Med aktivt aktörskap i det egna livet som mål

Teija Motturi, chef för funktionshinderservicens socialarbete, beskriver funktionshinderservicens socialarbete som bemötande av människor i olika livssituationer.  

– Klienterna inom funktionshinderservicens socialarbete är personer i alla åldrar och ofta långvariga klienter, eftersom man med funktionshinderservicens klienter i regel inte eftersträvar rehabilitering i sådan grad att behovet av socialtjänster försvinner, jämfört med övriga socialtjänster, berättar Motturi. 

Vid långvariga klientrelationer bildas en förtroenderelation som är kopplad till hjälpandet, och där personalen inom funktionshinderservicens socialarbete erbjuder klienten stöd i en ny eller förändrad livssituation.  

– Arbetstagaren hjälper genom att ge stöd när en klient som råkat ut för en olycka eller som insjuknat orsakas långvariga svårigheter i livet. En klient som har en funktionsnedsättning eller sjukdom sedan födseln stöds genom hela livet i olika situationer med syftet att stärka klientens funktionsförutsättningar och delaktighet, fortsätter Motturi.  

Funktionshinderservicens socialarbete är krävande socialarbete, eftersom det dagliga arbetet innebär att man möter besvikelser, bitterhet, död samt rädsla för döden.  

– Det kan vara skrämmande när livet överraskar. Människan måste anpassa sig till ett helt nytt liv och tvingas gå igenom sina känslor i anslutning till de nya utmaningar och svårigheter som funktionsnedsättningen eller sjukdomen orsakar. Då kan många önskemål och drömmar som varit nåbara bli ouppnåeliga. I dessa situationer stöder funktionshinderservicens socialarbete hela närkretsen i processen att acceptera den förändrade situationen.  

I förändringssituationer är funktionshinderservicens socialarbetes uppgift att stöda klienten och att i egenskap av expert bedöma servicebehovet samt vilken tjänst som lämpar sig bäst för klientens behov.   

– Bedömningen av servicebehovet är en krävande process och servicebehovet ändras genom hela livet.  

Syftet med servicen är att stöda klienten att på bästa möjliga sätt leva ett liv på sina egna villkor. Tanken är inte att betjäna klienten på ett överdrivet sätt eller göra klienten till en passiv mottagare.  

– När vi bedömer olika tjänster fäster vi alltid uppmärksamhet vid hur stödet ges, så att klientens aktörskap inte minskar och så att hen kan lära sig nya färdigheter eller uppnå nya mål. Till exempel med hjälp av en stödperson kan klienten lära sig att sköta ärenden i sin närbutik eller använda kollektiva trafikmedel. Denna typ av färdigheter stärker ett aktivt aktörskap i det egna livet.  

Funktionshinderservicens socialarbete utförs för tillfället på cirka åtta verksamhetsställen och i tre större områden i Västra Nylands välfärdsområde.  

– Den nuvarande områdesindelningen är Esbo-Grankulla-Kyrkslätt, Lojo-Sjundeå-Ingå-Vichtis-Högfors och Raseborg-Hangö. Antalet verksamhetsställen och var de är belägna bedöms i framtiden och ändringar kommer sannolikt att ske.  

Motturi påminner om att skötseln av ärenden med funktionshinderservicens socialarbete inte är bundet till verksamhetsställen, kommungränser eller områdesindelningar, eftersom alla klienter inom välfärdsområdet är gemensamma.  

– För tillfället använder vi olika datasystem, vilken delvis försvårar det gemensamma arbetet, men klientregistret är gemensamt. Det innebär att en person som bor i Lojo kommun kan få ett servicebeslut till exempel från Raseborg.