Kompetensen har ökat inom funktionshinderservicen

Övergången till välfärdsområde tjänster, verksamheter och handlingsmodellerna har finslipats till en fungerande helhet i funktionshinderservicen. Vi har kunnat producera servicehelheten för klienter oavbrutet. I och med övergången har kompetensen inom funktionshinderservicen till och med ökat. Men färdiga är vi inte, berättar Timo Hokkanen.
Övergången till Västra Nylands välfärdsområde har varit en ansträngning för funktionshinderservicen: tjänster och verksamheter har slagits samman och handlingsmodellerna har finslipats till en fungerande helhet.
– För tillfället kan jag säga att vi har fått samkommunerna, områdets kommuner och de tjänster som överförs från dem samt de enheter som producerar tjänster fint med i välfärdsområdets verksamhet. I fråga om funktionshinderservicen har vi kunnat producera servicehelheten för klienter oavbrutet, berättar serviceområdesdirektören för funktionshinderservicen Timo Hokkanen.
När det är fråga om en sammanslagning i stor skala finns det naturligtvis saker som inte gått utan besvär.
– Till exempel specialtjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning övergick inte som en komplett organisation, så där har man varit tvungen att bygga om klientstigar i inledningsfasen. Inom funktionshinderservicen är just de allra speciellaste tjänsterna ofta sådana att de kommer via flera kanaler. Därför görs det fortfarande utvecklingsarbete för att garantera att servicestigen blir smidig.
Som helhet är funktionshinderservicens situation enligt Hokkanen emellertid bra. I och med övergången till välfärdsområdet har kompetensen inom funktionshinderservicen till och med ökat.
– Vid övergången har vi fått mångsidig kompetens från kommunerna och samkommunerna, också sådan som inte tidigare funnits överallt. Det har gjort oss starkare och utan vidare medfört nytta också för våra klienter.
I framtiden riktar vi enligt Hokkanen blicken allt mer bland annat mot att bedömningen av behoven hos funktionshinderservicens klienter kan göras enhetligare och smidigare.
– Vi strävar efter att se till att våra klienter har en livsmiljö med just sådana tjänster som de behöver. Vårt mål är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv på egna villkor som möjligt och vara delaktiga i både den egna livsmiljön och större sammanhang. Vi försöker hitta lämpliga servicehelheter tillsammans med klienterna.
När det gäller nya tjänster och verksamheter gör vi ändringar med urskillning.
– Ingen stor omvälvning är på kommande, men vi granskar till exempel stödtjänsterna för boendet så att serviceanvändarna får ökad kontaktyta med det omgivande samhället. I framtiden söker vi också möjligheter att utnyttja digitala verktyg med sådana klienter som har nytta av dem och som vill använda dem.
Hokkanen påminner att välfärdsområdet också har en förpliktelse att behandla alla invånare i välfärdsområdet jämlikt.
– Vi arbetar för att vi ska ha enhetliga bedömnings- och serviceformer. Målet är att klienterna ska kunna förutse vad vi gör och hur servicehelheten bildas.
Välfärdsområdet har ett starkt samförstånd om att oberoende av vilken klientgrupp det är fråga om bör klientens situation kunna ses som en helhet.
– Servicen får inte vara sektoriserad och siloformad, utan den ska vara smidig för slutanvändarna, det vill säga klienterna och svara på deras behov, sammanfattar Hokkanen.