Familjecentret: Ett tryggt Västra Nyland

Serien om familjecentret, del 2

Text: Teija Varis
Mänsklig säkerhet är ett begrepp som utvecklats och publicerats av FN:s utvecklingsprogram UNDP 1994 i syfte att utvidga säkerhetstänkandet till individnivå. Men vad innebär det i praktiken?

Enligt Johanna Linner Matikka, som arbetar som koordinator för familjecentren i Västra Nylands välfärdsområde och doktorerar vid Östra Finlands universitet, har man traditionellt talat om säkerhet till exempel med tanke på utrikespolitisk säkerhet, konflikter eller beredskap för olika pandemier och katastrofer.

– Vid sidan av det traditionella säkerhetstänkandet känner den mänskliga säkerheten igen betydelsen av den säkerhet som individer och samfund upplever i vardagen som grunden för ett stabilt samhälle, säger hon.

Mänsklig säkerhet är också en del av den mänskliga dimensionen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, som omfattar främjandet av demokratin och rättsstatsutvecklingen samt tryggandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna.

– Viktiga teman är bland annat jämställdhet mellan könen, minoriteternas rättigheter, yttrandefriheten och medborgarsamhällets roll. Främjandet av mänsklig säkerhet kanaliseras till det multiprofessionella utvecklingsarbetet som syftar till att främja och stödja genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, fortsätter Linner Matikka. 

Enligt henne är säkerhet å ena sidan en individuell upplevelse, men till många delar också ett universellt och i stor utsträckning mänskligt grundläggande behov.

– Upplevelsen av trygghet innebär en möjlighet att tillfredsställa de grundläggande behoven, såsom att få tillräckligt med näring, vila och en trygg bostad. Särskilt stor betydelse har goda människorelationer, dvs. om jag är trygg i dem, om jag har möjlighet att förlita mig på något i en nödsituation, om jag får vara mig själv utan rädsla för att bli ensam, kränkande behandlad eller mobbad.

Enligt Linner Matikka syns mänsklig otrygghet inte alltid utåt, men till exempel rastlöshet, aggressivitet och misstro mot andra och världen kan signalera otrygghet.

– I kundarbetet är det viktigaste att kommunicera säkerheten med öppen kommunikation, lugnt och tydligt tal samt med en mild blick. Ofta lugnar sig även en upprörd kund när den yrkesutbildade personen själv håller sig lugn, trygg i sig själv.

Otryggheten kan härröra från skadliga upplevelser, förhållanden och händelser under barndomen (ACEs), som enligt Linner Matikka grovt kan delas in i tre klasser.

– Dessa är psykiskt och/eller fysiskt våld direkt mot barnet, handlingar som kränker sexualiteten, försummelse av barnet, såsom otillräcklig omsorg, skydd och handledning samt psykosociala problem i anknytning till uppväxtfamiljen, såsom en förälders allvarliga missbruksproblem eller psykiska problem, självmord eller separation från en förälder till exempel på grund av en brottspåföljd.

Linner Matikka påpekar att alla sårbara och skadliga upplevelser inte automatiskt lämnar bestående avtryck eller ger personen psykiskt trauma. Följderna av skadliga upplevelser påverkas bland annat av så kallade skyddande faktorer och individens temperament.

– Resiliensen, dvs. förmågan att tolerera och återhämta sig från mycket svåra och kraftigt stressande upplevelser, förbättras av stöd som ges av andra trygga personer. Till exempel kan stöd av en mild och uppmuntrande lärare eller mor- eller farförälder vara avgörande för barnet. Om svåra förhållanden, såsom familjevåld, pågår länge och barnet blir ensamt i situationerna med rädsla, är det sannolikt att långvariga negativa effekter uppstår, säger hon.

Linner Matikka talar om vikten av ett traumainformerat arbetssätt och bemötande.

– Kort sagt är ett traumainformerat arbetssätt ett empatiskt bemötande av mänskligt lidande både i sig själv och i andra. Det handlar om att identifiera faktorer som orsakar illamående, ingripa i dem och svara på lidandet. Det innebär också att stärka de skyddande faktorerna och främja säkerheten i såväl kundarbetet, arbetsgemenskapen som samhället i stort. Ett traumainformerat arbetssätt stöder sig starkt på främjandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.