Exekutiva funktioner och självreglering
Det är nödvändigt att behärska exekutiva funktioner för att vårt dagliga liv ska fungera och vi ska lyckas. Med exekutiva funktioner avses de sätt vi använder för att uppnå ett önskat resultat. Vardagen är full av situationer där vi behöver sådana färdigheter.
De exekutiva funktionerna består av flera olika färdigheter, till exempel arbetsminne, flexibelt tänkande och inhibition, det vill säga förmågan att hejda sina oönskade handlingar. Alla dessa måste samverka för att vi ska klara av att utföra olika uppgifter. Självreglering som begrepp är mycket nära de exekutiva funktionerna och dessa två överlappar delvis varandra. Medan de exekutiva funktionerna ofta syftar till separata delfärdigheter, såsom arbetsminne eller inhibition, avser självreglering en helhet som innefattar de här färdigheterna. Hit hör dessutom reglering av känslor och motivation.
Exekutiva funktioner och självreglering börjar utvecklas i tidig barndom och kan fortsätta utvecklas ännu långt in i ungdomen och det tidiga vuxenlivet.
Hur exekutiva funktioner och självreglering framgår beror alltid på barnets ålder och utvecklingsnivå. Hos barn i skolåldern förekommer det ofta problem med exekutiva funktioner i samband med att kraven i skolan och inlärningen ökar, men också barn under skolåldern kan ha olika svårigheter med de exekutiva funktionerna i vardagen. Barnet kan till exempel vara mycket rastlöst, ha svårt att koncentrera sig och ha bristande självkontroll. Barnet kan ha svårt att vara stilla och koncentrera sig på stunden eller uppgiften. Barnet kan också vara tankspritt och ”i sin egen värld”.
Utmaningarna med de exekutiva funktionerna och självregleringen är förknippade med många störningar i utvecklingen och lärandet och förekommer särskilt i störningar i aktivitet och uppmärksamhet.
Källor:
Leikitään ja keskitytään. Niilo Mäki Instituutti 2017. Läs här (på finska): https://www.xn--keskitytn-22aa.fi/tietoa-vanhemmille/mita-on-itsesaately-ja-toiminnanohjaus/(extern länk)
Klenberg, Liisa 2017. ADHD ja toiminnanohjauksen vaikeudet koulussa. Läs här (på finska): https://bpno.fi/wp-content/uploads/sites/4/2017/11/adhd-ja-toiminnanohjauksen-vaikeudet-koulussa.pdf(extern länk)
Delområden av exekutiva funktioner och svårigheter i dem
| Delområde: | Vad innebär det? | Svårigheter kan visa sig till exempel så här: |
|---|---|---|
| Initiativförmåga | Förmåga att påbörja något, komma på idéer och planera sitt handlande |
- Barnet klarar inte av att följa anvisningar eller att styra sig själv i vardagliga sysslor. - Barnet kan verka omotiverat. Man måste upprepade gånger uppmana barnet att börja eller fortsätta med något. |
| Flexibilitet | Förmåga att ändra det man gör beroende på omgivningen och situationen |
- Det är svårt för barnet att anpassa sig till förändringar i vardagliga rutiner. - Barnet fastnar i att göra ovidkommande saker. Barnet förstår inte vad som är väsentligt. - Barnet klarar inte av att utnyttja respons och upprepar samma fel. - Barnet kan ha svårt att ändra sitt beteende från en social situation till en annan. - Barnet kommer inte över en besvikelse eller annan känsla.
|
| Planering | Förmåga att ställa mål och göra upp planer, förutsätter förmåga att ta initiativ och vara flexibel |
- Barnet handlar innan hen tänker efter. - Barnet har svårt att förutse och gestalta vad som ska göras och bedöma den arbetsmängd som behövs. - Det är svårt för barnet att välja rätt funktioner och att dela upp en helhet i deluppgifter. - Det är svårt för barnet att börja göra något eller en serie av något samt ordna funktionerna på rätt sätt eller prioritera bland dem. - Det är svårt för barnet att greppa hur uppgiften ska slutföras.
|
| Responsinhibition | Förmåga att motstå och reglera störande inre impulser eller yttre stimuli samt förmåga att förebygga automatiska, det vill säga överinlärda, handlingssätt. |
- Känslighet för störningar, förhastade handlingar och slarvfel. - Tankarna, talet och uppmärksamheten irrar. Barnet avbryter andra eller innan hen hinner tänka efter. - Det är svårt för barnet att vänta på sin tur och barnet sätter igång innan hen har fått anvisningar. - Barnet kan också ha svårt att reglera känslor: hen kan ha svårt att tolerera negativa känslor, överreagera, vara lättretlig och ha humörsvängningar. - Barnet kan verka yngre än sin ålder om till exempel utvecklingen i känslolivet släpar efter.
|