Vanliga frågor om byggandet av Västra Nylands välfärdsområde

Kommunerna ordnar tjänsterna fram till utgången av 2022, varefter välfärdsområdet svarar för ordnandet av tjänsterna. Vi tryggar tjänsterna, och till en början kommer det säkerligen inte att märkas någon stor förändring. Vi förnyar tjänsterna genom att utveckla dem tillsammans så att invånarna överallt i Västra Nyland får jämlika och högklassiga tjänster i rätt tid.

Inrättandet av välfärdsområdena påverkar inte direkt räddningsväsendets tjänster. Västra Nylands räddningsverk grundades 2004. Avtalsbrandkårernas brandkårsavtal överförs som sådana till välfärdsområdet, ändringen inverkar inte på de frivilliga brandkårernas verksamhet, och de är även i fortsättningen en viktig del av räddningsväsendets system. Det kommer inte att ske några förändringar i nödcentralsverksamheten, utan nödcentralsverket fortsätter som statligt ämbetsverk.

Även i fortsättningen kommer sådana tjänster som används mycket och ofta kvarstå som närtjänster. Det kommer inte att ske några väsentliga förändringar i närtjänsterna. Det är viktigt för oss att erbjuda jämlika tjänster i hela området. Även en del av specialtjänsterna kan erbjudas nära bastjänsterna till exempel med hjälp av distansförbindelser, och avsikten är att mobila tjänster ska utnyttjas i större utsträckning än för närvarande.

Inom välfärdsområdet är tjänsterna inte bundna till kommungränserna, men i det inledande skedet är det av praktiska orsaker ännu inte möjligt. Frågan utreds.  

Redan nu är det möjligt att välja hälsovård någon annanstans än i den egna hemkommunen och valet står då fast minst ett år i taget. I början av 2023 har vi ännu flera olika klient- och patientdatasystem i bruk. Därför kan till exempel hälsostationerna åtminstone inte till en början erbjuda ett helt fritt val. Ett gemensamt patientdatasystem kan ge nya möjligheter till detta i framtiden. Brådskande vård ges dock på alla hälsostationer.

Samjourerna förblir oförändrade, det vill säga på Jorvs och Lojos sjukhusområde.

Enligt våra nuvarande uppgifter fortsätter HUS Bilddiagnostiks och HUSLABs tjänster enligt den tidigare modellen. 

Psykolog- och kuratorstjänsterna ordnas även i fortsättningen i läroanstalterna. Det utvecklas också digitala tjänster för att det ska bli lättare att få tjänster.

En omfattande organisation för rådgivning och servicehänvisning för äldre håller på att införas i välfärdsområdets organisation. Organisationen hänvisar de äldre direkt till rätt tjänst eller hjälp. Även uppsökande äldrearbete ingår i denna helhet. För rådgivningen och servicehänvisningen för seniorer är det också i fortsättningen ytterst viktigt att känna till det lokala serviceutbudet.

Stärkande av de förebyggande tjänsterna och tjänsterna inom tidigt stöd är ett centralt mål i beredningen av välfärdsområdet. Vi utvecklar också samarbetet med organisationer och andra aktörer inom tredje sektorn.

Diagnostiken och vården av sällsynta sjukdomar har i Finland koncentrerats till den specialiserade sjukvården (HUS). Vårdreformen påverkar inte arbetsfördelningen och tjänsterna för dem som lider av sällsynta sjukdomar förblir oförändrade. 

Välfärdsområdet har bättre möjlighet att upprätthålla specialkompetens än kommunerna. På längre sikt är det möjligt att viss vård inom den specialiserade sjukvården i fortsättningen kommer att ges i större utsträckning än tidigare av primärvården.

Målet vid alla ändringar är att kontinuiteten i tjänsterna ska tryggas. Sannolikt deltar klienterna i arbetsverksamheten i fortsättningen på samma sätt som för närvarande, även om ansvaret för ordnandet av arbetsverksamheten ändras. Arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning genomförs för närvarande av kommuner, samkommuner, såsom Eteva, samt privata serviceproducenter, såsom Rinnekoti i Esbo. Det är ännu inte känt om arbetsverksamheten även i framtiden kommer att vara en del av funktionshinderservicen enligt lagen eller om arbetsverksamheten blir en del av sysselsättningstjänsterna. Avsikten är att den nya lagstiftningen om funktionshinderservice ska skickas ut på remiss i början av 2022.

Kommunerna ordnar hjälpmedelstjänsterna ännu under 2022. För närvarande producerar en del av kommunerna i Västra Nyland hjälpmedelstjänster själva och en del kommuner har utkontrakterat verksamheten till HUS. Det är naturligt att välfärdsområdet framöver ordnar dessa tjänster på ett enhetligt sätt, antingen som egen verksamhet eller via HUS. Ärendet utreds.

Servicesedeln kommer att förbli ett alternativ när det gäller att skaffa tjänster inom välfärdsområdet. Beslut om användning av servicesedel fattas i sinom tid av välfärdsområdets styrelse och fullmäktige. 

Modellen innebär att privata aktörer deltar i produktionen av offentliga tjänster. I Västra Nyland tillämpas även i fortsättningen en stark flerproducentsmodell. Det kommer inte att ske några snabba förändringar i serviceproduktionens struktur.

I initialskedet används flera patientdatasystem, men vi säkerställer att informationen förmedlas tillräckligt mellan systemen. I framtiden är målet ett enda gemensamt patientdatasystem.

Varje välfärdsområde ansvarar i princip för sina egna system. Vissa system kan skaffas tillsammans med andra välfärdsområden.

I beredningsskedet byggs lösningar inom basinformationstekniken samt centrala informationssystem som saknas, bland annat inom förvaltningen. I de klient- och patientdatasystem som nu finns i kommunerna utförs endast de mest nödvändiga ändringsarbetena. Även beredningsskedets omfattning är betydande, kostnadsförslaget uppgår till 61 miljoner euro.

När välfärdsområdet kör igång inleds en vidareutveckling som syftar till att förenhetliga klient- och patientdatasystemen för att göra verksamheten smidigare och möjliggöra digitala tjänster. Vidareutvecklingen pågår i flera år. 

Staten uppbär skatterna som en del av förvärvsinkomstbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen.

På längre sikt medför gallringen, förenhetligandet och optimeringen av informationssystemen effektivitet, även om investeringar krävs på kort sikt. Å andra sidan möjliggör en enhetlig struktur också mer omfattande digitala tjänster som kompletterar de traditionella tjänsterna.

I detta skede vet vi ännu inte vilka eventuella organisationsunderstöd som i framtiden delas ut av välfärdsområdet och vilken roll kommunerna har. Detta utreds när man kommer överens om arbetsfördelningen mellan välfärdsområdet och kommunerna. Det är viktigt att organisationernas verksamhetsförutsättningar kan tryggas också i framtiden.

I detta skede vet vi inte ännu den framtida nivån på arvodena för närståendevård. Det är dock klart att nivån måste vara densamma i hela området. Välfärdsområdets fullmäktige och styrelse kommer i sinom tid att besluta om arvodesnivån.

Välfärdsområdets fullmäktige ansvarar för tjänsterna i hela området och fullmäktigeledamöterna ska företräda hela välfärdsområdet, inte en enskild kommun. Målet är att skapa jämlika tjänster för alla invånare i välfärdsområdet.

Det första sammanträdet för fullmäktige hålls i Dipoli i Esbo den 7 mars 2022. Fullmäktige kan besluta var sammanträdena i fortsättningen ska ordnas.

För välfärdsområdet utarbetas ett program för delaktighet. Vi har redan under 2021 anlitat erfarenhetsexperter och ordnat invånarenkäter. Invånarna, klienterna och erfarenhetsexperterna är också i fortsättningen viktiga i utvecklingen av tjänsterna liksom också organisationer samt råden för personer med funktionsnedsättning och äldreråden. För invånarna erbjuds också gemenskapen Drömmarnas social- och hälsovård, där man kan delta i utvecklingen.

För utveckling av färdtjänsten har det just utsetts en klientrepresentantgrupp på tio personer. Till gruppen har det bjudits in personer som tidigare har varit utvecklingsklienter vid Färdcentralen. Gruppen sammanträder första gången i januari 2022. Även råden för personer med funktionsnedsättning och äldreråden tas med.

Under beredningen för vi en hel del regional diskussion om de bästa verksamhetsmodellerna. De kan gradvis utvidgas till hela välfärdsområdet. I början är det viktigast att säkerställa en trygg överföring av tjänsterna.

Du kan prenumerera på vårt nyhetsbrev(extern länk) och följa våra kanaler i sociala medier på Twitter(extern länk), Facebook(extern länk) och Linkedin(extern länk). Du kan också beställa de meddelanden vi skickat till medierna direkt till din e-post(extern länk). Vi ordnar också invånarmöten, av vilka det första var 12.1.2022 och nästa möte ordnas senare på våren 2022.

• Färdtjänstens säkerhet beror på många saker som beaktas bland annat vid upphandling av färdtjänsten. Klienternas uppgifter ska vara korrekta, de ska behandlas med hänsyn till informationssäkerheten och dataskyddet, kundservice ska vara smidig och ges på klientens eget språk, finska, svenska eller engelska. Chauffören ska komma till rätt plats i tid och vara yrkeskunnig. Dessa kriterier fastställs i villkoren för färdtjänsten och uppfyllandet av dem följs bland annat utifrån klientresponsen. 

• Till exempel enligt Esbo stads klientenkät(extern länk) känner 80 procent av klienterna sig trygga på de resor de beställer. 

Klienten får service på finska, svenska eller engelska. Beställningen förmedlas till en sådan chaufför som kan betjäna klienten på det kontaktspråk som klienten valt. Chaufförens språkkunskaper registreras i förmedlarens (operatörens) system. Chaufförens språkkunskaper ska vid behov verifieras med ett språkintyg. 

Kundservice ges dygnet runt, alla dagar året om. Skjutsen kan beställas per telefon, med en webbapplikation, per sms och per e-post. Beställningstjänsten har ett telefonnummer på finska och engelska samt ett annat på svenska. Samtalen borde besvaras inom i genomsnitt 1 minut. Servicenivån mäts och följs upp regelbundet. 

För närvarande väntar många klienter i Västra Nyland mycket länge på sin skjuts. Vi vill fastställa en frist för väntetiden. Skjutsen kan beställas till en viss tid eller genast. En förhandsbeställning ska göras mer än en timme före önskad avhämtningstid. Om skjutsen har beställts på förhand ska bilen anlända vid den överenskomna tidpunkten. Om bilen ska komma genast anländer den så snart som möjligt, men senast inom 60 minuter. Till exempel i Esbo anländer skjutsen för närvarande i genomsnitt på 8 minuter, men på andra orter kan det ta längre tid på grund av långa avstånd. Därför har vi fastställt att skjutsen ska anlända inom 60 minuter från beställningen.  

De bedömningar av chaufförer som klienterna gett beaktas som grund för förmedling av skjutsar. 

Prissättningsmodellen utarbetas med beaktande av bland annat skjutsarnas särdrag för att verksamheten ska vara lönsam för skjutsföretagen. 

• I Västra Nyland finns det knappt med taxibilar, i synnerhet invalidtaxibilar. Genom att slå ihop skjutsar och ha klienter att samåka kan vi säkerställa att bilarna räcker till för alla, det vill säga att man kan få bilen säkrare och snabbare. Långa resor är dyra. Samåkning är ett sätt att sänka skjutskostnaderna. Det handlar om att använda våra gemensamma pengar på ett ändamålsenligt sätt. Färdtjänsten jämställs med kollektivtrafiken, där vi alltid åker tillsammans med andra. Genom samåkning blir det också mindre utsläpp.  

• Samåkning på alla resor är ändå inte förnuftigt. Samåkning passar endast för cirka 25–30 procent av resorna: när klienter åker åt samma håll är det vettigt att slå ihop deras resor. 

• I en enkät som Esbo stad genomfört frågade vi också klienternas åsikt om att samåka med en annan klient. Av dem som svarat säger 50 procent att de inte kan samåka med någon annan klient. Däremot ser 29 procent samåkning som en möjlighet, medan 21 procent inte kunde svara på frågan. 

Målet är att tjänsteproducentens system omedelbart ska meddela klienten om skjutsen inte genomförs och ta upp beställningen till ny behandling.  

Vid ordnandet av färdtjänsten beaktas bland annat klienternas språk på olika orter och avstånden mellan tjänsterna. 

Vad som är ett tillräckligt antal tillgänglighetsanpassade bilar bedöms utifrån antalet resor med sådana bilar.  

• Chaufförerna förutsätts ha förarutbildning för skjuts av personer med särskilda behov. 

• Till exempel enligt Esbo stads klientenkät(extern länk) var bedömningarna av chaufförerna positiva. Klienterna ansåg att deras personuppgifter behandlas konfidentiellt, att bilarna är i gott skick och välstädade, samt att chaufförerna är vänliga och sakliga. Det förekommer dock en del brister i chaufförernas språkkunskaper och lokalkännedom. 

• Utgångspunkten är att välfärdsområdet svarar för att tjänsterna är jämlika och fungerande. I fråga om färdtjänsten beslutar välfärdsområdesstyrelsen vilken verksamhetsmodell som är mest ändamålsenlig i Västra Nyland. Sättet att ordna färdtjänst får dock inte undergräva rätten till färdtjänst. I dessa situationer ska det ordnas service för klienten på ett annat sätt, till exempel som direktanskaffning av en bekant chaufför.  

• Färdtjänstföretagen konkurrensutsätts. Om varje klient själv väljer chaufför, bryter välfärdsområdet mot upphandlingslagen och de avtal som ingåtts med skjutsföretagen. En omfattande rätt till en viss, namngiven chaufför försvårar också tryggandet av tillgången till färdtjänst, eftersom klienterna då väljer chaufförer, men i praktiken väljer också chaufförerna då sina stamkunder.  

• Det är också viktigt att välfärdsområdet ordnar tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt. Enligt statistiken är skjutsar med en viss, namngiven chaufför längre och klart dyrare än övriga skjutsar. 

• Tjänsteinnehavare på funktionshinderservicen bedömer om en person med svår funktionsnedsättning får rätt till en viss, namngiven chaufför. Bedömningen baserar sig på de uppgifter som sökanden lämnat, välfärdsområdets principer för ordnande av färdtjänst samt rättspraxis som gäller tillämpningen av handikappservicelagen.  

Varje färdtjänstklient har en så kallad klientprofil där man antecknar uppgifter om till exempel klientens hjälpmedel och språk. Utifrån profilen får klienten just den färdtjänst hen behöver. Profilen innehåller uppgifter som är nödvändiga för att sköta klientrelationen. Uppgifterna lagras i ett datasystem. Skjutsen ordnas på basis av dessa uppgifter. 

Avsikten är att alla skjutsar beställs på ett sätt som beskrivs i den kommande klientanvisningen. Även i fortsättningen har klienten möjlighet att beställa skjuts direkt av chauffören eller vid en taxistolpe när till exempel telefontjänsten inte fungerar eller skjutsen har ställts in eller fördröjts oskäligt mycket. 

Applikationen auditeras innan den tas i bruk och tillgängligheten ska vara godkänd innan verksamheten inleds. 

Vi förutsätter att klientservice, beställning, klientrådgivning, rådgivning för chaufförer och behandling av respons sker på finska, svenska och engelska. Vi följer upp servicens kvalitet bland annat utifrån klientrespons. 

Kommunerna ordnar färdtjänsten fram till slutet av 2022, varefter Västra Nylands välfärdsområde svarar för ordnandet av tjänsterna. Välfärdsområdet måste förbereda upphandlingar i god tid eftersom upphandlingsprocessen för offentliga tjänster är lång och vi vill höra invånarna och användarna. Med tanke på en offentlig upphandling är årsskiftet 2023 redan nära. Därför har vi redan samlat en grupp som består av färdtjänstklienter i Västra Nyland som ska bistå i beredningen av upphandlingen av färdtjänst. Vi har ordnat två klientmöten. Det pågår också en webbenkät som är öppen för västnylänningarna. Klienter kallas också till användartestning där de bedömer och poängsätter beställningsapplikationen.  

Du kan välja vilken hälsostation som helst inom välfärdsområdets gränser som din egen hälsostation. Då koncentreras alla dina icke-brådskande ärenden till just den hälsostationen. Om du behöver jourvård kan du gå till närmaste hälsostation.

Fråga: Många av de ärenden som sköts vid hälsostationerna är enkla, rentav rutinmässiga. För sådana ärenden behövs ingen specialistläkare, ofta ingen läkare alls. Skulle det till exempel kunna finnas en hälsovårdarmottagning som ligger nära invånarna och betjänar några gånger per vecka, och som vid behov kan hänvisa patienter vidare till en läkarmottagning?

Utgångspunkten är att vi bevarar det nuvarande nätverket av hälsostationer. Dessutom har vi planer på att erbjuda fler mobila tjänster inom välfärdsområdet än för närvarande. På en vårdarmottagning kan man utreda många saker och vid behov konsultera en läkare. Vi beaktar förslaget när vi planerar hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdet.

Välfärdsområdet svarar för hälsovårdstjänsterna från 2023, och vår avsikt är att förbättra tillgången till vård genom många åtgärder. I området har man fått goda erfarenheter till exempel av en modell med teamhälsostation, som har förbättrat tillgången till vård. Vi kan sprida goda verksamhetsmodeller effektivare inom välfärdsområdet än över kommungränserna.

Utgångspunkten är att det nuvarande nätverket av hälsostationer bevaras när tjänsterna övergår till välfärdsområdet. Det är viktigt att det finns tillräckliga närtjänster i hela välfärdsområdet, med hänsyn till servicebehovet i de olika områdena.

Vårt mål är att patienten ska kunna vårdas på hälsostationen så länge som möjligt. I vissa situationer kan kompetens från den specialiserade sjukvården integreras i primärvården till exempel i form av en konsultation med en specialistläkare antingen på plats eller på distans. Uppgifter som behövs vid mottagningen kan med fördel samlas in till exempel med hjälp av en webblankett när det är möjligt för patienten. Genom att utveckla distanstjänsterna kan vi minska behovet av mottagningsbesök.

Andelen privat serviceproduktion ändras åtminstone inte i början, det här gäller även för Esbo centrum. Det finns planer på att konkurrensutsätta de privat producerade tjänsterna i Esbo centrum på nytt före början av år 2023. De som använder de privata hälsostationerna får i god tid information om eventuella förändringar.

HUS sjukhus producerar även i fortsättningen den specialiserade sjukvården och jouren utanför tjänstetid i Västra Nyland. Samarbetet med HUS intensifieras så att vårdkedjorna är ännu smidigare i framtiden.

Fråga: Varför har kriterierna redan skärpts vid bedömningen av servicebehovet? Varför antar ni att äldre personer som bor ensamma har anhöriga eller att de anhöriga är beredda att sköta de äldres ärenden? Hur går det för de äldre som inte har någon när digitaliseringen är en växande stödform?

Svar: För närvarande har varje kommun i området ansvar för att ordna tjänster, så beslut om eventuella ändringar i kriterierna för beviljande av tjänster har fattats i respektive kommun.

Rådgivning, handledning och bedömning är en central del av tjänsterna för äldre och vi utvecklar dem aktivt när vi bereder välfärdsområdet. Vi utgår inte ifrån att varje äldre person har anhöriga som hjälper med att sköta angelägenheter. Vi vill stärka just rådgivningen och handledningen så att det finns tillräckligt med dem att tillgå i hela området. Vi ser till att alla äldre personer får de tjänster de behöver, oberoende av om de har anhöriga eller inte.

Andelen digitala tjänster ökar, men de är aldrig det enda sättet att producera tjänster. Vi erbjuder digitala tjänster åt dem som har förutsättningar att använda dem. Det finns alltid en möjlighet också till andra tjänster. Till exempel för personer med minnesrelaterade sjukdomar är digitala tjänster i allmänhet inte ett fungerande alternativ.

Fråga: Vad händer med tjänsterna och arvodena för närståendevårdare i det nya välfärdsområdet? Beaktas de lokala förhållandena och vem presenterar ärendet och beslutsförslaget för beslutsfattarna? Har ni lyssnat på vad närståendevårdare, erfarenhetsexperter och till exempel organisationer och föreningar har att säga om saken?

Svar: Tjänsterna och arvodena för närståendevårdare kommer att förenhetligas så att de är desamma i hela Västra Nyland. Välfärdsområdet ska ha jämlika arvoden och tjänster för alla närståendevårdare i området. I Västra Nyland finns tusentals närståendevårdare, så det är fråga om en stor helhet. Ärenden som gäller närståendevård bereds under ledning av en projektchef och arbetsgruppen har representanter för varje kommun i området. Vid beredningen kommer det att föras en aktiv diskussion med närståendevårdarnas organisationer och andra samarbetspartner. Beslut om arvodena för närståendevård med mera kommer att fattas först på hösten, så det finns gott om tid för en gemensam diskussion.

Uppsökande arbete utförs bland annat i form av socialarbete på fältet. Det är möjligt att träffa experter inom socialtjänster på mötesplatser med låg tröskel i invånarhus, i samband med mathjälpsverksamheten och i samband med olika pop up-rådgivningar. Också olika webbmiljöer har i fortsättningen en allt viktigare roll i det uppsökande arbetet.

Vi gör en bedömning av servicebehovet för alla som fått socialvårdtjänster och vid behov gör vi också en klientplan. Om det uppstår en situation där någon inte längre får en tjänst, kommer vi alltid individuellt överens med klienten om fortsättningen.

Fråga: Hur börjar Västra Nylands välfärdsområde bygga upp bättre stöd för specialbarn och för familjer som har problem med sina kraftresurser? Jag har upptäckt att det inte finns sådana tjänster för oss familjer med barn med neuropsykiatriska symtom som skulle hjälpa hela familjen att orka. För närvarande finns det inte heller tillräckligt med kompetens.

Svar: Servicekedjan för neuropsykiatriska symtom är för närvarande en av de viktigaste sakerna som vi utvecklar inom tjänsterna för barn, unga och familjer. I arbetet har vi ägnat särskild uppmärksamhet åt kartläggning av behovet av stöd för föräldraskapet och åt sektorsövergripande samarbete mellan olika aktörer. Välfärdsområdet erbjuder i framtiden större och jämnare möjligheter i synnerhet att ordna handledning, rådgivning och kamratstöd i det inledande skedet.

Fråga: Hur har barn, unga och mentalvårdstjänster beaktats i denna nya social- och hälsovårdsmodell? För närvarande har åtminstone största delen av skolorna egna skolpsykologer, kuratorer och hälsovårdare. Hur tryggas dessa tjänster i fortsättningen? Fortsätter samma praxis även i fortsättningen?

Svar: De elevhälsotjänster som erbjuds i skolorna utgör en hörnsten i mentalvården och tjänsterna för barn och unga. Även i fortsättningen är det ändamålsenligt att erbjuda dessa tjänster så nära barnets, den ungas och familjens vardagsmiljö som möjligt.

I välfärdsområdet bygger vi upp en ny gemensam färdtjänstmodell för Västra Nyland. Syftet med den är att svara på de problem som har förekommit i färdtjänsten i olika kommuner. Delaktighet är viktig i beredningen och vi arbetar aktivt för det.

I välfärdsområdet bygger vi upp en ny gemensam färdtjänstmodell för Västra Nyland, som inte bygger på den nuvarande modellen i någon enskild kommun.

Tack för en viktig observation! Vi måste se till att serviceställena är tillgänglighetsanpassade. Vi granskar de nämnda bristerna när vi bedömer serviceställenas tillgänglighet.

I beredningsarbetet för barn, unga och familjer deltar organisationer till exempel i utvecklingen och genomförandet av den mötesplatsverksamhet som olika aktörer genomför tillsammans. Olika organisationer har dessutom deltagit till exempel i utvecklingen av tjänsterna som hjälper vid separationer. Även i fortsättningen kommer organisationer att bjudas in att delta i samutveckling.

Du kan se inspelningen av invånarmötet i två veckor på Västra Nylands välfärdsområdes Youtube-kanal. Infomötena är aktualitetsöversikter och ärendena framskrider och materialet föråldras snabbt vid beredningen av välfärdsområdet. När vi i slutet av året berättar om överföringen av tjänsterna förblir de textade inspelningarna tillgängliga på vår kanal. Det skriftliga materialet från invånarmötet publiceras på välfärdsområdets webbplats på adressen luvn.fi.