Utmaningar inom social- och hälsovårdstjänsterna att identifiera klienternas ekonomiska trångmål

I panelen betonades social- och hälsovårdstjänsternas utmaning att identifiera klienternas ekonomiska trångmål. Enligt paneldeltagarna försvåras identifieringen på grund av att klientrelationerna är så kortvariga och på grund av det stora klientantalet.

– Vi gör många bedömningar av servicebehovet. Ibland kan det hända att klientrelationen har varat väldigt länge innan klienten vågar berätta att hen har ekonomiska utmaningar. Det är mycket utmanande att ta upp ärendet, säger Thijs Verbrugghe, servicechef för sysselsättningsfrämjande tjänster i Västra Nylands välfärdsområde. 

Inom social- och hälsovården kan man inte heller nödvändigtvis identifiera hurudan inverkan långvariga ekonomiska svårigheter har på psykiska symtom. Dessutom kan långvariga psykiska problem försämra hushållets ekonomiska situation. I dagens tema syntes starkt effekten 'hönan eller ägget': orsakssambanden kan gå åt båda hållen.  

I panelen diskuterades regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten. De väckte en stor oro för ekonomiska trångmål och därigenom ett ökat servicebehov i Västra Nyland.

Enligt paneldeltagarna sätter social- och hälsovårdstjänsternas klientavgifter klienterna i en ojämlik ställning och avgifterna borde förenhetligas.  Klienterna borde få tydligare information om möjligheterna till avgiftslättnader, så att användningen av nödvändiga tjänster inte uteblir på grund av för höga klientavgifter. 

– Målet är att alla ska ha samma ställning när det är fråga om hälso- och sjukvårdstjänster, oberoende av vilket välfärdsområde de bor i, sade välfärdsområdesstyrelsens ordförande Mia Laiho.

Paneldeltagarna lyfte också fram organisationssektorn som en resurs för social- och hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdet.

– Den hjälp som organisationerna ger är inte bara att dela ut svinnmat. De erbjuder gemenskap, kamratstöd, språkutbildning och sysselsättningsvägar för invandrare. Vi har fantastiska rehabiliteringsberättelser tack vare organisationerna, kommenterar Tapio Nieminen, direktör för socialservice för vuxna.  

Allmänheten var intresserad av vad det förebyggande arbetet innebär på ett konkret sätt. Paneldeltagarna lyfte fram hälsosamma levnadsvanor, förmånliga alternativ till motion, hjälp med låg tröskel, högklassig utbildning, rådgivningstjänster, goda sociala nära relationer, hälsosamma och trygga boendemiljöer, nationell politik och lagstiftning.

– Det lönar sig att inkludera erfarenhetsexperterna och klienternas närstående i utvecklingen och planeringen av social- och hälsovårdstjänsterna, så att tjänsterna genuint motsvarar klientgruppernas behov, kommenterar Markus Myllyniemi, ledamot i välfärdsområdesstyrelsen i Västra Nyland. 

Avslutningsvis summerade paneldeltagarna det bästa utbudet från seminariet. Det multidisciplinära samarbetet ansågs vara ett nödvändigt sätt att få tjänsterna att fungera och beakta mindre bemedlade klienter och klienter som upplever psykiska problem. Härifrån är det bra att fortsätta intensifiera samarbetet mellan olika aktörer.  

I panelen deltog förutom välfärdsområdets experter även Kyrkslättnejdens mentalhälsoförening Kisu rf:s vice ordförande Johanna Laaksonen och FinFami Nylands koordinator för anhörig- och familjearbete Anne Alakiuttu.  

Seminariet ordnades av Västra Nylands välfärdsområde, Kyrkslätts kommun, Kyrkslättnejdens mentalhälsoförening Kisu rf, Psykosociala förbundet och FinFami.