Du är lika frisk som din hjärna!

Dina egna handlingar påverkar hjärnhälsan både direkt och på sikt.

För kort nattsömn påverkar vitaliteten, men också till exempel nästa dags inlärningsförmåga och sinnesstämningen på ett negativ sätt.

Sömnbrist som pågått länge (nattsömnen upprepade gånger under rekommenderade cirka åtta timmar), ohälsosam kost och lite motion, eller till exempel kronisk stress, ökar risken för många sjukdomar, som även påverkar hjärnhälsan och ökar risken för allvarligare hälsoproblem. Till exempel högt blodtryck, som ofta orsakas av dåliga levnadsvanor och drabbar många, är den största riskfaktorn för en allvarlig cirkulationsstörning i hjärnan, som i värsta fall kan leda till förlamning eller döden.

Hur kan du vara inte bara den bästa versionen av dig själv, men också skydda din hjärna mot cirkulationsstörningar i hjärnan och minnessjukdomar?

Mata hjärnan! De finländska näringsrekommendationerna(extern länk) uppmuntrar till att äta hälsosamt, även med tanke på hjärnhälsan! Bygg upp dina måltider enligt tallriksmodellen. Grönsaker, bär och mjuka fetter är bra, hårda fetter och överdriven konsumtion av rött kött och socker dåligt. Leve fibrerna!

Motionera gärna dagligen(extern länk), promenader är den bästa minnesträningen och medicin mot lågt humör. Hjärnan börjar krympa med åldern, redan mycket tidigt i all snabbare takt, men genom att röra på sig kan man stävja den här utvecklingen. Motion stöder också inlärningen, kreativiteten och koncentrationsförmågan och hjälper över stressiga livsfaser.

Betydelsen av att sova och god sömn för hjärnhälsan ska inte underskattas. Tillräcklig och god sömn är en gratis mirakelmedicin som förbättrar minnet, ökar kreativiteten, hjälper med viktkontrollen, skyddar mot sjukdomar, minskar risken för hjärt- eller hjärninfarkt, får dig att känna dig lyckligare och minskar depressionssymtom och benägenhet för ångest. Man är ofta inte själv medveten om att man lider av sömnbrist, så det lönar sig sträva efter cirka åtta timmars sömn. Bäst lyckas det här genom att man vaknar och går och lägger sig samma tid varje dag.

Hjärnhälsan gynnas också av att man undviker rusmedel, studerar och utvecklar sig själv – i lämplig omfattning, samt av hälsosamma sociala relationer.

Det viktigaste är de val som görs i det dagliga livet, inte de som görs bara då och då.

Mer hjärnhälsoinformation (på finska) i ett praktiskt format finns på webbplatsen Aivotervehdys! på www.aivotervehdys.com(extern länk) eller i en podcast(extern länk) med samma namn.

Även till exempel på Hjärnförbundets webbplats finns mer information om ämnet.

Hanna Tupamäki

Skribenten arbetar som fysioterapeut i Västra Nylands välfärdsområde, har avlagt en specialiseringsutbildning inom främjande av hjärnhälsa och avlägger en högre yrkeshögskoleexamen med inriktning i främjande av hälsa

**

Källor:

Aivotervehdys! (finska) https://www.aivotervehdys.com(extern länk) 

Hjärnförbundet (finska) https://www.aivoliitto.fi/aivoverenkiertohairio/ehkaise/verenpaine/#8e36c405(extern länk) 

Minnesförbundet. https://www.muistiliitto.fi/sv/hjarnan-och-minnet/hjarnhalsa(extern länk) 

Livsmedelsverket. https://www.ruokavirasto.fi/sv/livskraft-for-aldre/hjarnhalsa-och-kost/(extern länk)