Vad är råd för personer med funktionsnedsättning, vad gör de och vilka består de av?
Ordföranden för rådet för personer med funktionsnedsättning Pirkko Kuusela och förvaltningsspecialisten, sekreteraren för rådet för personer med funktionsnedsättning Kalle Hietala vid Västra Nylands välfärdsområde berättar.
Enligt Pirkko Kuusela förutsätter lagen om välfärdsområden att rådet för personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet i frågor som är eller som rådet bedömer vara av betydelse för personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster de behöver.
Enligt Kalle Hietala är en av rådets viktigaste uppgifter att agera ”moralisk kompass” i välfärdsområdet.
– Med begreppet moralisk kompass menar jag verksamhet som styr och motiverar personer med funktionsnedsättnings ställning inom tjänsteproduktionen och följer människorättsgrunden, förklarar han.
Vikten av rådet för personer med funktionsnedsättning och de andra påverkansorganen – såsom ungdomsfullmäktige och äldrerådet – kommer enligt Hietala fram just i tanken om en moralisk kompass när påverkansorganen håller tjänsteinnehavarna alerta genom att opponera mot beslut som fattas och val som görs i välfärdsområdet.
– Som namnet antyder är rådet för personer med funktionsnedsättning ett påverkansorgan vars uppgift är att påverka ställningen för personer med funktionsnedsättning, men som egentligen inte beslutar om någonting, tillägger Hietala.
Det är viktigt att ge information och göra människor delaktiga
Ett konkret mål för rådet för personer med funktionsnedsättning i Västra Nylands välfärdsområde är enligt Pirkko Kuusela att inte endast funktionshinderservicen, utan alla tjänster också ska lämpa sig för och kunna användas av invånare med funktionsnedsättning och långtidssjuka invånare.
– Sett från detta perspektiv främjar vi också bedömningen av konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Dessutom främjar vi välfärden och tjänsternas fysiska och digitala tillgänglighet. Det är viktigt att få informationen och delaktigheten att fungera, säger hon.
Som långvarig ordförande för rådet för personer med funktionsnedsättning i Esbo anser Kuusela att hennes uppgift är viktig, ansvarsfull och ytterst intressant.
– Påverkan på social- och hälsovårdstjänsterna och beredningen av sammanträden är redan bekanta för mig. En ny sak efter övergången till välfärdsområdet är att människor från olika kommuner tagit kontakt i många slags frågor som i stor omfattning gäller alla tjänster inom välfärdsområdena. En del av frågorna avslöjar att invånare är ovetande om tjänsterna och att det till vissa delar är svårt att hitta information. Detta understryker vikten av vår uppgift, säger hon.
Hietala berättar att lagen stipulerar att det från varje kommun i välfärdsområdet ska utses en representant till välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning.
– Enligt lagens bokstav skulle detta betyda 10 representanter i Västra Nylands välfärdsområde. Välfärdsområdesstyrelsen har emellertid beslutat att rådet för personer med funktionsnedsättning och de andra påverkansorganen består av 20 representanter som fördelar sig enligt kommunens storlek.
Dessutom har rådet för personer med funktionsnedsättning en egen sekreterare, och i sammanträdena deltar direktören för välfärdsområdets funktionshinderservice och, om situationen så kräver, också andra tjänsteinnehavare och sakkunniga.
Av de 20 ledamöterna i Västra Nylands råd för personer med funktionsnedsättning är fem från Esbo, en från Hangö, Ingå, Högfors, Sjundeå och Grankulla var, tre från både Kyrkslätt och Lojo samt två från både Raseborg och Vichtis.