Distansgrupper lindrar ensamheten bland äldre personer - uppmuntrande feedback från försöken

En del av våra klienter inom hemvården på distans i har under våren deltagit i gruppmöten där studerande har ansvarat för att leda och planera innehållet i mötet.

I vårt välfärdsområde har pilotprojekt med distansgrupper tidigare genomförts inom hemvården och dagverksamheten, och då deltog cirka 40 klienter i grupperna.

– Under 2023 ordnade hemvården på distans gruppmöten för klienterna, även personalen inom dagverksamheten var med och leda dagverksamheten på distans, berättar expert Anni Virtanen. 

– Den positiva feedbacken uppmuntrade oss att försöka ordna verksamhet i samarbete med läroanstalter. 

Förslaget fick ett varmt mottagande vid läroanstalterna. Planering av gruppmötena på distans och ledningen av grupperna passade bra in i kursutbudet vid yrkeshögskolorna Laurea och Metropolia. Grupperna har letts av totalt 12 geronomstuderande eller studerande inom socialbranschen.

Yrkeshögskolan Metropolias geronomstuderande Niina Lindström från Helsingfors och Marika Nelimarkka från Lojo gick med i projektet med öppna sinnen. De kunde på detta sätt avlägga kurserna i stärkande av delaktighet och främjande av hälsa och välfärd bland äldre, som ingick i deras studier.   

– Jag har arbetat som närvårdare inom hemvården i Helsingfors och jag har en del erfarenhet av distansvårdsapparater. Jag var intresserad av hur ett sådan gruppmöte fungerar, säger Niina. 

– Distansverksamhet är framtiden, det är värt att vara intresserad av det från början. Jag var först lite skeptisk, men projektet överraskade mig positivt, instämmer Marika.

Hemvården på distans i vårt välfärdsområde letade upp klienterna till gruppmötena. De berättade om distansgrupperna för klienterna, som frivilligt fick välja om de deltar eller inte. De hade den nödvändiga surfplattan redo. Totalt 39 klienter inom hemvården på distans har gått med i vårens distansgrupper.

– I början var det svårt att engagera klienterna. Detta är trots allt en ny sak och nya saker är alltid spännande. I distansgrupperna behöver man dock inte kunna något och det finns inte heller något behov att förbereda sig för gruppmötena, förklarar Virtanen.

– De som har gått med har tyckt om grupperna och nästan alltid svarat att de vill fortsätta om möjligheten ges. 

Niina och Marika höll distansgruppmöten för två grupper från Esbo och en grupp från Lojo, ett möte per vecka i en timme för varje grupp, under tre veckor. I varje grupp fanns 3–5 deltagare, antalet varierade något beroende på klienternas situation. Sammanlagt deltog 11 klienter inom hemvården på distans. 

Ledarna tog idéer till programmet från en tidigare dagverksamhetsperiod som ingick i studierna.

– Vi strävar efter att all verksamhet är sådan, att det finns utrymme för diskussion och deltagande, berättar Niina och Marika.

– Första gången var det lite försiktigt trevande, då vi inte visste något om deltagarna. Vi ordnade bland annat ansiktsgymnastik, eftersom vi tänkte att alla kan delta i det. Det var ganska roligt. Det var också ett sätt att bryta isen, när alla såg lika fåniga ut i kameran samtidigt, skrattar Nina.

Niina och Marika frågade deltagarna om deras önskemål vid slutet av varje möte och ändrade på programmet för framtida möten därefter. 

Niina och Marika begärde och fick feedback direkt från dem som deltog i grupperna.

– Många sade att det var trevligt att ha något program och variation i dagen. En herre pratade, att när det inte finns någon att prata med, funderar man ibland om man ens kan tala längre. Så nu fick han testa att rösten fortfarande fungerar, berättar Marika.

Enligt Anni Virtanen har även anhöriga haft en positiv inställning till distansgrupperna, när de har presenterats på kvällarna för anhöriga. 

Niina och Marika rekommenderar att ledandet av distansgrupper också för andra.

– Ur den studerandes perspektiv var försöket verkligen intressant. Det var bra att få öva på distansverksamhet - sådana möjligheter finns det inte för mycket av, tackar Niina och Marika.

Enligt Nina är distansgrupper ett bra komplement till andra tjänster. 

– Det passar säkert just sådana personer som av någon anledning inte vill eller kan lämna hemmet för att delta i grupper. 

Esbobon Hannu Väisänen, 77, deltog i försöket med distansgrupper. Han deltar gärna på nytt, om tillfället ges. 

– Allt sådant program är bra. Jag skulle kunna uppmuntra en kompis att delta också, funderar Hannu.

Sakkunnig Sirpa Råberg berättar att ett samarbete kring distansgrupperna inleds på hösten mellan de svenskspråkiga läroanstalterna Axxell och Arcada. 

– Vi vill prova verksamhet i distansgrupper med svenskspråkiga klienter inom hemvården på distans i hela välfärdsområdet. Vi har också för avsikt att utreda möjligheten att anlita studerande i olika branscher som ledare för distansgrupperna. 

Dessutom funderar man på att öka antalet distansgrupper.

Enligt Anni Virtanen kommer distansgrupperna för äldre att hållas kvar i välfärdsområdets tjänster, på ett eller annat sätt.

– Nu har vi fått goda erfarenheter av det här. Vi får se vad vi kan utveckla under hösten.

Projektet för att minska ensamheten och främja delaktigheten bland äldre är en del av Finlands program för hållbar tillväxt (RRP).