Resultaten från kundenkäten om stöd för närståendevård

• 55,7 procent av respondenterna hade tagit ut närståendevårdarens ledighet. De var i huvudsak nöjda med den service som den vårdbehövande har fått under ledigheten: på en skala där 1 = av samma åsikt och 5 = av annan åsikt valde 64,8 % alternativ 1 eller 2.
• 44,3 procent av respondenterna hade inte tagit ut närståendevårdarens ledighet. De vanligaste orsakerna till att ledigheten inte utnyttjats var Jag känner inget behov av ledighet (31,6 %), Den vårdbehövande vägrar ta emot tjänsten (27 %), Det finns ingen lämplig service att tillgå under ledigheten (19,4 %). Klientavgifter (9,4 %) och avstånd (2,5 %) utgör hinder endast för en liten andel av respondenterna.

• 58 procent av respondenterna upplever att de behöver mer information om olika alternativ för närståendevårdarens ledigheter.
• 42,8 procent av respondenterna efterlyste mer information om anvisningarna för närståendevård. Av dem vill 71 procent ha mer information om hur ledigheter ackumuleras och används, 31,8 procent om grunderna för beviljande av stöd för närståendevård, 10,2 procent om avbrott i närståendevården och 11,3 procent om avslutande av närståendevård.
• 37,8 procent av respondenterna efterlyste mer information om digital ärendehantering. Behoven gällde både Oima-tjänsten (68 %) och Lunna (70 %).
• 54,6 procent upplevde att de behövde mer information om välfärdsområdets tjänster. De hade behov av information om färdtjänsten (45,2 %), hemvården (44,9 %), trygghetstjänsten (33,5 %) och boendeservicen (29,9 %).
• 50 procent önskade mer information om tjänster inom tredje sektorn. Man önskade mer information om rekreationsmöjligheter (61 %), stödda semestrar (57 %), kamratgrupper (30 %) samt utbildningar och coachningar (25 %).
• 26,6 procent av respondenterna efterlyste mer information om service som tillhandahålls av privata tjänsteproducenter.
• 15,1 procent av respondenterna gav öppna svar på sina behov av information. De största behoven gällde heldygnsomsorg och övergång till den (nämns 28 gånger), stödåtgärder för närståendevårdarens ork (nämns 22 gånger) samt användning av ledigheter (nämns 21 gånger). Förbättrad tillgång till information, särskilt i fråga om digitala tjänster, samt praktisk vardagshjälp var också viktiga teman. Ungefär en femtedel av respondenterna uppgav att de inte behöver mer information för närvarande. Många av respondenterna ansåg att tillgången till information och tjänster var otillräcklig och önskade tydligare anvisningar samt stöd för sin egen ork.
• 78,6 procent av respondenterna svarade på frågan om de har hittat information om funktioner för främjande av hälsa och välfärd avsedda för närståendevårdare. Svaren fördelade sig ganska jämnt på skalan 1 (av samma åsikt) - 5 (av annan åsikt). 31,8 procent valde alternativ 1 eller 2. 37,5 procent valde alternativ 4 eller 5.

• 89,7 procent av respondenterna svarade på frågan om det bästa sättet att få information. Av dem ville 51,8 procent helst få information av den klientansvariga inom närståendevården, 29,7 procent från webben, 14,3 procent vid Seniorinfo och 4,2 procent någon annanstans.
• 96,3 procent svarade på frågan om den bästa servicekanalen. 64,8 procent av dem uträttar helst ärenden per telefon, 28,3 procent per e-post och 6,9 procent via den digitala servicekanalen.

• 91,8 procent av respondenterna svarade på frågan om de har fått kontakt med den klientansvariga inom närståendevården när de har behövt det. Svaren fördelade sig på skalan 1 (av samma åsikt) - 5 (av annan åsikt) så att 31,8 procent valde alternativ 1 eller 2 och 37,5 procent valde alternativ 4 eller 5.
• 89,8 procent svarade på frågan om kontakten har varit smidig. Svaren fördelade sig på skalan 1 (av samma åsikt)–5 (av annan åsikt) så att 56,1 procent valde alternativ 1 eller 2 och 26,4 procent valde alternativ 4 eller 5.
• 96,4 procent har fått service på önskat språk.
• 95,1 procent svarade på frågan om vad som är viktigare: att sköta ärendet med den egna klientansvariga eller att ärendet sköts oberoende av anställd. 66 procent upplevde att det var viktigare att sköta ärendet tillsammans med den klientansvariga inom närståendevården och 34 procent ansåg att det var viktigare att ärendet sköts oberoende av arbetstagaren.

70,6 procent av respondenterna gav ett öppet svar på frågan Vad hjälper dig att orka med ditt arbete som närståendevårdare? De teman som kom upp, ordnade efter antal omnämnanden, var kärlek och närhet till den vårdbehövande, stöd av närstående, vänner och kamrater, ledigheter och service, hobbyer och egen tid, inre styrka och egen attityd; upplevelse av meningsfullhet och ansvar, den vårdbehövandes attityd och välbefinnande, samt tro och andlighet. Utmaningar med att orka, såsom kritik mot tjänsterna samt trötthet och andra utmaningar lyftes också fram i svaren.

36,4 procent av respondenterna gav respons, önskemål eller utvecklingsförslag som öppna svar. Önskemål och utvecklingsförslag, ordnade efter antal omnämnanden, gällde funktioner som stöder närståendevårdarnas ork, tjänster för de vårdbehövande, arvoden och ledigheter, kontakt och kommunikation mellan närståendevårdaren och de yrkesutbildade samt lättare och smidigare uträttande av ärenden. Kritik riktades mot bristande kontakt/kommunikation och information, otillräckliga arvoden för närståendevård samt svårigheter att ordna ledigheter. Respondenterna önskade mer uppskattning och psykiskt stöd. Särskilt de personliga mötena och de klientansvarigas stöd fick beröm.