Mötesplatserna erbjuder stöd för att orka i vardagen – kom med du också!

Är församlingens familjeklubb bekant för dig? Eller har du besökt Mannerheims Barnskyddsförbunds (MLL) familjekafé? Du har då varit på en av familjecentrets mötesplatser. 

I Finland har mötesplatsverksamhet ordnats i flera decennier. Lekplatsverksamheten, som inleddes i slutet av 1800-talet, kan betraktas som en tidig föregångare. Församlingarna och MLL har ordnat verksamhet av mötesplatstyp för barnfamiljer sedan 1950- och 1960-talen, och de första kommunala öppna daghemmen inledde sin verksamhet i slutet av 1970-talet. Andra mötesplatser är bland annat invånarparkerna. 

Det finns mötesplatser för barnfamiljer i varje kommun i Västra Nyland. 

– Församlingens familjeklubb eller MLL:s familjekafé finns säkert i varje kommun, berättar projektchef Pia Metsähuone. 

Det finns också vissa andra organisationer och aktörer som ordnar mötesplatsverksamhet, till exempel svenskspråkiga Folkhälsan och Nicehearts Me-hus i Esbo centrum. 

Vi vill nu samla de här och många andra organisationers mötesplatser under ett gemensamt namn. 

– Det blir tydligare för barnfamiljerna när mötesplatsverksamheten har ett gemensamt namn. När invånaren ser namnet ”familjecentrets mötesplats” vet hen hurdan verksamhet det är fråga om och att den uppfyller vissa kriterier. 

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har tillsammans med olika aktörer tagit fram nationella kriterier för bra och högklassig mötesplatsverksamhet.  

– Kriterierna iakttas också i Västra Nyland. Alla aktörer i vårt område har för avsikt att uppfylla kriterierna och de bildar småningom en garanti för kvalitet, berättar Pia Metsähuone. 

Mötesplatsen erbjuder någon att prata med, fri samvaro och kamratstöd. Dessutom kan där också finnas professionellt stöd, handledning och rådgivning för familjer. 

– Det finns ett flertal exempel på hur olika organisationer, församlingar och kommuner och aktörer i välfärdsområdena kan erbjuda professionell rådgivning på mötesplatserna, säger Pia Metsähuone. 

Professionell handledning kan till exempel bestå av att en tandvårdare kommer till mötesplatsen för att berätta om tandvård för barn eller en familjearbetare som berättar om trotsåldern, en organisationsarbetare som talar om moderns depression eller en hälsovårdare från mödra- och barnrådgivningen som talar om amning. 

Utifrån nationella utredningar vet man redan väl hur mötesplatsverksamheten påverkar familjer och hurdan förebyggande verkan en sådan verksamhet har. 

Mötesplatsverksamheten stärker krafterna för att orka i vardagen, stödjer familjer i vardagen, ökar välbefinnandet och minskar ensamheten. 

I en besökarenkät som genomfördes i Vichtis fick följande påståenden mest medhåll: 

• ”Jag känner mig oftast bättre till mods när jag går hem från mötesplatsen än när jag kom.” 
• ”Att besöka mötesplatsen har stärkt mina krafter för att orka i vardagen.” 
• ”Att besöka mötesplatsen har gett mig en känsla av att jag hör till någon grupp.” 

– Dessutom berättade nästan alla föräldrar att de har bekantat sig med nya människor och att barnen har fått nya lekkamrater, berättar Metsähuone. 

– Särskilt nu efter coronatiden är det viktigt att familjerna hittar till mötesplatserna. Under coronatiden har det uppstått många familjer som inte ens har hört om mötesplatsverksamheten. 

Hur kan man då hitta till den närmaste mötesplatsen? I Västra Nyland finns det långt över hundra mötesplatser, det specifika antalet vet ingen. 

– Tyvärr är informationen om mötesplatserna ännu spridd. Det lönar sig att leta efter information till exempel på webbplatserna för den egna kommunen, församlingen i det egna området och MLL:s lokalföreningar.    

Till MLL:s föreningssök(extern länk) (på finska) 

Sök församling(extern länk)  

På webbplatsen Lähellä.fi (lahella.fi)(extern länk) kan sökningen filtreras enligt landskap och/eller ort, även andra begränsningar kan göras i sökningen (till exempel barnfamiljer). Aktörerna som ordnar mötesplatsverksamhet ska själv meddela sina uppgifter i tjänsten, annars syns de inte i sökningen.