Hjälp i vardagen och gemensamma aktiviteter får oss på bättre humör – goda erfarenheter av samarbetsprojektet inom hemvården

Ashak Vasan, 74, rullar sig skickligt fram i rullstol med ett ben i sitt kök och hälsar mig välkommen. 

– Vill du ha lite te?

Han sätter kokplattan på, häller vatten i kastrullen och låter vattnet koka upp. Vasan krossar kardemummafrön i tevattnet och ber assistenten Noe Tulander, 19, hacka lite färsk ingefära till. 

– Jag kan inte riktigt laga mat. Efter att min hustru dog har jag lärt mig. Jag kollar recept och videor på tv och övar. Noe hjälper mig med matlagning. 

Noe Tulander besöker Vasan som assistent en gång i veckan, två timmar åt gången. Hon har också fyra andra klienter hon besöker för att stötta dem i vardagliga sysslor en gång per vecka eller varannan vecka. Hjälpen kan till exempel gå ut på att gå och handla, städa, laga mat, erbjuda teknisk hjälp med att använda dator eller mobiltelefon eller kanske jobba i trädgården tillsammans med klienten.

– Klienterna har vanligtvis specifika sysslor de behöver hjälp med, men vi kan komma överens om hjälpen separat vid varje besök, berättar Noe.

Ashak Vasan är hemvårdsklient i Mattby och deltar i samarbetsprojektet som pågår i välfärdsområdet. I projektet undersöker vi hur lätt hemvårdshjälp stöder äldre personer att bibehålla sin funktionsförmåga och om hjälpen minskar behovet av tyngre hemvårdstjänster.

Som samarbetspartner för projektet valdes på grundval av en prisförfrågan Gubbe Sydänystävät Oy, och i urvalskriterierna ingick bland annat förmågan att aktivera klienter och ge dem möjligheter att delta. Samarbetet inleddes i februari 2024.

I likhet med Noe Tulander är de anställda hos Gubbe unga med goda språkkunskaper. De har utbildats för att aktivera klienter.

Vanligtvis besöker den Gubbe-anställda klienten en gång i veckan, 1–2 timmar per besök. Klienten betalar 10 euro per timme för tjänsten. Vi strävar efter att klienten varje gång får besök av samma anställda. 

Enligt Katariina Salokoski, sjukskötare inom hemvården, har samarbetet med Gubbe fungerat bra.  

– Vi har båda hållit nära kontakt med varandra. Vi planerar tillsammans tidtabellerna och besökens innehåll så att de så bra som möjligt motsvarar klientens och hemvårdens behov. Dessutom får jag information om något särskilt har inträffat under besöken.

I början omfattade samarbetsprojektet fem klienter, nu är de tio. Klienterna valdes i pilotområdet Mattby–Olars. Nya klienter kommer till hemvården via hemrehabiliteringen.

En äldre person ska ha en klientrelation inom hemvården för att kunna erbjudas tjänster av Gubbe. När beslutet om en klientrelation inom hemvården har fattats i Seniorinfo är det teamet för hemvård som tar över.  

– Vi funderar tillsammans ut vilka klienter kunde dra nytta av hjälpen som Gubbe erbjuder i hushållsarbete. Sedan berättar vi om möjligheten för klienten, som sedan avgör om hen vill ta fasta på möjligheten, berättar Katariina Salokoski.

Känslan av delaktighet och social interaktion har en betydande inverkan på hälsan. Ensamhet ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster: den får människor att söka sig till tjänster utan egentliga hälsoproblem.

– Vi har hemvårdsklienter som egentligen inte har behov av en skötare utan brist på anhöriga och vänner. När man inte har sociala kontakter i vardagen, blir man lätt förlamad och får en nedsatt funktionsförmåga. Man hamnar lätt i en ond cirkel, beskriver Niina Renko, närvårdare inom hemrehabilitering.   

Även liten hjälp kan stötta klienten med att få ordning på sitt liv och ge mening till vardagen. När klienten får annan hjälp än vård av Gubbe kan hemvårdsexperterna koncentrera sig på vårdarbetet och spara tid.

Samarbetsprojektet pågår fram till slutet av året, men man kan redan nu observera den nytta som projektet har åstadkommit. När klienten är på bättre humör, underlättar det också vårdarbetet. 

– Bland mina egna klienter finns en patient med sårbehandling som märkbart har dragit nytta av Gubbes tjänster. Personen har med stöd av en assistent kunnat gå och handla, vilket har ökat möjligheten att agera självständigt. Livshanteringen har förbättrats, gläder sig Katariina Salokoski.

Klienterna har tagit emot Noe Tulander mycket väl.

– Responsen har varit bra, klienterna är tacksamma och glada. Till en början var jag tvungen att lite tränga mig på för att hjälpa om jag märkte att klienten hade svårigheter att utföra någon syssla själv, men nu när jag har träffat klienterna flera gånger vågar de också be om hjälp.

Ashak Vasan tillbringar sina dagar med att laga mat, läsa och vila.

– Jag njuter av livet, men jag har inte många personer att prata med. Det är bra att jag får hjälp.

– Jag vill göra så mycket som möjligt själv, men det går inte att göra allt. Noe har hjälpt till med matlagning, diskning och lätt städning. Hon är en bra tjej. Jag är verkligen tacksam för hjälpen jag får.