”Servicen på svenska har blivit bättre, men fortfarande finns det brister”

6.6.2025 11.43

En klar majoritet av de svenskspråkiga invånarna i Västra Nylands välfärdsområde anser att det är mycket viktigt att få service på svenska. Det här framkom i den invånarenkät som LUVN genomförde i december 2024.

Enkäten var riktad till svenskspråkiga över 15 år och gick ut på att bedöma hur ofta man fått service på svenska inom våra olika tjänster. Totalt svarade endast 477 personer på enkäten. Vi kan alltså inte dra definitiva slutsatser på basen av enkäten, speciellt gällande mer sällsynta tjänster, där antalet svarande per tjänst var mycket få. År 2023 svarade 722 personer på motsvarande invånarenkät. 

Majoriteten av de svarande (82 %) försöker alltid få service på svenska, speciellt då det erbjuds som ett alternativ. En del väljer dock service på finska eftersom de antar att servicen då är mera tillgänglig.  

Västerut fungerar den svenska servicen bättre  

Hur ofta man fått service på svenska under år 2024 varierade mycket beroende på både boningsort, samt vilken service det handlade om. I HIRS-området (Hangö-Ingå-Raseborg-Sjundeå) är servicen i allmänhet rätt så bra tillgänglig på svenska. Däremot upplevde de svarande att det är svårt att få mottagningstider överlag och att man skurit ner för mycket på servicen i området.  

Majoriteten av de som inte fått service på svenska bodde i de östra delarna (Esbo-Grankulla-Kyrkslätt-området), samt i de norra delarna (Vichtis-Högfors-Lojo). Ju mer specialiserade tjänster, desto svårare att få service på svenska. Som exempel kan nämnas barnskyddstjänster, socialarbete och rehabilitering för vuxna, färdtjänster samt servicen på Esbo sjukhus. 

I de öppna svaren kom det respons på att det inte svaras på svenska på de svenska telefonlinjerna. Många svenska telefonlinjer är idag beroende av ett fåtal personer och är därmed mycket sårbara. Kundrådgivnings- och styrningskanalerna utvecklas dock hela tiden och den språkliga tillgängligheten är starkt med i utvecklingen.  

En liten förbättring inom många tjänster 

Jämfört med förra årets invånarenkätsvar kan vi se en liten förbättring inom flera tjänster, även om antalet svarande per tjänst ofta är ganska små. De flesta svarande har dock utvärderat allmänna hälsovårdstjänster och där kan vi se att tillgången till svensk service har blivit bättre både inom hälsovårdsmottagningen och munhälsovården. År 2024 har 85 % av de svarande alltid eller ibland fått läkar-/sjukskötarmottagning på svenska, jämfört med 77 % år 2023. Inom munhälsovården är motsvarande siffror 77 % år 2024 jämfört med 71 % året innan.  

I täten ligger fortfarande elevvården, barn- och mödrarådgivningen, rehabiliteringstjänster för barn, äldreomsorgens och funktionshinderservicens boendetjänster, samt hemvård och rehabiliterande dagverksamhet för äldre. 

”Servicen på svenska har blivit bättre, men fortfarande finns det brister” skriver en av de svarande. Det beskriver situationen ganska bra. Det finns fortfarande brister och vi har mycket kvar att göra, men språket har fått en allt synligare roll i både det interna och externa utvecklingsarbetet.  

Personalen vill lära sig svenska  

LUVN genomförde även en personalenkät om den svenska service. Enligt personalen (309 svar) är de största utmaningarna brist på korrekt svenskspråkigt material, brist på svenskkunnig personal, att enhetliga vårdstigar på svenska inte beaktas tillräckligt i planering och utveckling samt att det saknas information om personalens språkkunskaper. Personalen har värderat att de flesta tjänster fungerar lite bättre på svenska jämfört med föregående år, och ivern att lära sig svenska är stor. 

Under år 2025 kommer vi att fokusera på bland annat följande: 

  • utveckla den svenska kundrådgivningen och -styrningen genom att bygga upp fungerande svenska kanaler samt kartlägga personalens språkkunskaper.
  • förbättra den nuvarande personalens språkkunskaper genom fler och mer riktade språkkurser och språkbad, samt utveckla språkmedvetna arbetsmiljöer som stöder språkinlärning och lockar både svenskkunnig personal och studeranden. 
  • garantera svenskspråkigt material genom att vidareutveckla översättningsprocesserna och kvalitetsgranskningen. 

Enkätsammandragen samt utvecklingshelheter publiceras i nationalspråksnämndens årsberättelse, som behandlades den 12.3.2025. Årsberättelsen är publicerad i nämndens mötesmaterial(extern länk).  

Vi vill tacka alla som svarat på enkäten och speciellt för de många utvecklingsförslag som gavs!  

Hela Västra Nylands välfärdsområde