Verksamhetsmodellen Första linjens terapier påskyndade tillgången till vård och förtydligade mentalvårdstjänsterna
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier har förbättrat strukturen för mentalvårds- och missbrukartjänsterna samt klientens tillgång till vård. Genom att använda modellen i utvecklingen av servicestrukturerna i vårt välfärdsområde har vi skapat klarhet, enhetlighet och effektivitet i tjänsterna. Klienten har nytta av reformen på många sätt.
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier är en nationell RRP-finansierad projekthelhet vars mål är att förbättra tillgången till mentalvårds- och missbrukartjänster samt tjänsternas effektivitet på alla steg i vårdnivån. Modellen syftar till att varje yrkesutbildad person inom social- och hälsovården ska ha tillräckliga verktyg för att möta psykiska problem och missbruksproblem – oberoende av var hjälpen söks.
Från oklarhet till gemensam struktur
Innan verksamhetsmodellen togs i bruk i vårt välfärdsområde var situationen för mentalvårds- och missbrukartjänsterna mycket olika inom kommunerna. Vårdpraxisen och bedömningssätten varierade och det fanns ingen enhetlig struktur. Servicelinjedirektör Juha-Pekka Strömberg beskriver situationen så här:
- Om vi inte hade gått med i verksamhetsmodellen Första linjens terapier hade vi vid övergången till välfärdsområdet 2022 varit i ett läge där alla 10 kommuner skulle ha haft helt olika strukturer och vårdpraxis, sätt och förfaranden för bedömning av vårdbehovet.
I och med verksamhetsmodellen förenhetligades servicestrukturen och man fick gemensamma verktyg för att bedöma vårdbehovet. Modellen har möjliggjort omfattande utbildningshelheter i vårt välfärdsområde, såsom korttidsterapi och utvärderingsverktyg, vars mål har varit att öka effektiva metoder för stöd och vård samt förenhetliga servicehelheten.
Klientens tillgång till vård blev snabbare och tydligare
I och med reformen hänvisas klienten att fylla i terapinavigatorn(extern länk), som hjälper till att få klarhet i den egna situationen och påskyndar bedömningen av vårdbehovet. Interventionsnavigatorn(extern länk) för unga riktar sig till unga i åldern 13-19 år. Efter att klienten fyllt i navigatorn går klienten tillsammans med en yrkesutbildad person igenom svaren och hittar snabbt den bästa möjliga hjälpen med tanke på klientens situation.
- Hos oss har verksamhetsmodellen möjliggjort tidig vård genom att vi har ett gemensamt verktyg för bedömning av vårdbehovet samt en gemensam uppfattning om hur vi vårdar patienterna på basnivå. Dessutom kan vi mäta effekten till exempel utifrån en symtomenkät, berättar Strömberg.
Tidigare kunde tillgången till vård vara långsam och vårdperiodernas struktur vara oklar. Med hjälp av verksamhetsmodellen har man nu skapat tydliga vårdvägar där målen och effektiviteten står i centrum.
- I verksamhetsmodellen styrs klienten först till att själv fylla i navigatorn, som i själva verket redan strukturerar hens uppfattning om sin egen situation – vi har fått respons av klienterna om att enbart ifyllandet av navigatorn har strukturerat sinnet och verkat lugnande. Terapi- eller interventionsnavigatorn producerar en kod med vilken klienten sedan kan gå till vårdpersonalens mottagning. Bedömningen av vårdbehovet görs tillsammans med klienten utifrån resultatet av navigatorn. På så sätt uppstår en betydande tidsbesparing istället för att klienten berättar om sin situation på mottagningen, bedömer Strömberg.
Målet med den graderade servicekedjan är ett klienter med lindriga symtom och god funktionsförmåga vårdas med lätt stöd på basnivå av yrkesutbildade personer där servicebehovet har framkommit (t.ex. hälsostation, rådgivning, hemvård, socialservice och elevhälsa). Klienter med medelsvåra symtom får snabbare de behandlingar de behöver och kognitiva korttidsterapier på basnivå är tillgängliga för invånarna i rätt tid. Klienter med svåra symtom får psykoterapi och specialiserad sjukvård utan onödig väntan.
Terapigaranti för barn och unga
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier har också bidragit inför förberedelsen för ikraftträdandet av lagen om terapigaranti för barn och unga. Lagen om terapigaranti trädde i kraft den 1 maj 2025 och garanterar att barn och unga under 23 år får tillgång till mentalvårdstjänster som omfattas av garantin senast 28 dygn från det att behovet konstaterats. Målet med terapigarantin är att trygga jämlik tillgång till psykosocial vård eller korttidspsykoterapi som omfattas av garantin enligt klientens behov.
Som en del av beredningen av ikraftträdandet av lagen om terapigaranti har välfärdsområdet tagit i bruk en graderad servicekedja där elevhälsan har en viktig roll. Elevhälsans kuratorer, hälsovårdare och psykologer erbjuder stöd och vård i ett tidigt skede när barnets eller den ungas symtom är lindriga och funktionsförmågan måttlig. Enligt servicelinjedirektör Maaret Laine är det viktigt att stärka de tjänster där barn och unga redan finns.
- Hjälpen ska finnas i närheten, i barnets eller den ungas egen vardagsmiljö i skolor och läroanstalter – då är tillgången till tjänsten på en god nivå, beskriver Laine.
Elevhälsan är också en kanal till andra tjänster när symtomen är medelsvåra och funktionsförmågan nedsatt, såsom mentalvårdstjänster för barn, familjerådgivningstjänster, mentalvårds- och missbrukartjänster för unga eller specialiserad sjukvård. Yrkesutbildade personer inom tjänster för barnfamiljer har utbildat sig i vård- och stödmetoder enligt terapigarantin såväl inom elevhälsan som inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga. Utbildningarna och förbättrandet av tillgången till tjänster fortsätter och i synnerhet när det gäller socialvårdstjänster behövs ännu en nationell definition och precisering av hur terapigarantin ska besvaras.
- Av klienterna inom tjänsterna för barn och unga i vårt välfärdsområde har till exempel 84 procent fått vård inom 28 dygn enligt terapigarantin i oktober. Målet är att förbättra tillgången till tjänsterna och ännu bättre garantera alla barn och unga tillgång till vård inom utsatt tid i vårt välfärdsområde, konstaterar Laine.
Kontakten sker via flera olika kanaler i vårt välfärdsområde – ett barn eller en ung person som behöver hjälp och stöd kan utöver personliga besök kontakta oss antingen via vår digitala ärendetjänst Lunna eller per telefon – även anonymt. Snabbare tillgång till vård minskar risken för att symtomen förvärras och leder till tyngre tjänster.
Så här får du kontakt med oss
Om du är förälder till ett barn under skolåldern och är orolig för ditt barns affektiva symtom eller om du behöver stöd för utmaningar i ditt barns sinnesstämning, kan du kontakta rådgivningens hälsovårdare eller rådgivning inom socialservicen för barnfamiljer.
Om du är studerande eller en vårdnadshavare till en skolelev och behöver stöd för utmaningar i barnets eller den ungas sinnesstämning, kommer du bäst igång genom att kontakta en yrkesutbildad person inom elevhälsan vid din skola eller läroanstalt.
Om du inte omfattas av elevhälsotjänsterna kan du kontakta din egen hälsostation eller mentalvårds- och missbrukartjänsterna.
Vårdpersonalen hänvisar dig till rätt våd och stöd utifrån symtomen. Om den vårdform du behöver omfattas av terapigarantin får du vård inom 28 dygn.
Modellen utvidgas och personalen utbildas
Utvecklingen av verksamhetsmodellen som en del av projektet Första linjens terapier avslutas i slutet av 2025 och utvecklingen fortsätter som ett eget utvecklingsarbete inom vårt välfärdsområde. Vi har stärkt främjandet av utvecklingsarbetet genom att anställa fyra terapikoordinatorer.
Ibruktagandet av verksamhetsmodellen har främjats inom flera servicelinjer i vårt välfärdsområde: öppen sjukvård, mentalvårds- och missbrukartjänster, elevhälsa, mentalvårdstjänster för barn, familjerådgivning, tjänster för äldre samt socialservice. Vår personal har utbildats på olika delar av servicevägarna, vilket ökar den regionala jämlikheten och effektiviteten.
Verktygen har ökat de yrkesutbildades färdigheter och mod att föra saker på tal och hjälpa dem som behöver mentalvårds- och missbrukartjänster.