Det är viktigt för äldre människor att säkerställa tillräcklig näring

Näringsterapeut Salla Mustonen vid Västra Nylands välfärdsområde berättar att många äldre personer numera lider av undernäring. Med undernäring eller näringsbrist avses att intaget av näringsämnen är för litet. Hos äldre personer är det vanligtvis fråga om knappt intag av energi och/eller protein. 

En faktor som förklarar undernäringen är att aptiten försvinner. Enligt Mustonen är det ganska vanligt bland äldre. Det finns många orsaker till aptitlösheten. 

– När man blir äldre sker det fysiologiska ändringar. Till exempel kan sinnena och funktionerna i matsmältningssystemet försämras. I och med förändringarna kan känslorna av hunger och törst försvagas, och man njuter mindre av maten. Även nedstämdhet, minnessjukdomar, cancersjukdomar, följdtillstånd efter frakturer och operationer, medicinering samt förändringar i munnen kan minska aptiten. 

Det finns dock metoder för att övervinna aptitlösheten.  

– Om det finns ett tydligt symtom i bakgrunden, till exempel torr eller öm mun, är det viktigt att behandla symtomet. Dessutom lönar det sig att välja så energi- och näringsrika favoriträtter som möjligt, eftersom de smakar bäst.  

Mustonen instruerar att hålla måltidsintervallerna korta och öka aptiten till exempel med matsällskap, en liten utevistelse före måltiden eller genom att vädra rummet. 

– Det är bra att satsa på att göra måltiden så behaglig som möjligt, säger hon.  

 Mångsidighet är utgångspunkten för en hälsosam och tillräcklig näring. 

– Ju fler olika födoämnen det finns på tallriken, desto sannolikare är det att alla nödvändiga näringsämnen finns med.  

Enligt Mustonen är det bra att sammanställa varje måltid så att det finns en proteinkälla samt ett fullkornsprodukt eller potatis. Även grönsaker, frukt eller bär ska finnas med. Av fettkällorna rekommenderas vegetabiliska fetter.

– Det snabbaste och enklaste sättet att mäta om man får tillräckligt med mat är naturligtvis en personvåg. När vikten förblir oförändrad är intaget och förbrukningen av energi i balans. Det är målet, säger Mustonen.  

Rekommendationen för intag av vätska är 1–1,5 liter per dygn. Man ska främst dricka på morgonen och dagen, eftersom rikligt drickande på kvällen ökar urinutsöndringen på natten. 

När sommaren närmar sig påminner Mustonen om att det varma vädret ökar vätskeförbrukningen i form av svettning och avdunstning. Utöver hettan ökar också till exempel feber, torr luft och fysisk belastning vätskeförbrukningen.  

– När man har druckit tillräckligt utsöndras urinen normalt och är ljusgul. Mörkgul urin vittnar om för knappt drickande. Naturligtvis berättar också törsten om behovet av vätska, men det lönar sig inte att vänta på att man blir törstig eftersom det är ett ganska sent tecken på vätskebehov.  

Utöver värmen bjuder sommaren på delikatesser från grillen. Får man njuta av dem med gott samvete? 

– Grillmat innehåller vanligtvis mycket salt och fett, varför de inte rekommenderas i stora mängder eller ofta. Om man grillar ofta lönar det sig att välja säsongens grönsaker och fisk samt fästa uppmärksamhet vid saltmängden.  

Mustonen tillägger att om man grillar sällan kan man äta vad man vill.  

– Att äta är en stor helhet som rymmer alla typer av mat att njuta av. När man äter mångsidigt kan man alltid äta med gott samvete. Man ska njuta av maten i alla åldrar och varje dag.