Långvariga symtom efter en coronainfektion är ett komplext tillstånd

Sanna Stålnacke, specialist i allmänmedicin vid Lojo hälsostation, har publicerat en referentgranskad vetenskapsartikel vars namn fritt översatt till svenska är "Post-COVID-19-patienters funktionsförmåga: en tvärsnittsundersökning på polikliniken för beständiga symtom". 

Med post-COVID-19-tillstånd avses ett tillstånd efter en coronavirusinfektion där personen fortfarande har symtom eller nya hälsoproblem som fortsätter eller börjar tidigast 3 månader efter den akuta infektionen. Dessa symtom ska inte kunna förklaras med andra sjukdomar. Vanliga symtom är till exempel utmattning, andnöd, koncentrationssvårigheter, muskel- och ledvärk samt affektiva symtom. I undersökningar inom hälsobranschen används också förkortningen PCC (post-COVID condition).

Artikeln är en del av din doktorsavhandling där du undersöker funktionsförmågan hos patienter med långvarig coronasjukdom. Varför valde du just detta ämne som ämne för din doktorsavhandling?

– Långtidssymtomen av corona under pandemin började intressera mig och jag ville utreda vad som kan ligga bakom dem och hur de patienter som lider av dem kan rehabiliteras. När jag arbetade som hälsocentralläkare hade jag dessutom märkt att oförklarliga kroppsliga symtom är en svår helhet och jag ville öka förståelsen och min kompetens i anslutning till dem, berättar Stålnacke.

– Arbetet på HUS rehabiliteringspoliklinik för beständiga symtom gav mig möjlighet att utöver långvariga coronasymtom även sätta mig in i andra långvariga kroppsliga symtom. Dessutom öppnades en möjlighet att avlägga en doktorsavhandling om långvariga kroppsliga symtom. Undersökningen av patienternas funktionsförmåga var min egen tanke som en annan forskningsgrupp har stött.

Sanna Stålnacke undersökte tillsammans med sin forskningsgrupp funktionsförmågan hos patienter med långtidssymtom av corona. Den jämfördes med jämförelsepersoner som inte hade långtidssymtom av corona.  I undersökningen deltog 442 patienter som hade hänvisats till rehabilitering vid polikliniken för beständiga symtom vid HUS. Antalet jämförelsepersoner var 198.

Funktionsförmågan bedömdes bland annat med enkäten WHODAS 2.0. WHODAS 2.0-enkäten (WHO Disability Assessment Schedule) är Världshälsoorganisationens (WHO) allmänna metod för bedömning av hälsa och funktionshinder.

Patienterna genomgick också fysiska tester, såsom en presskraftsmätning och ett sex minuters gångtest. Levnadsvanorna bedömdes med en enkätblankett och de övriga sjukdomarna samlades in från HUS databas.

Enligt enkäten som mätte funktionsförmågan hade patienterna måttliga begränsningar i funktionsförmågan vid ankomsten till polikliniken.  Jämförelsepersonerna hade normal funktionsförmåga eller endast en lindrig begränsning i funktionsförmågan. Patienternas funktionsförmåga hade försämrats mer än kontrollgruppens inom alla undersökta delområden av funktionsförmågan.  Närmare statistikanalyser visade att patientens övriga sjukdomar, ångest, depression och rökning förutspådde sämre funktionsförmåga. 

Funktionsförmågan hos patienter med långtidssymtom av corona hade försämrats betydligt enligt WHODAS 2.0-enkäten och sex minuters gångtestet. Måttliga eller svåra begränsningar i funktionsförmågan verkade ha samband med övriga sjukdomar, ångest, depression och rökning. 

– Resultaten betonar att långvariga symtom efter en coronainfektion är ett komplext tillstånd som förutsätter övergripande rehabilitering, summerar Sanna Stålnacke.

Hur fortsätter undersökningen?

– Nedsatt funktionsförmåga hos de personer som rehabiliteras för långvariga coronasymtom var ett förväntat resultat utifrån den kliniska bild jag observerat i mitt arbete. Härnäst har jag för avsikt att utreda hur patienterna rehabiliteras under ett års uppföljning.

Vårt mål är att avsevärt stärka den vetenskapliga forskningen inom primärvården och socialvården. Därför stöder vi i mån av möjlighet vår personals forskningsarbete. Sanna Stålnacke gör sin doktorsavhandling vid sidan av läkararbetet vid hälsovårdscentralen. 

– Professor Markku Heikinheimo lärde redan ut för över tio år sedan att dagens forskning är morgondagens goda vård. Inom den specialiserade sjukvården är forskningsarbete vid sidan av patientarbetet mera en regel än ett undantag. Primärvården, socialarbetet och räddningsverksamheten behöver också stärka sin forskningsgrund, betonar Silja Kosola, forskningsdirektör för vårt välfärdsområde.   

Sanna Stålnackes artikel är en del av en doktorsavhandling som behandlar funktionsförmågan och prognosen hos patienter med långvarig coronasjukdom och kontinuerliga somatiska symtom.

Länk till publikationen: Functioning of post-COVID-19 patients: a cross-sectional study at the outpatient clinic for long-term effects(extern länk)

Läs mer om välfärdsområdets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet: Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet | Västra Nylands välfärdsområde