International Association of Family Support Networks besökte familjecentret i Esbo

Företrädare för International Association of Family Support Networks (IAFSN) besökte familjecentret i Esbo i september för att bekanta sig med familjecenter och öppna mötesplatser i Finland. IAFSN, som grundats 2024, är ett globalt nätverk, vars mål är att främja välbefinnandet i familjer och dela bästa praxis mellan olika länder. Förbundets medlemmar består av nätverk av familjeresurscenter från Australien, Canada, Frankrike, Finland, Irland och Sverige.

På besök i Esbo var Andrew Russo, medgrundare av IAFSN (USA), och Maria Kruse, styrelsemedlem i både IAFSN och Föreningen För Familjecentralers Främjande i Sverige samt koordinator vid familjecentralen i Salem i Sverige. Under besöket presenterades familjecentrets verksamhet av Miia Kivilinko, serviceenhetschef vid välfärdsområdet, och Elina Wetterstrand, koordinator för familjecentrets mötesplatser. Servicechef Pia Sinkkonen presenterade mödra- och barnrådgivningarnas tjänster. Gästerna bekantade sig med den dagliga verksamheten vid familjecentret och deltog i diskussioner med besökare på det mångkulturella mötescaféet som ordnades av Espoon Monikulttuuriset Lapset ja Nuoret ry. Mötet gav en möjlighet att utbyta erfarenheter angående familjestöd, mångkulturellt arbete och gemenskapsbygge.

Russo har bekantat sig med förhållandena i såväl USA som i Kanada och Irland. Tillvägagångssätten kan variera avsevärt i olika delar av världen, särskilt i fråga om samarbete med organisationer. Russo anser att familjecentrets breda samarbete med flera partner var särskilt intressant:

- Då jag jämför detta med hur centren har organiserats i andra länder, verkar den här modellen annorlunda. Idén att många organisationer samlas för att tillhandahålla tjänster ter sig ganska ovanlig i andra länder, där en organisation vanligen anlitas för att tillhandahålla allt, förklarar Russo.

- I sådana fall går konceptet ut på att samma personal är på centret varje dag och bygger relationer med familjerna. I er modell varierar både organisationerna som tillhandahåller aktiviteter och grupperna som deltar i dem.

De kulturella skillnaderna påverkar starkt hur föräldraskapet och gemenskaperna formas i olika länder. Kruse reflekterar över betoningen på individualism och hur det påverkar interaktionerna mellan föräldrar i Sverige:

- Ibland är det en kulturkrock i vårt sätt att vara föräldrar, eftersom vi i Sverige vanligen är individualister. Vi känner till uttrycket 'det krävs en hel by för att uppfostra ett barn', men i dag är vi långt ifrån det i Sverige, påpekar Kruse.

- När kulturer möts kan någon känna sig nervös över att säga något till någon annans barn eller förälder. Till exempel, är det acceptabelt att säga till ett barn att hen inte får göra något?

Kruses tankar framhäver hur spänningen mellan gemenskap och individualitet utmanar både yrkespersoner och familjer att hitta nya sätt att stödja barnens utveckling i mångkulturella miljöer.

Det nätverksbaserade samskapandet väckte entusiasm bland besökarna, även om de märkte att det krävs tålamod och uthållighet för att samla intressenter och åstadkomma genuin utveckling. Enligt Wetterstrand förverkligas samskapande i mötesplatsverksamheten med hjälp av särskilda dagar där besökare, organisationer och personal gemensamt diskuterar och kommer överens om tillvägagångssätt och utvecklar program utifrån familjernas behov:

- I Västra Nyland utgör samarbetet med kommunerna och andra aktörer grunden för vårt arbete, säger Wetterstrand. 

- Utan gemensamma insatser kan vi inte betjäna våra kunder tillräckligt bra.

Detta besök var i sig en form av samskapande och en del av det bredare internationella samarbetet som syftar på att stärka expertisen inom stödet till familjer och att utveckla tjänster för att möta olika slags behov hos familjer. Den finska modellen för familjecenter och mötesplatsverksamhet väckte stort intresse bland de utländska gästerna, och erfarenhetsutbytet upplevdes ömsesidigt givande.

- Dylika internationella besök är betydelsefulla för utvecklingen av familjecentrets verksamhet, eftersom de ger oss en möjlighet att reflektera över våra tillvägagångssätt i förhållande till hur liknande klientgrupper betjänas på andra håll och att få nya perspektiv. På många områden har vi redan kommit långt, men det finns alltid utrymme för förbättringar, avslutar Kivilinko.