Ett inkluderande verksamhetssätt inom elevhälsan stärker gemenskapen och bygger upp välbefinnandet
Elevhälsan är en väsentlig del av skolans vardag och stödet för barnens välbefinnande. Dess uppgift är att säkerställa att varje elev har en trygg och uppmuntrande inlärningsmiljö. Elevhälsans kuratorer, psykologer samt skol- och studerandehälsovårdare samarbetar intensivt med lärare, föräldrar och elever.
Den nya strategin för vårt välfärdsområde betonar en ökning av de primära tjänsterna, vilket innebär att basnivån stärks och att förebyggande stöd erbjuds nära kunden. Målet är att lindriga utmaningar i första hand ska lösas inom elevhälsan och att övergången till tyngre tjänster sker först när metoderna på basnivå inte är tillräckliga.
Barn och unga aktiva aktörer i vardagen
Under de senaste åren har tyngdpunkten flyttats alltmer till ett inkluderande arbetssätt. Detta innebär att barn och unga inte enbart är föremål för tjänsterna, utan aktiva aktörer. Deras åsikter och önskemål beaktas både i det individuella stödet och vid utvecklingen av hela skolgemenskapen.
Ett inkluderande verksamhetssätt stärker förtroendet och sänker tröskeln för att söka hjälp. När eleverna ser de anställda inom elevhälsan i vardagen och vet att deras åsikter är viktiga uppstår en öppnare och tryggare atmosfär. I skolans vardag strävar man efter att säkerställa att även de tystaste eleverna blir hörda.
I vårt välfärdsområde arbetar psykologen inom elevhälsan Kaisa Viitala, kuratorn Noora Seppä och hälsovårdaren Heli Veikkola dagligen med barn och unga i Esbo. I arbetet ingår möten med barn och unga samt deras familjer samt nära nätverkssamarbete mellan yrkesutbildade personer. Kärnan i deras grundläggande arbete är att höra barn och unga och göra dem delaktiga.
- Vi presenterar oss för alla elever direkt i början av läsåret så att vi är synliga och lättillgängliga, berättar Viitala.
Hur delaktigheten förverkligas i praktiken
Delaktighet är vardagliga handlingar och hörande samt systematisk verksamhet. Den gemensamma välfärdsgruppen går regelbundet runt i klasserna och genomför enkäter om stämningen där eleverna får berätta om sina önskemål och utvecklingsförslag. Den gemensamma välfärdsgruppen är ett sektorsövergripande team som ansvarar för planeringen, utvärderingen och utvecklingen av välbefinnandet i skolgemenskapen. Till gruppen hör representanter för lärare, elevhälsotjänster, vårdnadshavare och studerande.
- Vi har tagit fram enkäter för eleverna och genomför dem i klasserna – till exempel om stämningen i klassen eller reglerna. Under klassrundorna stannar vi upp vid fenomen som kommer upp i samtalen med eleverna. På så sätt hörs deras röst på riktigt, berättar Viitala.
- Eleverna kan själva be om samtal och de har alltid rätt att boka tid till mottagningen.
För eleverna ordnas möten med låg tröskel vid sidan av skolans vardag. Eleverna kan boka tid till en anställd inom elevhälsan eller komma till de öppna mottagningarna utan att komma överens om saken med föräldrarna. Eleverna kommer för att prata med skolhälsovårdaren både i större och mindre ärenden.
- Vi har öppna mottagningar där de kan komma och prata om vad som helst. De kommer ensamma eller tillsammans och vid behov bokar vi en separat tid, beskriver Veikkola.
- Egen synlighet i klasserna och öppna dörrar ökar barnens och ungdomarnas förtroende – ett bekant ansikte gör det lättare att gå till hälsovårdaren.
Elevhälsans kurator ordnar kompisklubbar och klubbar i emotionella färdigheter där eleverna påverkar innehållet och lär sig att samverka. Elevernas önskemål och idéer beaktas också i klubbarnas och gruppernas innehåll.
- I klubbarna och grupperna utgår vi från barnens och de ungas behov och skapar regler tillsammans. Klubbarna erbjuder en trygg miljö där man övar på att identifiera, uttrycka och reglera känslor samt lär sig konstruktiva sätt att lösa konflikter. När kompis- och emotionella färdigheter utvecklas redan i ett tidigt skede förebygger det mobbning och stöder en positiv stämning i hela skolgemenskapen, berättar Seppä.
Frivillighet och förtroende utgör hörnstenarna i tjänsten
Elevhälsotjänsterna är frivilliga och grundar sig på förtroende. Målet är att stötta eleven på ett övergripande sätt – såväl i lärandet som i de sociala relationerna och i främjandet av den psykiska hälsan. Samarbetet med lärarna och föräldrarna är intensivt, men barnets egna tankar och röst hörs också.
Elevhälsopersonalen betonar att barnens och de ungas delaktighet inte bara är enskilda handlingar, utan kontinuerligt samarbete och lyssnande.
- Det viktigaste är att någon av oss tar ansvar och arbetar för barnet – flexibelt och utifrån barnets situation.
- Familjecenter