Metoder för att förebygga och minska ensamhet

Ett av målen i den regionala elevhälsoplanen för åren 2024–2026 är att minska ensamhet i förskoleundervisningen, grundskolorna och utbildningen på andra stadiet. I den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa samlade man in praxis för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och andra stadiet rörande detta tema. Av dessa sammanställdes en åtgärdslista med tio exempel, där varje utbildningsanordnare och enskild enhet kan välja metoder som lämpar sig för den egna verksamheten. Även de anställda inom elevhälsan deltar för sin del i att förebygga ensamhet. Ju mångsidigare dessa metoder används, desto effektivare blir arbetet för att förebygga ensamhet. Utbildningsanordnare och enheter kan också välja andra metoder som de observerat vara bra för att förebygga ensamhet.

Vår lista med tio metoder:

1. Gemenskap, stärkande av emotionella och sociala färdigheter och tillhörighet till gruppen: 

Kontinuerlig systematisk gruppbildning, skapande av samhörighetsanda och systematisk undervisning i sociala och emotionella färdigheter (såsom läroplanen för välbefinnandeundervisningen) är centrala metoder för att minska ensamhet. Läs mer, till exempel Stöd för sociala färdigheter i skolan(extern länk) | Psykporten.fi; Skolor och andra stadiet - MIELI rf (extern länk), lahdemukaan.fi(extern länk) (Lähde-dag den 10:de varje månad) och Omaperhe – Ensamhet bland unga(extern länk).

2. Gemenskapens attityder och undervisningspersonalens agerande:

Lärarnas och den övriga personalens attityder, kompetens och agerande har en nyckelroll när det gäller att identifiera och ingripa i ensamhet. Till exempel ansågs sociogram vara ett bra verktyg för att identifiera ensamhet. Lektionerna bör planeras så att de främjar de studerandes välbefinnande och delaktighet. Barn och unga behöver lära sig att uppmärksamma och uppskatta det goda hos varandra.

3. Gemensamma aktiviteter: 

Läroanstalternas gemensamma temadagar såsom Hur mår du?-dagar, fritidsaktiviteter, klubbar, rastaktiviteter och andra möjligheter att lära känna varandra med låg tröskel, såsom en gemensam morgonstund.

4. Elevhälsotjänsternas roll: 

Riktade gruppträffar för psykologer, hälsovårdare och kuratorer inom elevhälsan och lektioner i välbefinnande för årskurs 7 och första årskursen på andra stadiet samt annan generell och individuell elevhälsa.

5. Gemenskapens (personal, studerande, vårdnadshavare) deltagande:  

Att skapa möjligheter för att lära känna varandra (t.ex. kompisbänk eller kompislån) och att gemensamt utveckla skolans verksamhet hjälper till att skapa en gemenskap där alla känner sig uppskattade och accepterade. Till exempel utmanar programmet School to Belong — HelsingforsMission(extern länk) de unga, vårdnadshavarna och läroanstaltens personal att göra en förändring för att minska ensamhet och stärka gemenskapen.

6. Det är viktigt att ledningen förbinder sig att minska ensamhet och främja välbefinnande i gemenskapen.

7. Skolungdomsarbetare, yrkesgrupper och tutorer/fadderelever/vänelever som genomför utbildningsanordnarens generellt inriktade elevhälsa osv.: 

Deras roll i skolorna är ofta viktig för att minska ensamhet.

8. Mobilpraxis: 

Att begränsa användningen av mobiltelefoner möjliggör ofta bättre sociala kontakter ansikte mot ansikte.

9. Hantering av övergångsfaser: 

Övergångarna mellan skolstadierna planeras så att de stöder barnens och de ungas sociala relationer.

10. Särskilda behov beaktas för grupper med risk för att bli ensamma enligt enkäten Hälsa i skolan (2023), det vill säga flickor och pojkar med utländsk bakgrund.  

Ytterligare information kan vid behov ges:
Tuija Harakka, Servicelinjedirektörer, tuija.harakka@luvn.fi
Kati Wilska-Seemer, sakkunnig, kati.wilska-seemer@luvn.fi 

Denna artikel har publicerats i elevhälsans nyhetsbrev 3/2024