Modellen för kognitiv korttidsterapi för barn införs i vårt välfärdsområde

Västra Nylands välfärdsområde har som det första välfärdsområdet i landet börjat utbilda yrkespersoner inom familjerådgivningstjänsterna och mentalvårdstjänsterna för barn i att använda metoden för kognitiv korttidsterapi för barn. Metoden har utvecklats av verksamhetsmodellen Första linjens terapier och HUS Psykiatri i samarbete med psykolog- och psykoterapeututbildare vid Helsingfors, Åbo och Uleåborgs universitet.

Utbildningen är multiprofessionell och har certifierats av universitetssjukhuset. Metoden erbjuder vårdmodeller för behandling av allmänna psykiska störningar hos barn. För tillfället finns det vårdmodeller i kognitiv korttidsterapi för ångest, nedstämdhet och utmanande beteende.

Kognitiv korttidsterapi passar för 7–12-åringar och i vissa fall för 6-åringar för att i första hand bekämpa lindriga och medelsvåra psykiska störningar.

I välfärdsområdet inledde åtta psykologer utbildningen i början av mars och den fortsätter i ett år. I utbildningen genomför yrkespersonerna webbaserade teoretiska studier, gör praktiska vårdövningar under utbildningsperioden och deltar regelbundet i metodhandledning.

Janika Viitaharju arbetar som psykolog inom mentalvårdstjänsterna för barn i Esbo och har fått delta i utbildningen. Hon arbetar med familjer genom att utnyttja verksamhetsmodellen i sina övningar. ”Korttidsvården är strukturerad, vilket innebär att det för varje besök finns noggranna anvisningar om vilket innehåll och vilka uppgifter som behandlas och i vilken ordning”, beskriver Viitaharju verksamhetsmodellen.

Verksamhetsmodellen erbjuder också möjligheter att anpassa modellen efter situation – teorin uppfyller inte alltid de vardagliga behoven. ”Jag tycker det viktigaste är att vara medveten om att vi finns till för klienten och familjen och erbjuder lösningar som hjälper vidare just dem. Min uppgift är hjälpa dem och ibland betona någon aspekt mera än vad anvisningarna säger”, Viitaharju resonerar.

Föräldrarna i familjerna har enligt Viitaharju varit nöjda med vårdperioderna. ”Man märker tydligt att familjerna är engagerade i vården. Jag har själv fått en känsla att verksamhetsmodellen passar bra som vårdform för våra mentalvårdstjänster på den här nivån,” berättar Viitaharju.

Vi har som målsättning att införa metoden för kognitiv korttidsterapi i en större utsträckning för olika yrkespersoner inom familjerådgivningstjänsterna och mentalvårdstjänsterna för barn samt etablera metoden som ett grundläggande verktyg inom mentalvården för barn.

”Vi har genom vår tidigare arbetserfarenhet insett behovet av en tydligt strukturerad modell för vårdarbetet inom primärvården. Våra yrkesproffs är skickliga och har djupa insikter i olika psykologiska och psykiatriska fenomen, men i det praktiska arbetet med att genomföra vårdperioder har det förekommit mycket variation”, konstaterar metodhandledaren för verksamhetsmodellen Annamari Koivisto. 

Enligt Aino Kuula, den andra metodhandledaren, ger metoden för kognitiv kortterapi yrkespersoner utmärkta förutsättningar att med barn och deras föräldrar genomföra klara och målinriktade arbetsperioder, vars innehåll grundar sig på kunskapsbaserade övningar och teman. ”Det har varit glädjande att se hur förväntansfulla och ivriga deltagarna i utbildningen har varit. Den största nyttan av utbildningen syns förhoppningsvis såklart hos familjer och barn”, sammanfattar Kuula sina erfarenheter.