Rehabiliterande vårdarbete förbättrar äldre människors livskvalitet

 –Rehabiliterande vårdarbete är ledstjärnan för tjänsterna för äldre, alltid aktuellt och viktigt. 

Så säger rehabiliteringschef för tjänster för äldre i Västra Nylands välfärdsområde  Anna Troberg. Enligt henne är syftet med rehabiliterande vårdarbete att stödja äldre personers vardag och uppmuntra dem till ett aktivt liv. 

– Oavsett om vi pratar om rehabiliterande vårdarbete, vardagsrehabilitering eller rehabiliterande arbetssätt är grunden alltid strävan att sakta ner nedgången av äldre människors funktionsförmåga. Ett rehabiliterande och aktiverande arbetssätt kan till exempel innebära att den äldre personen uppmuntras till att utföra grundläggande funktioner, till exempel klä sig och röra på sig självständigt med hjälp av ett redskap eller med en ledsagare.   

Enligt Troberg kan alla professionella som arbetar med äldre personer utföra rehabiliterande vårdarbete.    

– Den största gruppen professionella som utför rehabiliterande vårdarbete är närvårdare. Studier i det rehabiliterande arbetssättet ingår i deras utbildning. Likaså tillämpar ergoterapeuter och fysioterapeuter som jobbar med äldre personer det rehabiliterande arbetssättet.

Fysioterapeut Jatta Virolainen, som jobbar inom tjänsterna för äldre i Västra Nylands välfärdsområde vid boendeenheten Villa Breda i Grankulla, är bekant med det rehabiliterande vårdarbetet.

– Hos oss på Villa Breda betonas multiprofessionellt samarbete. För att skötarna ska kunna utföra rehabiliterande vårdarbete måste hela teamet tillämpa det rehabiliterande arbetssättet. Vi fysioterapeuter planerar tillsammans med invånaren och det övriga teamet en egen verksamhetsplan för var och en, berättar hon.

Enligt Virolainen innehåller rehabiliterande vårdarbete utöver motion och vardagsmotion även små och större insikter i vardagssysslorna, till exempel att invånaren uppmuntras att vara självständig och skötarna ges stöd med att ändra sina verksamhetssätt så att invånaren får tid och möjlighet att göra saker själv. 

Virolainen känner att det är viktigt att planera arbetsdagarna så att varje invånares vardag görs meningsfull genom att erbjuda möjligheten till aktivt aktörskap. Dessutom har varje invånare en egen motionsplan. 

– Motionsplanen genomförs även för dem som inte alls eller delvis inte kan röra sig självständigt. Även om invånaren redan är skör och kan till exempel inte längre gå, söker och utnyttjar man de resurser som fortfarande finns. Till exempel kan en person som sitter i rullstol köra rullstolen själv, äta själv och delvis ta hand om sin hygien, till exempel borsta tänderna och tvätta ansiktet. 

När en äldre person får framgångsupplevelser som en aktiv aktör får hen mer förtroende för sina egna förmågor och färdigheter. Det innebär att självförmågan ökar. 

– Oavsett om livet är i början, mitten eller slutskedet är bra livskvalitet en grundläggande mänsklig rättighet. 

Enligt Jatta Virolainen är ökningen av det rehabiliterande vårdarbetet i Västra Nylands välfärdsområde under ständig utveckling. På hennes arbetsplats utvecklas det rehabiliterande vårdarbetet bland annat i teammöten med fysioterapeuter och i multiprofessionella team där de arbetssätt som konstaterats vara bästa delas till alla.

Att dela information och erfarenheter samt implementera bra verksamhetssätt står även i centrum för projekt som främjar funktionsförmågan som leds av Anna Troberg.   

– Projektens viktigaste syfte är att tjänsterna för äldre i Västra Nyland ska vara så jämlika som möjligt och basera sig på forskningsbaserad information om främjandet av äldre personers funktionsförmåga  samt praxis och verksamhetssätt som forskning har bevisat vara bra.