Vad har smarttelefoner, zombier och illamående gemensamt?

Jag bor i huvudstadsregionen och använder allmän kollektivtrafik varje vecka. Numera är största delen av alla medpassagerare, oberoende av ålder, zombier. Ändringen är enorm, jag minns att det ännu för 10 år sedan fanns väldigt få zombier. Jag menar inte zombier som i The Walking Dead-serien, utan levande människor som är som kedjade vid sina telefoner. Nuförtiden fördriver jag tiden i kollektivtrafiken med att bonga zombier. Det är underhållande! Mina dagliga observationer i den allmänna kollektivtrafiken har bekräftat att andelen smarttelefonzombier av alla medpassagerare numera i allmänhet utgör 80 procent oberoende av vilken tid på dygnet det är. Själv hör jag naturligtvis till minoriteten, alltså den resterande 20 procent som tittar på andra människor och djur eller ut genom fönstret och låter tankarna komma och gå. Då går tiden mycket snabbare och förmågan att tåla tristess ökar.

Det problematiska med vårt ständiga slötittande på vår smarttelefoner är att vi människoapor älskar att följa med bilder, färger och ljud, varvid mobilen med sina bottenlösa sociala medier, internet och applikationer fångar oss på kroken och gör oss beroende. (YLE 2018(extern länk) och YLE 2023 a(extern länk)). Applikationsutvecklarna och applikationsföretagen är medvetna om detta i och med att deras uppgift är att generera pengar till bolag, inte att öka befolkningens välfärd (YLE 2023 b(extern länk)). I maj 2023 vädjade läkare Vivek Murphy vid Surgeon General, den högsta sjukvårdsmyndigheten i USA, till beslutsfattare och övriga aktörer att skydda barn och unga från skadeverkningarna av sociala medier.

Största delen av oss som är vuxna idag har vuxit från barn till ungdomar utan smarttelefoner, sociala medier och applikationer, varvid mobiltelefonerna inte har kommit åt att skada våra utvecklande hjärnor och kognitiva färdigheter. Dagens barn exponeras för smarttelefoner från och med att de föds, vilket har bevisats ha skadliga konsekvenser för utvecklande hjärnor. Man kan uppriktigt säga att länderna i väster utför ett globalt människoexperiment, vars långvariga konsekvenser för befolkningens välfärd, lärande, socialisering och hälsa vi ännu inte helt förstår, även om det redan finns bevis på nackdelar att tillgå.

Hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter samt störningar i sociala interaktioner har ökat bland barn. Fenomenet kan inte bara förklaras med att vi blivit bättre på att identifiera störningar. Studier visar att skärmtid för barn ökar deras risker att få koncentrationssvårigheter, nedsatta kognitiva färdigheter och beteendesymtom redan innan skolålder. Vid fem års ålder är en större än genomsnittlig skärmtid associerad med olika symptom i anslutning till känsloliv och beteende, såsom svårigheter att koncentrera sig, hyperaktivitet och impulsivitetssymptom. (Lääkärilehti 2020; THL 2021; Radesky JS. et. al. 2023). Hur lätt kan det vara för en förstaklassare att påbörja en koncentrationskrävande utbildning om förutsättningarna för lärande redan är svaga?

Från hjärnforskning vet vi att människans frontallob utvecklas långsamt vad gäller exekutiva funktioner, inte förrän runt 20–25 års ålder. Exekutiva funktioner är nödvändiga färdigheter för långsiktiga handlingar, det vill säga koncentration och inlärning. Man lär sig koncentration endast genom att koncentrera sig och rikta handlingen till en uppgift i taget, inte genom multitasking. (Yle 2018; Tombu et. al. 2011). När smarttelefoner med sina applikationer, internet och sociala medier är närvarande 24/7 är det svårt att koncentrera sig på en sak i taget och djupgående lärande möjliggörs inte. (Saarinen et. al. 2021; Moisala et. al. 2016; Moisala 2017).

Nu har vi läst några fakta av en medelålderstant, men vad anser ungdomarna om sin nätanvändning? Resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2023 är alarmerande i synnerhet vad gäller flickor. Av elever i årskurserna 8 och 9 i Västra Nyland har 43 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna försökt spendera mindre tid på nätet, men inte klarat av att göra det. Av flickorna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet gav 45 procent samma svar och av pojkarna 25 procent, och av flickorna i årskurs 1 och 2 i yrkesskolan svarade 39 procent på samma sätt och av pojkarna 23 procent. Frågan har ställts sedan 2017 och för varje år som går ökar procentandelarna i varje årskurs. (Enkäten Hälsa i skolan 2017–2023 a(extern länk)). Samtidigt ökar symtomen på depression bland studerande och andelen studerande som sover mindre än 8 timmar är stor (Hälsa i skolan 2017–2023 b. och Hälsa i skolan 2017–2023 c.(extern länk)).

Det går inte att hitta en enkel eller enskild orsak till sambandet, utan det finns alltid många orsaker bakom symptom. Jag påstår trots det att det finns någon sorts koppling mellan överanvändning av smartapparater, ökningen av depression(extern länk) bland unga och ökad sömnlöshet. I ljuset av dessa resultat bör vårdnadshavare och skolor senast nu vara modiga nog att svara på illamåendet bland ungdomar med några enkla och enkla medel.

Under några års tid har det diskuterats huruvida grundskolorna borde förbjuda barnens användning av egna smarttelefoner under lektionstid. Forskningsbevisen är starkt för att införa ett förbud. Enligt internationella studier skulle detta leda till förbättrade skolprestationer särskilt bland elever som presterar sämre, färre mobbningssituationer och förbättrade Pisa-resultat jämfört med skolor som inte har infört ett förbud (Bellur, Nowak, Hull 2015; Beland & Murphy 2015; Tanil & Yong 2020; Beneito & Vicente-Chirivella 2022).

Unesco publicerade i juli 2023 en digital rapport(extern länk) där man vädjade till att ta bort mobiltelefoner från klassrummen när de inte används för inlärningsuppgifter som en lärare bestämt. Det skulle vara till fördel för Finlands barn att i lagen om grundläggande utbildning skriva in en allmän princip om mobilförbud, som endast kan avvikas från om läraren anser det vara motiverat med tanke på undervisningen. Då skulle varje skola i Finland kunna ha skolfred och barnen skulle vara i samma ställning oberoende av bostadskommun.

Mina hälsningar till alla vårdnadshavare är att det lönar sig att syna den egna användningen av smartapparater i vardagen. Hurdant exempel ger du med ditt eget beteende till dina barn? Är en smartapparat den bästa och mest lugnande barnvakten när du är trött eller barnet är surt? Om en 3–5-åring ständigt lugnas ner med hjälp av smartapparater lär sig barnet inte att reglera sina känslor och beteendeproblemen kommer bara att förvärras med tiden (Radesky JS. et al 2023). Är mobilen den bästa sovkamraten för en tonåring eller kunde man på natten lägga mobilen i familjens gemensamma förvaringsplats för mobiler? Andelen unga som sover lite har ökat stadigt, i synnerhet bland flickor, och mobilen har säkert också här ett finger med i spelet.

Barn och unga lär sig alltmöjligt av sina föräldrars exempel och det är svårt att dra gränser som man själv inte följer. Till ett älskande och omsorgsfullt föräldraskap hör även gränsdragning, även om barnet eller den unga skulle få ett trotsutbrott av det. Det lönar sig att begränsa användningen av mobiltelefoner i hemmet för familjens hälsa – det är visa kärlek och omsorg till dem du bryr dig om. Som ett tips uppmuntrar jag vårdnadshavare och ungdomar att kolla in en fantastisk inspelning som handlar om nackdelarna med smartapparater: Barn och unga: smarta enheternas herrar eller drängar? (youtube.com)(extern länk)

Tuija Tuormaa

Skribenten jobbar som sakkunnig inom förebyggande arbete inom Västra Nylands välfärdsområde

**