åtminstone största delen av skolorna egna skolpsykologer, kuratorer och hälsovårdare. Hur tryggas dessa tjänster i fortsättningen? Fortsätter samma praxis även i fortsättningen?

Svar: De elevhälsotjänster som erbjuds i skolorna utgör en hörnsten i mentalvården och tjänsterna för barn och unga. Även i fortsättningen är det ändamålsenligt att erbjuda dessa tjänster så nära barnets, den ungas och familjens vardagsmiljö som möjligt.

Koulujen lukuvuosi jakaantuu perinteisesti kahdelle kalenterivuodelle. Palveluiden turvaamisen näkökulmasta ostopalvelusopimuksia tulee jatkaa kunnissa lukuvuoden loppuun asti. Rekrytointeja tulee jatkaa myös kunnissa myös kevätlukukaudeksi kutenSkolornas läsår uppdelas traditionellt över två kalenderår. Med tanke på tryggande av tjänsterna ska avtalen om köpta tjänster förlängas i kommunerna till slutet av läsåret. Rekryteringarna ska fortsätta också i kommunerna även för vårterminen, såsom hittills. Organiseringsansvaret överförs till välfärdsområdet vid årsskiftet. tähänkin asti. Järjestämisvastuu siirtyy hyvinvointialueelle vuodenvaihteessa.

I välfärdsområdet bygger vi upp en ny gemensam färdtjänstmodell för Västra Nyland. Syftet med den är att svara på de problem som har förekommit i färdtjänsten i olika kommuner. Delaktighet är viktig i beredningen och vi arbetar aktivt för det.

I välfärdsområdet bygger vi upp en ny gemensam färdtjänstmodell för Västra Nyland, som inte bygger på den nuvarande modellen i någon enskild kommun.

Fråga: Kommer personer med svår funktionsnedsättning att få en egen/egna läkare, som till exempel förstår dessa patienters ofta svårbegripliga sätt att prata? Kommer det mobila sjukhuset att ha egna läkare, så att patienten inte behöver konsultera läkare med hjälp av en sjukskötare? Det mobila sjukhuset är lysande, men det är bra att ibland träffa en läkare ansikte mot ansikte.

Svar: Ett sådant arrangemang kan säkert vara bra. I den inledande fasen fortsätter läkartjänsterna som tidigare. En fördel med välfärdsområdet är att tjänsterna förenhetligas och som en del av detta arbete sållar man ut de bästa möjliga sätten att ordna tjänster.

Tack för en viktig observation! Vi måste se till att serviceställena är tillgänglighetsanpassade. Vi granskar de nämnda bristerna när vi bedömer serviceställenas tillgänglighet.

I beredningsarbetet för barn, unga och familjer deltar organisationer till exempel i utvecklingen och genomförandet av den mötesplatsverksamhet som olika aktörer genomför tillsammans. Olika organisationer har dessutom deltagit till exempel i utvecklingen av tjänsterna som hjälper vid separationer. Även i fortsättningen kommer organisationer att bjudas in att delta i samutveckling.

Strategin för Västra Nylands välfärdsområde anger riktningen för välfärdsområdet och beskriver målen för välfärdsområdets första fullmäktigeperiod 2023–2025. När tjänster utvecklas och strategiska val planeras, hörs och engageras olika intressentgrupper – organisationerna är också viktiga partner för oss. Hörandet och engagemanget i det stora välfärdsområdet möjliggörs på olika sätt. Enligt strategienkäten är de behagligaste sätten att delta och påverka att svara på enkäter, rösta demokratiskt i val samt att ge respons på tjänster. Att delta på informationsmöten och tillställningar för invånare, arbeta i invånarråd och delta i föreningsverksamhet, och att på så sätt påverka, fick också understöd.

Invånarna i de här tio kommunerna i välfärdsområdet har även tidigare deltagit i påverkandet av beslutsfattandet som gäller social- och hälsovården samt räddningsväsendet i hemkommunen, till exempel på invånarkvällar, genom att rösta i val, svara på enkäter, via delaktighetsverkstäder, på föreningskvällar, genom dialog med beslutsfattare, ledamöter i påverkansorgan eller tjänsteinnehavare, eller till exempel genom att delta i utvecklingen av sin egen vård.

De valda ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige och i välfärdsområdets påverkansorgan, ungdomsfullmäktige, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning, är alla invånare i vårt område, som invånarna själv har valt. Vi vill också i fortsättningen möjliggöra en smidig dialog och delaktighet för invånarna i välfärdsområdet. Nu har vi riktat blickarna mot en trygg övergång, i framtiden utvecklar vi tillsammans de olika formerna för delaktighet och även nya sätt på vilka vi kan göra det möjligt att delta.

Du kan se inspelningen av invånarmötet i två veckor på Västra Nylands välfärdsområdes Youtube-kanal. Infomötena är aktualitetsöversikter och ärendena framskrider och materialet föråldras snabbt vid beredningen av välfärdsområdet. När vi i slutet av året berättar om överföringen av tjänsterna förblir de textade inspelningarna tillgängliga på vår kanal. Det skriftliga materialet från invånarmötet publiceras på välfärdsområdets webbplats på adressen luvn.fi.

I välfärdsområdets administrativa uppbyggnadsskede, det vill säga under det här året, svarar kommunerna för tjänsterna och producerar dem för invånarna. Vi följer procenttalen för hur många gånger inspelningarna öppnas. Efter en vecka hade inspelningarna i praktiken inga tittare. Informationen är färsk endast en kort tid. Inspelningarna kommer från och med informationsmötet i november att förses med undertexter.

Fråga: När ordnar ni ett öppet fysiskt evenemang för invånare, så att den rättvisa demokratin på lika villkor uppfylls? Alla människors kunskaper räcker inte till för att delta i digitala evenemang, beakta dem med digital funktionsnedsättning. Göm er inte i den digitala världen. Möt oss ”vanliga människor” med mod, svaren på era frågor finns hos oss, de tusentals lösningar på beslut som ni fattar.

Svar: I den trygga övergången strävar vi efter att tjänsterna vid årsskiftet fortsätter på samma sätt som tidigare. Vi informerar om ändringar, till exempel ändringar i telefonnummer, bland annat genom offentliga meddelanden, på webbsidor, medier och på invånarmöten. Vi är nästan en halv miljon invånare i välfärdsområdet. Vi har enligt vad vi har lärt oss under coronatiden ordnat Teams Live -tillfällen om uppbyggnaden av välfärdsområdet för invånarna. På dessa har det varit möjligt för invånarna att delta och ställa frågor oberoende av om man bor i Hangö, Vichtis eller till exempel Kyrkslätt. Sammankomster och informationsmöten ordnas också med olika aktörer, såsom organisationer eller påverkansorgan. Dessutom ordnar välfärdsområdesfullmäktiges grupper i områdets olika kommuner fysiska evenemang, som man också kan delta på.

De privata serviceproducenterna är också efter övergången till välfärdsområdet viktiga samarbetspartner och kompletterar de tjänster som produceras i vårt välfärdsområde.

I likhet med de privata serviceleverantörerna är även organisationerna viktiga samarbetspartner som kompletterar serviceutbudet. Till exempel i fråga om räddningsväsendet sker inga ändringar: områdets 40 avtalsbrandkårer fortsätter som vanligt som en del av räddningsväsendets system i välfärdsområdet, likaså de regionala räddningsförbunden (Nylands Räddningsförbund, Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund) bland annat som producenter av utbildningstjänster.