Främjande av verkningsfulla upplevelser av delaktighet

24.11.2022 16.59Uppdaterad: 25.11.2022 13.28

Hur ser tjänsterna för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ut i dag i Västra Nylands välfärdsområde ur tjänsteanvändarens synvinkel? Hur borde de se ut i framtiden och hurdana effekter borde de ha?

Dessa teman funderade vi på under fyra workshoppar på hösten tillsammans med tjänsternas användare, yrkesutbildade, representanter för handikappråd och organisationer samt sakkunniga från THL. Workshopparna genomfördes i samarbete mellan projektet för klienter som behöver mycket tjänster som förberetts för Västra Nylands välfärdsområde och Nordic Healthcare Group (NHG). ”I projektet har man fint nått fram till barnfamiljernas upplevelser av splittrade tjänster. Tjänsterna kan vara tydliga ur de yrkesutbildades perspektiv, men klientens delaktighet i ärenden som berör hen själv kan förbli ofullständig”, funderar Timo Hokkanen, direktör för serviceområdet för handikappservice vid Västra Nylands välfärdsområde. 

Förtydligande av nuläget 

Vi började arbetet med en enkät som genomfördes på sommaren, där vi frågade tjänsternas användare om deras tankar och erfarenheter på saker som fungerar bra, möjliga utmaningar eller problem samt om deras framtidsönskemål vad gäller tjänsterna. Enkätens resultat gav oss bra material för den första workshoppen där vi behandlade tjänsternas nuläge ur klienternas perspektiv. Nuläget visar sig på många olika sätt: många tjänster fungerar bra, samarbetet med yrkespersonalen är smidigt, det finns stöd för skolgången och morgon- och eftermiddagsvården funkar bra.  

Men å andra sidan lyftes den splittrade servicehelheten och svårigheter i kommunikationsflödet fram som utmaningar. Vårdnadshavarna och familjerna har en utmattande roll som koordinerare av servicedjungeln, vilket var något som särskilt lyftes fram: ”Vad gäller koordineringen måste det bli en ändring. Funktionsnedsättningen tar inte på krafterna, utan byråkratin kring tjänsterna.” Övergångarna, till exempel från dagvård till skola, från årskurs 6 till årskurs 7 och från barn- och ungdomstjänster till vuxentjänster, upplevdes som skeden som man bör fästa särskild uppmärksamhet vid.  

Framtidens målbild 

Näst funderade vi på framtiden: vad eftersträvar man, vad vill vi nå med genomförandet av tjänsterna för barn och ungdomar med funktionsnedsättning? ”I utvecklingen av tjänsterna hjälper det att få en helhetsbild om yrkespersonalen sätter sig in i klientens ställning. På så sätt blir personen bemött som en helhet och hjälpen riktas dit den behövs”, summerar Mari Ahlström, direktör för serviceområdet för tjänster för barn, unga och familjer vid Västra Nylands välfärdsområde.  

Ett lätt sätt att söka sig till tjänsterna via flera kanaler, smidigare informationsflöde, att tala tjänsteanvändarens språk, en individuell och flexibel planering och genomföring av tjänsterna, överföringen av koordineringsansvaret till välfärdsområde och en gemensamt antecknad, överenskommen arbetsfördelning mellan olika aktörer samt barnet, den unga och familjen lyftes fram. ”Jag hoppas att vi äntligen kan få de här sakerna i skick”.  

Som resultat av workshopparna kunde vi göra målbilden för tjänsterna för de funktionsnedsatta barnens och ungdomarnas tjänster tydligare. Vi beskrev en målstig med tanke på barn och unga i olika åldrar: för funktionsnedsatta barn och unga jämlika förutsättningar att växa, utvecklas, lära sig och må bra med tillräckliga, ändamålsenliga tjänster. Vi funderade på hur övergången från dagis till grundskolan, till årskurs 7, till andra stadiet och till vuxentjänsterna kunde fungera bättre än idag.  

Metoder som lyftes fram var bland annat övergångsmöten, att beakta den utvidgade livskretsen då det funktionsnedsatta barnet eller ungdomen blir självständigt, ett tillräckligt stöd till föräldrarna och familjen för att lära sig nytt och stöda den självständiga ungdomen, regelbundna möten i barnets och den ungas egna livsmiljö, att beakta tillgängligheten och stöda delaktigheten. Dessutom lyftes även fram bl.a. skapandet av infopaket och digitjänststigar samt behovet av arbetshandledning från yrkespersonalens sida. ”Vi borde kunna leva det liv som vi är avsedda för”. 

Hur går vi vidare? 

Arbetet fortsätter inom välfärdsområdet som en del av projektet för klienter som behöver många tjänster. Dessutom fungerar dessa viktiga resultat som input i arbetet med servicestrategin för Västra Nylands välfärdsområde. ”För mig bekräftade workshopparnas slutrapport uppfattningen om att vi måste eftersträva en delaktighet hos de som behöver tjänsterna även i planeringen av dem”, konstaterar Hokkanen. 

Mer information:  

Satu Meriläinen-Porras, projektchef för projektet för klienter som behöver många tjänster, beredningen av Västra Nylands välfärdsområde, satu.merilainen-porras@luvn.fi