Målen för programmet Framtidens social- och hälsocentral 2/5: Förskjuta tyngdpunkten i verksamheten från tunga tjänster till förebyggande och föregripande arbete

I programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklas social- och hälsovårdstjänster på basnivå. Tillgången till tjänster förbättras och tjänsterna samordnas så att de motsvarar människornas behov. Syftet med programmet är att reformera verksamhetssätten inom social- och hälsovården och utveckla helheter av tjänster som utgår från människornas behov. Samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården stärks för att klientens situation ska kunna bedömas som en helhet och för att klienten ska få den hjälp eller det stöd som behövs redan via den första kontakten. Programmet har fem mål:  

• Förbättra tillgången till tjänster på lika villkor och i rätt tid, och förbättra kontinuiteten i tjänsterna  

• Förskjuta tyngdpunkten i verksamheten från tunga tjänster till förebyggande och föregripande arbete  

• Förbättra tjänsternas kvalitet och effekt  

• Säkerställa att tjänsterna är tvärsektoriella och samverkande  

• Dämpa kostnadsökningen  

(Källa: https://soteuudistus.fi/sv/programmet-framtidens-social-och-halsocentral1(extern länk))  

Vi frågade invånarna i Västra Nylands välfärdsområde vad målet betyder för dem och hurdana förväntningar och farhågor saken är förknippad med. Åsikterna varierar naturligtvis enligt vilken fas i livet människan genomgår och vilka faktorer som bildar servicebehovet.   

Sani Helin, studerande från Esbo, upplever att skolvärlden är ett viktigt område inom det förbyggande arbetet för barn och unga. Skolans personal ska ägna mer uppmärksamhet åt de studerande och skapa en verksamhetsmodell för att regelbundet fråga hur det står till. - ”Vissa har ingen där hemma som frågar hur det står till”, konstaterar Helin.   

Till exempel regelbundna möten med skolkuratorn, där barnet eller den unga kan berätta hur det står till och experten på så sätt kan observera bland annat behovet av tidigt ingripande, är ett sätt att förebygga att situationerna förvärras. Här önskar Helin att kuratorerna är proaktiva. - ”För mig var kuratorn under skoltiden bara någon som var där i nedre våningen, bredvid hälsovårdaren med dörren alltid stängd.”   

Helin lyfter också fram vikten av att använda yrkeskunnig personal med barn och unga. - ”Jag upplever att om exempelvis skolpsykologens eller -kuratorns yrkeskunskap är bristfällig, så kan hjälpen som hen ger vara felaktig, vilket snarare kan vara till skada och personens situation förvärras - även sådana fall har funnits”, berättar Helin. I Esbo har Helin själv fått hjälp vid behov, men hon upplever att man måste motivera sitt behov mycket grundligt för hälsovårdarna. - ”Inga mindre ärenden accepteras, eftersom det finns så många människor som behöver hjälp och för lite personal.”  

I fråga om unga är uppsökande ungdomsarbete och samarbete med olika aktörer, såsom församlingen, viktigt med tanke på det föregripande och förebyggande arbetet. Här upplever Helin att Esbo har utvecklats fint under åren. - ”Jag har sett bland annat församlingens bilar på besök på festplatser och jag tycker att det är riktigt bra - de förbjuder ju inte till exempel drickande, men de umgås där med de unga, vilket är en bra grej.”  

Kaisa Randström, familjemamma från Sjundeå, önskar att välfärdsområdet erbjuder tjänster med låg tröskel för att det ska vara så enkelt som möjligt att uppsöka vård. Hon önskar också ett lite grundligare grepp i samband med det första besöket: ”Att man inte genast ordinerar medicinering, utan först funderar på saker och ting på ett lite grundligare sätt och ur ett förebyggande perspektiv”, formulerar Randström. Enligt henne kunde teamarbete mellan experter genast när kundrelationen inleds tillåta en omfångsrikare och mångsidigare diagnos.   

Enligt Randström är den lokala specialiserade sjukvården på en utmärkt nivå, men att få vård är svårt. Som mamma oroar sig Randström för tonåringarnas och de unga vuxnas situation. - ”Det kunde vara bra till exempel med en möjlighet att prata med en psykiatrisk sjukskötare också utan remiss från en läkare”. Även digitala distanstjänster gör det i framtiden möjligt att sänka tröskeln - ”Åtminstone för de unga, för äldre lämpar de sig kanske inte riktigt lika bra”, funderar Randström.  

Randström ser många möjligheter med övergången till välfärdsområdet bland annat ur personalens perspektiv, när experter som arbetat ensam i små kommuner får ett större team och expertstöd kring sig. Å andra sidan är det viktigt för en familj som bor i glesbygden att närtjänsterna inte hamnar för långt bort - det här kan hindra människorna från att söka upp tjänster i rätt tid. ”Förhoppningsvis bevaras den övergripande verksamheten också i Sjundeå, att man här fortfarande kan ta laboratorietester och få vård lokalt, utan att göra en flera timmars resa till grannkommunerna - eller längre”, konstaterar Randström.  

Sonja Rönkkö, som är ledamot i Kyrkslätts äldreråd, ser verksamhetsmodellen för seniorrådgivning som en nyckel till att flytta betoningen till förebyggande arbete inom tjänster för äldre, och hon har som ledamot i rådet föreslagit detta i de olika faserna av beredningen av den lokala strategin för de äldre. På seniorrådgivningen kan man redan i ett tidigt skede få information om nivån på kundens psykiska och fysiska hälsa. ”Det borde finnas en systematisk granskning (för 65-åringar och äldre) och den borde göras lagstadgad på samma sätt som barnrådgivningen - vilket tydligen nu är på gång”, funderar Rönkkö.  

Enligt Rönkkö förekommer det brister i kundorienteringen i den kommunala social- och hälsovården, och hon hoppas att detta utvecklas när man övergår till välfärdsområdet. Exempelvis hälsostationernas återuppringningssystem och jourernas långa väntetider är sådana saker som man bör sträva efter att utveckla - redan ur perspektivet att människorna ska söka sig till tjänsterna i tid.   

Att lägga ut trygghetslarmen inom hemvården är inte heller nödvändigtvis ett gott sätt att betjäna kunder: ”En bekant från Raseborg tryckte på den här larmknappen, och så kunde personen som svarade inte svenska, och den här äldre personen inte finska”, berättar Rönkkö - situationerna kan snabbt bli värre och kräva längre vårdperioder, om man inte får vård i tid.  

Saker som Rönkkö absolut vill bevara vid övergången till välfärdsområdet är den högklassiga vården - när man väl kommer till den - och den utmärkta ambulansvården/prehospitala akutsjukvården. För dessa vill hon tacka proffsen i området.     

Det nationella målet är att övergå från tunga tjänster till föregripande och förebyggande arbete, som betyder att tyngdpunkten inom hälsovården flyttas från den specialiserade sjukvården till basnivån och inom socialvården till tidigt stöd och service med låg tröskel. Avsikten är att man kan ingripa i problem i tid och behovet av tunga tjänster minskar, vilket med tiden bidrar till att stävja kostnadsökningen.   

I Västra Nylands välfärdsområde förbereder man sig på en trygg överföring av tio kommuner och i beredningen måste man beakta många olika perspektiv - kundernas, tjänsternas och personalens perspektiv, och naturligtvis spelar också kostnadsfrågorna en viktig roll.   

Serviceområdesdirektören för tjänster för äldre Tuula Suominen ser bedömningen av vårdbehovet i rätt tid som en central fråga inom hälso- och socialvården. - ”Situationerna förvärras om de inte upptäcks i ett tidigt skede och man sålunda kan åtgärda situationen - det skapar större problem i människornas vardag och gör servicebehovet mer varierande”, beskriver Suominen.  

Kommunerna ansvarar för social- och hälsovården och dess genomförande fram till årsskiftet, samordningen av verksamheten och exempelvis harmoniseringen av arbetsuppgifterna sker i beredningsprojektet både före och efter övergångsskedet.   

I beredningen av Västra Nylands välfärdsområde pågår flera projekt som hänför sig till utveckling av förebyggande och föregripande arbete. Försök med nya verksamhetsmodeller pågår och i processerna strävar man efter att beakta individuella lösningar. Suominen lyfter fram verksamhetsmodellen Första linjens terapier som ett exempel som förankras i Västra Nylands välfärdsområde. I verksamhetsmodellen förbättras tillgången till och processerna för mentalvårdstjänster på basnivå i samverkan mellan de kommande välfärdsområdena och universitetssjukhusen. Med hjälp av verksamhetsmodellen strävar man efter att säkra att kunden får tillgång till tjänster så snabbt som möjligt. På det här sättet kan man till exempel hos unga förebygga utmaningar med den psykiska hälsan som senare kan komma att hopa sig.  

Inom tjänsterna för äldre ser Suominen det förebyggande arbetet som en viktig proaktiv verksamhet. I det ingår bland annat rådgivning, servicehandledning, olika slags dagcentralsverksamheter och rehabilitering. ”Vi kan kanske inte undvika tunga tjänster, men flytta behovet av dem”, konstaterar Suominen.  

Inom tjänsterna för äldre utförs ett viktigt arbete exempelvis med kostrådgivning och -tjänster. - ”Nutrition identifieras som en sådan faktor att när en person övergår till boendeservicen förbättras ofta både hens nutritionstillstånd och funktionsförmåga - frågan som uppstår är huruvida de här sakerna kunde fås i skick redan i hemmet”. I Västra Nyland har man bland annat genomfört ett nutritionspilotprojekt för att stärka experternas kunskaper om nutrition genom att ordna utbildning i samarbete med Livsmedelsverket och dessutom har till exempel kostrådgivningen till närståendevårdarfamiljer riktats.   

Det regionala samarbetet har en nyckelroll i utvecklandet av organiseringen av tjänsterna. I övergången till välfärdsområdet ser Suominen många möjligheter i fråga om verksamhetens betoningar. - ”Samarbetet med kommunerna och de övriga intressentgrupperna är viktigt med tanke på den här helheten – i den förebyggande verksamheten kommer vi att behöva många andra aktörer och kontaktytor”, konstaterar Suominen.   

Välfärdsområdet kommer att samarbeta med andra myndigheter och aktörer och när tjänsterna utvecklas kan man lösa många utmaningar – såsom ordnandet av tjänster i rätt tid, som förebygger behovet av att övergå till tunga tjänster. Det här innebär en granskning av hela servicekedjan, också från personalens perspektiv – det finns ett behov av kontinuerlig utbildning i branschen. När verksamhetens betoning flyttas kan också arbetsuppgifterna och resursen eventuellt flyttas mer till förebyggande och föregripande arbete. Å andra sidan är tillgången till personal för närvarande en utmaning i hela området, varför man antagligen kommer att vara tvungen att prioritera också efter övergången till välfärdsområdet.  

Med tanke på ordnandet av tjänsterna är det i välfärdsområdet möjligt att utveckla verksamheten på ett annat sätt än i mindre eller medelstora kommuner. ”Det stora välfärdsområdet gör det möjligt att begrunda hur vi kan producera tjänster som egen verksamhet, på ett nytt sätt eller med en ny upphandlingsmodell, som kan förbättra tjänstens kvalitet”, reflekterar Suominen. Som ett exempel på detta nämner hon läkartjänsterna för äldre, som någon gång i framtiden kan erbjudas med en enhetlig modell till hemmet och till boendeservicen.  

Ur personalens perspektiv skapar övergången många möjligheter med tanke på karriärer och nya arbetsuppgifter. I projektgrupperna inom beredningen av välfärdsområdet märks redan platser där man kan dela goda praxis och till och med möjligheter att ganska processer. ”Även om vi har samarbetat, har kommungränserna trots allt varit ganska branta. Man har inte nödvändigtvis ens vetat hur fina grejer andra har gjort på olika ställen”, berättar Suominen. Att utveckla tjänster i samarbete mellan olika aktörer ökar kunskaperna och förståelsen, och utvidgar möjligheterna till olika slags försök och pilotprojekt i välfärdsområdet.  

”Det är i mycket fråga om multiprofessionellt samordnande, samarbete och att verkligen finna effektiva metoder.”  

Mer information: Västra Nylands välfärdsområdes serviceområdesdirektör för tjänster för äldre Tuula Suominen, tuula.suominen@luvn.fi 

Läs första delen i artikelserien: Förbättra tillgången till tjänster på lika villkor och i rätt tid, och förbättra kontinuiteten i tjänsterna