Våld i nära relationer är inte offrets skam att bära

Våld i nära relationer avser våld mellan nuvarande eller tidigare partner, familjemedlemmar eller andra närstående. Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt våld. Ofta är våldet inte en enskild handling, utan fortsätter och förvärras med tiden. Offrets rädsla och skam och även den känslomässiga kopplingen till förövaren hindrar många från att söka hjälp, och därför förblir fenomenet ofta dolt. Det är dock viktigt att komma ihåg att förövaren bär ansvaret för sina våldsgärningar. Det är möjligt att överleva våld, och det finns många olika former av hjälp att få.

I Finland berörs tiotusentals människor årligen av våld i nära relationer. År 2024 fick myndigheternas kännedom om cirka 13 000 fall av våld i parförhållanden och nära relationer, där 74 procent av offren var kvinnor och 26 procent män. Antalet minderåriga offer var cirka 3 000. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa siffror endast visar antalet fall som anmälts och att de verkliga talen är mycket större. Enligt olika uppskattningar har var tredje eller till och med varannan kvinna och var sjätte man under sin livstid upplevt fysiskt våld i parförhållandet eller hot om det. En tredjedel av barnen utsätts för misshandel, våld eller exponeras för familjevåld i hemmet.

Våld i nära relationer ser inte till ålder, kön, kultur eller ekonomisk ställning. Det kan beröra vem som helst av oss.

Våld har allvarliga konsekvenser. För offret kan de innebära fysiska skador, men också psykiska ärr: depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom och sömnsvårigheter. Våld kan försämra funktionsförmågan och orsaka kroniska sjukdomar. Enligt undersökningar använder personer som upplevt våld upp till dubbelt så mycket hälso- och sjukvårdstjänster jämfört med resten av befolkningen.

Även i fråga om förövaren kan våldet vara ett tecken på allvarliga problem. I bakgrunden kan det förekomma inlärda beteendemönster, missbruksproblem eller oförmåga att hantera känslor. I Finland finns det tjänster som hjälper förövare att sluta med våldet – hjälp söks ofta av dem som vill bryta cirkeln och rädda sina relationer.

Ja, det är möjligt. Hjälp finns att få och den är avgiftsfri. Välfärdsområdena erbjuder social- och hälsovårdstjänster, och organisationerna gör ett viktigt arbete för att stöda både offer och förövare. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet ("Istanbulkonventionen") förpliktar Finland att förebygga och bekämpa våld på ett övergripande sätt.

Om du har upplevt våld eller är rädd för det, är du inte ensam. Vid behov kan hjälp fås med låg tröskel dygnet runt. Det är möjligt att bryta en våldsspiral och det kan rädda liv.

Den internationella dagen mot våld mot kvinnor firas den 25 november. I Västra Nyland kan du delta till exempel i "Valoa - ei väkivaltaa" evenemang och i Helsingfors i en tyst ljusprocession(extern länk).

Hjälpare som är verksamma i Västra Nyland hittar du på välfärdsområdets webbplats. Välfärdsområdets egna tjänster är

• Omatila i Esbo, som hjälper våldsoffer att identifiera tecken på våld i nära relationer och familjevåld, att överleva och frigöra sig från våldet. De anställda vid enheten erbjuder samtalshjälp och rådgivning och på enheten finns även stödgrupper som leds av yrkespersoner. Vid behov kan enheten även erbjuda tryggt boende eller boende i skyddshem för att bryta våldscykeln. Enheten betjänar också kvinnor som brukar våld i sina nära relationer. 
• Mottagningar inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna för vuxna och unga i åldern 13–17 år.
• Mottagningar utan tidsbokning inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna finns i flera kommuner i vårt område. 
• Social- och krisjouren hjälper när det gäller en akut krissituation och du behöver omedelbar hjälp av myndigheter.
• Vid nödsituationer som hotar liv eller hälsa, ring nödnumret 112.

Tjänster och kontaktuppgifter för organisationer som erbjuder hjälp i Västra Nyland finns på vår sida:  Hjälp vid våld