Anstaltsvård inom barnskyddet

Med anstaltsvård inom barnskyddet avses vård, uppfostran och trygghet utanför hemmet för barn och ungdomar som är omhändertagna eller placerade utom hemmet som stödåtgärd inom öppenvården och för vilka familjevård inom barnskyddet inte är ett lämpligt alternativ. Vid anstaltsvård erbjuds barnet vård och omsorg dygnet runt i en trygg miljö där hen kan leva en bra vardag och hens individuella behov och livssituationer beaktas. Anstaltsvård ges på olika barnhem och ungdomshem. Högst sju barn kan bo i en enhet, och de vårdas av minst sju anställda med vård- och uppfostringsuppgifter. I vissa barnhem lever man en mycket hemlik och normal vardag. Andra stöder barns och ungdomars särskilda behov gällande till exempel funktionshinder, rusmedelsbruk, skolsvårigheter eller psykisk ohälsa. Särskild omsorg är den starkaste formen av institutionsvård. Vid placeringen bedömer socialarbetaren vilken typ av vård barnet behöver. Vid placeringen bedömer även potentiella platser för vård utom hemmet sin förmåga att svara på det placerade barnets behov. Barnskyddsinstitutioner upprätthålls av staten, välfärdsområden, privata företag och organisationer inom den tredje sektorn. Under anstaltsvården ansvarar välfärdsområdets socialarbetare för barnets eller den ungas angelägenheter. Socialarbetaren måste ta hand om barnets rättigheter och intressen, delaktighet, ordnandet av tjänster samt stöd till barnet och familjen. Socialarbetaren ska träffa barnet regelbundet. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter upprättar en klientplan för barnet tillsammans med barnets nätverk. Barnets situation i anstaltsvården och genomförandet av målen i klientplanen följs upp regelbundet. Omhändertagandet gäller alltid tills vidare. Syftet med vården utom hemmet är dock att återförena familjen och göra det möjligt för barnet att återvända hem. Möjligheten bedöms regelbundet under vården utom hemmet i samarbete med barnet och föräldrarna. Omhändertagandet upphör senast när barnet fyller 18 år.