Gruppen Smärta, en del av mitt liv

22.6.2022 19.59Uppdaterad: 29.6.2022 13.34

Gruppverksamheten Smärta, en del av mitt liv är verksamhet som uppstått ur vardagens behov. Verksamheten utvecklas i nuläget som en del av projektet Klienter som behöver många tjänster (PPT) inom beredningen av Västra Nylands välfärdsområde.

Ungefär 5–7 procent av befolkningen, det vill säga var femte person i arbetsför ålder, lider av långvarig kronisk smärta. Smärta som blivit kronisk påverkar i hög grad individens förmåga att klara sig i vardagen - smärtan orsakar depression, ångest och många slags problem i vardagen. Gruppverksamheten Smärta, en del av mitt liv är verksamhet som uppstått ur vardagens behov. Verksamheten utvecklas i nuläget som en del av projektet Klienter som behöver många tjänster (PPT) inom beredningen av Västra Nylands välfärdsområde. 

Smärtgruppsverksamheten inleddes i Esbo 2019 och i gruppen deltar sådana klienter inom primärvården som befinner sig i ett underläge i flera avseenden och vars smärta har blivit kronisk. ”Avsikten med gruppverksamheten är inte längre att börja reda ut vad som orsakar smärtan, utan målet är att ta fram metoder med hjälp av vilka människorna kan klara sig med sin smärta samt att hjälpa dem att förstå skiljaktigheterna mellan kronisk och akut smärta och vilka faktorer som kan ligga bakom kronisk smärta. Där finns ganska många saker som man även själv kan påverka” berättar ansvariga fysioterapeuten Sarita Aho, som har utvecklat gruppverksamheten.   

Syftet med gruppverksamheten är att öka kunskapen och förståelsen om faktorer som hänför sig till kronisk smärta, stärka klientens egna metoder för att klara sig och finna individuella möjligheter till smärthantering utan medicin. I gruppen behandlas olika faktorer som påverkar smärtan och målet är att minska rädslorna i anknytning till smärtan - dessutom ges möjlighet till kamratstöd. 

Smärtvårdens stig  

Smärtgruppsverksamheten är en av smärtvårdens stigar, som lämpar sig för klienter vars smärta har pågått i mer än tre månader och som är villiga att behandla frågor som hänför sig till smärta i grupp och som är redo att förbinda sig till gruppens verksamhet. Det är bra att ha genomgått försök med fysio- och/eller ergoterapi innan man deltar i gruppen.   

Klienterna som deltar i gruppverksamheten kan få handledning exempelvis av en läkare, en psykolog, en fysioterapeut, en sjukskötare eller en ergoterapeut. Innan gruppen börjar har varje klient ett möte med en psykolog. Vid mötet diskuteras och begrundas gruppens lämplighet och rättidighet tillsammans med klienten.  

De som deltar i smärtgruppen bearbetar sin personliga smärthanteringsplan under hela grupptiden och fastställer själv sina egna ändringsmål. Målet är att hitta de saker som är viktiga för smärtpatienten och som de vill klara av i sitt liv trots den kroniska smärtan.   

I gruppen behandlas känslor, föreställningar och uppfattningar om smärta samt smärtmekanismer, sömn- och avslappningstekniker samt allmänt saker som påverkar rörelsen och den egna funktionsförmågan. En fördel med gruppverksamheten jämfört med individuell vård är förståelse för smärtupplevelsen och en minskning av upplevelsen av ensamhet samt gruppens frigörande och bärande effekt.  

Hälsohistorian hos personer som lider av kronisk smärta kan variera mycket – många sjukdomar orsakar smärtor såsom besvär i det muskuloskeletala systemet, neurologiska sjukdomar eller exempelvis en nervskada till följd av en operation. ”Klienterna upplever sig kanske vara ensam - genom gruppverksamhet får de förståelse för att det finns andra som lider av smärta och att det finns experter som kan hjälpa och erbjuda stöd”, uppräknar Aho.  

Målinriktad verksamhet för klienternas bästa  

Smärtgruppsverksamhetens effektivitet utvärderas med olika metoder. Ett perspektiv är hälsovårdens resurser - kroniska smärtpatienter använder mycket hälsocentralstjänster. Smärtgruppsverksamheten frigör resurser från hälsocentralsarbetet eftersom rehabilitering i grupp är relativt effektivt – i Esbo minskade de första gruppmedlemmarnas hälsocentralsbesök betydligt tack vare gruppverksamheten.  

Eftersom det är känt att kronisk smärta försämrar livskvaliteten betydligt, har gruppens resultat följts upp med en livskvalitetsmätare (WHOQOL) med hjälp av vilken man granskar klienternas fysiska, psykiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Sex månader efter att gruppen har avslutats har resultaten blivit bättre i fråga om de fysiska, psykiska och sociala dimensionerna. ”Smärtgruppsverksamheten är en mycket effektiv modell, varför vi nu vill att det ska vara möjligt i större utsträckning att hjälpa klienter som lider av långvarig smärta i Västra Nyland”, berättar Satu Meriläinen-Porras som är projektchef för PPT-projektet.   

Det finns ett intresse inom kommunerna i Västra Nylands välfärdsområde att vidareutveckla smärtgruppsverksamheten, exempelvis Kyrkslätt och Lojo har uttryckt sitt intresse för saken. I fortsättningen, när välfärdsområdet har bildats, kan konceptet byggas upp och tas i bruk i flera kommuner. ”Det är viktigt att det finns verksamhet för klienter med kronisk smärta och kanske vi kan utveckla verksamheten ännu mera mot en multiprofessionell riktning i Västra Nylands välfärdsområde”, önskar Aho.  

Även i och med allt bättre distansuppkopplingar och distanskunskaper har informationsdelningen och utvecklingen av samarbetet ändrat form samt möjligheterna att bilda grupper med deltagare från många kommuner blivit bättre.   

Läs mer om vård av smärta och smärtkontroll: Hälsobyn Smärtkontrollhuset https://www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo/sv(extern länk)