Resultaten av enkäten Hälsa i skolan i Västra Nyland

24.10.2023 12.28Uppdaterad:30.10.2023 7.48

De riksomfattande, kommunspecifika och regionala resultaten av den nationella enkäten Hälsa i skolan för 2023 publicerades den 21 september. Enligt de färska resultaten mår största delen av alla barn och unga bra och det går bra i vardagen.

Det har skett en positiv utveckling jämfört med enkäten 2021 när det gäller barns och ungas hälsa i Västra Nyland. Till exempel rör sig barn och unga i alla årskurser som svarade på enkäten mer på fritiden. 

”Något som också bör noteras är att studerande på andra stadiet känner mindre oro för sitt mående”, berättar Mari Ahlström, som är serviceområdesdirektör för tjänster för barn, unga och familjer i Västra Nylands välfärdsområde. 

Detta år hade 39,4 procent av alla gymnasiestuderande känt oro för sitt mående (45,6 procent i enkäten 2021) och 33,3 procent av yrkesläroanstalternas studerande (37,1 procent i enkäten 2021). Coronapandemin och det flertal begränsningar i anslutning till pandemin syntes i resultaten för 2021, men hur har situationen blivit bättre. 

I år frågades också hur skolelever upplever den egna förmågan till empati (att vara en kompis, ta hänsyn till andras känslor). Enligt resultaten ansåg grundskoleleverna (elever i årskurserna 4–5 och 8–9) sig ha goda empatifärdigheter. Empatifärdigheter behövs i alla människorelationer och interaktioner. 

”Förmåga till empati är till hjälp i utmaningar såväl i vardagen som i barnets eller den ungas uppväxt. Därför är det ett glädjande resultat för vårt område”, säger Ahlström.  

Ångest uppträdde i synnerhet hos flickor 

Upplevelsen av ångest hos elever i årskurserna 8 och 9 och bland studerande på andra stadiet som framgick av föregående enkät har dessvärre inte minskat. 

Måttlig eller svår ångest har blivit allt vanligare i synnerhet hos flickor i Västra Nyland. Ungefär en tredjedel av flickorna i årskurserna 8 och 9 i grundskolan och i årskurserna 1 och 2 på andra stadiet upplever måttlig eller svår ångest. 

”Vi stöder den psykiska hälsan, välbefinnandet och studieförmågan hos barn och unga i alla utbildningsstadier. Vi har dock brist på personal, vilket är fallet inom social- och hälsovården också i övrigt. Situationen är svår, men inte omöjlig”, summerar Mari Ahlström. 

På basis av resultaten upplever ungefär 60 procent av alla elever i årskurserna 8 och 9, yrkesstuderande och gymnasiestuderande att det är enkelt att få tid till kuratorns mottagning. 

I fråga om psykologens och skolhälsovårdarens mottagningar var svaren mer varierande. 

Av alla barn och unga upplevde följande procentantal att det är lätt att få tid till psykologens mottagning: 

  • 61 procent av yrkesstuderande, 
  • 57 procent av gymnasiestuderande  
  • 55 procent av grundskoleleverna i årskurserna 8 och 9.

Av alla barn och unga upplevde följande procentantal att det är lätt att få tid till skolhälsovårdarens mottagning: 

  • 73 procent av yrkesstuderande, 
  • 69 procent av gymnasiestuderande  
  • 66 procent av grundskoleleverna i årskurserna 8 och 9. 

Enligt Ahlström spelar satsningar på elevhälsan, lågtröskeltjänster och tjänster på basnivån en nyckelroll för förbättrandet av situationen. Detta betonas också i vårt välfärdsområdes servicestrategi.  

Positiv utveckling i Västra Nyland jämfört med föregående enkät: 

  • Barn och unga rör sig mer på fritiden. 
  • Studerande på andra stadiet känner mindre oro för sitt mående. 
  • Möjligheterna att påverka skolans evenemang har ökat. 
  • Av grundskoleleverna upplever 59,9 procent av eleverna i årskurserna 4 och 5 (57,2 procent i hela landet) och 45,6 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 sig ha goda empatifärdigheter. 
  • Fler har en mer positiv syn på sin familjs ekonomiska situation jämfört med resten av landets resultat. 

Oroväckande utveckling i Västra Nyland jämfört med föregående enkät: 

  • Hur nöjd man är med sitt liv överlag ser en nedåtgående trend. 
  • Måttlig eller svår ångest har blivit allt vanligare i synnerhet hos flickor. Av flickorna i årskurserna 8 och 9 var procentantalet 35,3 (31,2 procent i enkäten 2021), av flickor inom yrkesutbildning 35 (32,9 procent i enkäten 2021) och av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet 29,4 (29 procent i enkäten 2021). 
  • Barn och unga tillbringar mer tid på nätet än vad de borde.  
  • Alkoholanvändningen håller på att stiga något. Alkoholanvändningen hos grundskolelever i årskurserna 8 och 9 samt hos yrkesstuderande på första och andra året håller på att stiga litet. Den veckovisa användningen har ökat något bland elever i årskurserna 8 och 9, men däremot sjunkit bland gymnasiestuderande.  
  • På basis av de svar som gymnasiernas och yrkesläroanstalternas studerande gav har antalet alkoholköp av en familjemedlem till ett minderårigt barn ökat. 

 

Läs Institutet för hälsa och välfärds meddelande(extern länk)

Nationella och regionala resultat av enkäten Hälsa i skolan(extern länk).

Ett av utvecklingsobjekten för elevhälsan i Västra Nylands välfärdsområde är det mångprofessionella samarbetet på läroanstalter i synnerhet vad gäller ordnandet av mentalvårdstjänster för unga. Bekanta dig med elevhälsans mångprofessionella samarbete (videon är 5:26 minuter lång)(extern länk)

Se inspelningen av webbinariet (på finska) Barn och unga: smarta enheternas herrar eller drängar?(extern länk) 

Hela Västra Nylands välfärdsområde