Anvisning om beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd i Västra Nylands välfärdsområde

Denna anvisning styr beviljandet av kompletterande och förebyggande utkomststöd i Västra Nylands välfärdsområde. I anvisningen preciseras praxis, principer och utgångspunkter i anslutning till beslutsfattande. 

Utöver den skälighetsbedömning som görs av utkomststödet och kriterierna för beviljande av utkomststöd har en separat bilaga utarbetats som stöd för denna anvisning.

Anvisningen har beretts i samband med beredningen av välfärdsområdet i beredningsgruppen för ekonomiskt stöd (ordförande Kaisa Palomäki) i slutet av sommaren 2022.

Ändringshistoria: 

• 15.8.2022: Godkänts inom beredningsgruppen
• 3.1.2023: Paragraferna i lagen om utkomststöd har korrigerats

Vid beviljande av utkomststöd iakttas lagen om utkomststöd (1412/1997), lagen om ändring av lagen om utkomststöd (1023/2022) och de tillägg som gjorts i den, samt social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (SHM, 2013:4) till de delar som handboken motsvarar den gällande lagstiftningen.  

Syftet med tillämpningsanvisningen är att förtydliga och precisera grunderna till och förfaringssätt i anslutning till kompletterande och förebyggande utkomststöd samt hur stöden bestäms. Det är även meningen att tillämpningsanvisningen ska garantera välfärdsområdets invånare ett jämlikt förfarande i fråga om tillämpningen av lagen om utkomststöd. Denna anvisning, som bekräftats av den myndighet som ansvarar för välfärdsområdets socialvård, kan dock inte enbart användas som motivering till beslut, utan besluten ska alltid grunda sig på det som föreskrivs i lagen om utkomststöd. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet är socialarbetets arbetsredskap och vid fattande av beslut ska prövning från fall till fall utövas. 

Syftet med grundläggande utkomststöd samt kompletterande och förebyggande utkomststöd är i regel att trygga den nödvändiga grundtryggheten, såsom mat och boende. Kriterierna för beviljande av kompletterande utkomststöd kan utgöras av en särskild orsak i anslutning till klientens livssituation som inte har beaktats i det grundläggande utkomststödet. Kriteriet för beviljande av förebyggande utkomststöd är att förebygga att en situation eller ett behov av stöd drar ut på tiden. 

Om det uppstår bekymmer också om annat än behovet av ekonomiskt stöd, ska en bedömning av servicebehovet göras. Om det stödbelopp som klienten söker är högt eller klienten återkommande sätter sig i skuld, kan en enskild tjänsteinnehavare inte fatta beslut utan att konsultera en ledande tjänsteinnehavare eller vuxensocialarbetesteamet.

Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd, kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd.

Det grundläggande utkomststödet avgörs av Folkpensionsanstalten (Fpa) och till det hör en grunddel och andra grundutgifter. Storleken på det (12) 4 grundläggande utkomststödet är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs i lagen om utkomststöd. https://www.kela.fi/utkomststod(extern länk) 

Närmare uppgifter om vilka utgifter som ingår i det grundläggande utkomststödet samt kriterier för beviljande av dem finns på Fpa:s webbplats. https://www.kela.fi/formansanvisningar(extern länk) 

På basis av behovsprövningen beviljar välfärdsområdet utkomststöd och förebyggande utkomststöd.

Ansvaret för beviljande av det grundläggande utkomststödet överfördes till Fpa den 1 januari 2017 och ansvaret för beviljande av det kompletterande och förebyggande utkomststödet överfördes till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet kan sökas hos välfärdsområdena, men i regel ska man alltid först söka utkomststöd hos Fpa. I bedömningen av kompletterande utkomststöd utnyttjas Fpa:s beslut och beräkningar. En arbetstagare inom välfärdsområdets socialväsende granskar uppgifterna i anslutning till beviljande av det grundläggande utkomststödet via systemet för parallell användning.

Kompletterande eller förebyggande utkomststöd kan sökas samtidigt som man söker grundläggande utkomststöd hos Fpa. När andra utgifter än de som ingår i utkomststödets grunddel och grundutgifter har redogjorts för i ansökan om grundläggande utkomststöd, ska Fpa på begäran av sökanden sända ansökan till välfärdsområdet efter att ha fattat ett beslut om grundläggande utkomststöd. (14 c § i lagen om utkomststöd 1412/1997) 

Ansökan om kompletterande och förebyggande utkomststöd riktas till välfärdsområdet om den som ansöker om det av Fpa redan har fått ett beslut om grundläggande utkomststöd för den tid som ansökan gäller. (14 § i lagen om utkomststöd 1412/1997) Utkomststödet kan sökas skriftligen, elektroniskt, genom att boka en mottagningstid eller på ett annat av myndigheten tillåtet sätt.  Beslutet om grundläggande utkomststöd ska fattas utan dröjsmål på den sjunde vardagen (mån–fre) efter att ansökan kommit in.

Klienter hänvisas att ansöka om kompletterande och förebyggande utkomststöd i första hand med hjälp av en blankett eller elektroniskt. En skriftlig och elektronisk ansökan främjar klientens rättssäkerhet när ärenden och motiveringar sänds in i skriven form och på det sätt som klienten har avsett. I 19 § i förvaltningslagen konstateras att ett ärende med myndighetens samtycke också får inledas muntligen. 

Mottagandet av muntliga ansökningar förknippas väsentligt till beaktandet av klientens intresse samt individuella situation och behov. Sådana situationer och behov är till exempel 

• akuta krissituationer, där ett ärende utan dröjsmål bör inledas för beslutsfattande.
• när klienten på grund av försämrad funktionsförmåga, avsaknad av läs- och skrivkunnighet eller av någon annan motsvarande orsak inte kan ansöka om kompletterande eller förebyggande utkomststöd skriftligen eller elektroniskt.

En muntlig ansökan om kompletterande eller förebyggande utkomststöd behandlas alltid av mottagaren av ansökan. 

Beslutanderätten om kompletterande eller förebyggande utkomststöd föreskrivs i delegeringsstadgan.

Välfärdsområdets beslutsfattare bedömer alltid i samband med varje separat ansökan huruvida det finns grunder för att bevilja kompletterande eller förebyggande utkomststöd. I bedömningen av behovet av stöd fäster man i synnerhet uppmärksamhet vid följande saker:

• klientens eller familjens individuella livssituation
• målen som avses i lagen om utkomststöd
• utkomststödet som ett sistahandsalternativ
• längden på klientrelationen inom utkomststödet
• stödets rimlighet och nödvändighet i förhållande till utkomststödet som sistahandsalternativ, längden på klientrelationen inom utkomststödet och främjandet av målen som avses i lagen om utkomststöd.

När sökandens behov av utkomststöd är brådskande, ska ansökan behandlas samma eller senast följande vardag efter det att ansökan inkommit. Det grundläggande utkomststödet som Fpa beviljar är den främsta formen av utkomststöd också när det handlar om brådskande behov av utkomststöd. Fpa fattar beslutet om grundläggande utkomststöd som brådskande om situation så kräver. Sökanden hänvisas att göra en ansökan om grundläggande utkomststöd till Fpa och be Fpa att behandla ansökan som brådskande. Beslutet i brådskande fall fattas samma eller senast följande vardag efter det att ansökan inkommit, men senast den sjunde vardagen efter det att ansökan inkommit (14 § i lagen om utkomststöd 1412/1997). 

Vid en ansökan om brådskande grundläggande utkomststöd ska klienten personligen sköta sitt ärende med Fpa:s servicerådgivare antingen per telefon eller på plats och redogöra för grunderna till den brådskande ansökan. Brådskande behov av stöd kan uppkomma till exempel på följande sätt:

• akut behov for matkostnader
• elförsörjningen eller uppvärmningen hotas
• akuta läkemedelsbehov
• fördrivning eller hot om fördrivning, akut behov
• resekostnader (återvändande hem från sjukhus)
• insjuknande eller olycksfall (sjukhusvård, eldsvåda)
• familjekris (separation eller familjevåld, en närståendes död)
• att bli utsatt för brott.

Välfärdsområdet kan bevilja utkomststöd i undantagssituationer för att trygga brådskande eller nödvändig hjälp utan att rätten att få grundläggande utkomststöd har bedömts och avgjorts hos Fpa. Då är stödet förebyggande utkomststöd och beaktas inte som en inkomst i beslutet om grundläggande utkomststöd. Utanför tjänstetid bedöms oförutsedda situationer av social- och krisjouren.

Beslutet om kompletterande utkomststöd görs inte som ett brådskande beslut utan Fpa:s beräkningar och beslut. Beslutet om förebyggande utkomststöd (8 § i lagen om utkomststöd 1412/1997) kan fattas utan Fpa:s beslut och beräkningar om ärendet är brådskande och man bedömer att klienten inte kommer att ha rätt till grundläggande utkomststöd. 

Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas till behövligt belopp utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. (7 c § i lagen om utkomststöd 1412/1997) .

Vid beviljande av kompletterande utkomststöd ska sökanden ha ett beslut av Fpa för månaden i fråga. Ett mindre överskott i Fpa:s beräkning av det grundläggande utkomststödet kan på basis av prövning lämnas utan avseende i beslutet om beviljande av kompletterande utkomststöd.  

I prövningen av kompletterande utkomststöd ska följande saker beaktas:

• Sökanden har andra boendeutgifter än sådana som beaktas i det grundläggande utkomststödet
• Sökanden har hobbyutgifter för ett barn och beaktandet av dem anses nödvändigt
• Sökanden har under en lång tid eller återkommande fått utkomststöd
• Sökanden har behov eller utgifter i anslutning till hens livssituationen eller förhållanden, och beaktandet av dem anses nödvändigt
• Sökanden har en långtids- eller allvarlig sjukdom eller en annan särskild situation, och varken det grundläggande utkomststödet eller andra förmåner täcker alla nödvändiga utgifter. Sökanden bör ha ett läkarutlåtande från den offentliga hälso- och sjukvården eller annan utredning av en expert. Som utgifter godkänns i första hand offentliga hälso- och sjukvårdskostnader. 

Det kompletterande utkomststödet omfattar utgifter som kan normeras och styras. Dessa utgifter bestäms i en separat bilaga. Det kompletterande utkomststödet är dessutom ett redskap för det planmässiga socialarbetet och som i vissa situationer förutsätter en kartläggning av klientens livssituation tillsammans med klienten.

Det kan vara möjligt att få kompletterande utkomststöd till exempel för följande:

• rimligt arvode för intressebevakning
• rimliga hobbyutgifter
• nödvändiga kostnader i anslutning till gravläggning och begravning
• nödvändiga inköp till hemmet. Dessa kan till exempel vara kärl, möbler, heminredningstextilier, hushållsmaskiner och kostnader för hembildning
• vissa tillbehör till barn, till exempel cyklar, barnvagn eller kärra
• rimliga kostnader som uppstår på grund av studier, till exempel för dem som inte berörs av det avgiftsfria andra stadiet
• stödd semester, det vill säga självriskandelen och rimliga resekostnader för semester som ordnas av en organisation eller förening
• beslut om jämställande av examina.

Lagen om utkomststöd 1412/1997, 8 §: Välfärdsområdet beviljar på basis av sina kriterier förebyggande utkomststöd för uppnående av de mål som nämns i 1 § 2 mom. Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att aktivera stödtagaren, trygga dennes boende, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning samt för andra syften som främjar stödtagarens förmåga att klara sig på egen hand.

Förebyggande utkomststöd utgör en del av det ekonomiska stöd som ges i sista hand och är ett redskap inom det planmässiga socialarbetet. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd.  

Förebyggande utkomststöd kan beviljas barnfamiljer och unga till exempel för

• att stöda föräldraskap och trygga barnets uppväxtförhållanden i synnerhet i familjer med många barn samt i familjer där det finns barn med funktionsnedsättning eller som har allvarliga sjukdomar 
• åtgärder som förebygger utslagning bland unga och stöder aktivering.  

Dessutom kan förebyggande utkomststöd beviljas för att 

• lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning  
• lindra svårigheter till följd av en plötslig kris
• avbryta behov av långvarigt utkomststöd 
• främja stödtagarens övriga sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand. 

Som förebyggande utkomststöd klassificeras bland annat obetalda hyres-, elektricitet- och vattenfakturor. När beslut fattas beaktas dock klientens möjligheter att själv klara av att betala de obetalda avgifterna med hjälp av en betalningsplan eller det grundläggande utkomststödets inkomstöverskott.    

Förebyggande utkomststöd är i allmänhet av engångsnatur, om inte personens situation kräver något annat. Syftet med stödet är att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. Förebyggande utkomststöd kan också vid behov användas för andra ändamål. Beviljandet av förebyggande utkomststöd är inte beroende av klientens rätt till grundläggande utkomststöd, utan vid beviljandet av stöd beaktas klientens faktiska ekonomiska situation. Vid bedömningen av stödbehovet ska det utredas om välfärdsområdet är skyldigt att ordna servicen med stöd av socialvårdslagen eller någon annan lag.

Alla som vistas i en kommun har rätt att i brådskande fall få socialservice som baserar sig på hans eller hennes individuella behov, så att hans eller hennes rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras (12 § i socialvårdslagen). Utgångspunkten är klientens behov, som bedöms av en yrkesutbildad person inom socialvården. Nödvändig försörjning kan tryggas genom förebyggande utkomststöd eller med stöd av 12 § i socialvårdslagen. I första hand beviljar Fpa brådskande utkomststöd för en person som befinner sig i kommunen (mat och läkemedel). I välfärdsområdet bedöms personens behov av inkvartering samt annat behov av ekonomiskt stöd.

Som papperslös avses en person som lever och bor i en stat utan laglig rätt att vistas där. Som papperslös avses inte en person, vars vistelse är av annan natur än tillfällig. En hemkommun enligt lagen om hemkommun förordar för sin del att vistelsens natur bedöms vara något annat än tillfällig. Innan beviljande av stöd bör man reda ut huruvida personen har fått mottagningspenning från ett mottagningscenter, grundläggande utkomststöd av Fpa eller stöd från ett annat välfärdsområde. Personen kan tidigare ha fått hjälp från en annan kommun eller ett välfärdsområde med hjälp av en konstgjord personbeteckning i klientdatasystemet eller också kan hen ha en personbeteckning.

Välfärdsområdet kan hos Fpa söka statlig ersättning för brådskande och nödvändiga socialvårdskostnader för papperslösa personer (vars mottagningstjänster har upphört) som fått nekande asylbeslut. Dessa är mat, läkemedel och tillfällig inkvartering.

Tidsfristerna för utkomststödet följs alltjämt upp. Varje beslutsfattare i utkomststödsärenden är skyldig att säkerställa att ansökningarna om utkomststöd behandlas inom den lagstadgade tidsfristen. Ledande socialarbetare följer varje dag upp att den lagstadgade servicetiden genomförs. Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer upp behandlingstiderna för utkomststödet på ett riksomfattande plan och ber i fortsättningen om uppföljningsuppgifter av välfärdsområdet.

Riktigheten och innehållet i besluten om kompletterande eller förebyggande utkomststöd följs dagligen upp i samband med att besluten om utkomststöd verkställs samt med hjälp av stickprov som de ledande socialarbetarna gör. Felaktigheter som upptäcks ingrips i direkt. Om en klient upptäcker ett fel i sitt beslut om utkomststöd, kan beslutet granskas och korrigeras. Då ska klienten ta kontakt med beslutsfattaren antingen per telefon eller skriftligen.

Till varje beslut bifogas också en anvisning om sökande av ändring. Den fritt formulerade ansökan om ändring hänvisas till välfärdsområdets sektion för individärenden. Ansökan om ändring ska göras inom 30 dagar från att klienten kan anses ha fått beslutet. Sektionen kan konstatera att tjänsteinnehavarens beslut inte ändras. Sektionen kan också upphäva tjänsteinnehavarens beslut eller skicka tillbaka ansökan till beslutsfattaren för att behandlas på nytt. Om klienten är missnöjd med sektionens beslut, kan hen ännu ansöka om ändring hos förvaltningsdomstolen.

Har beviljandet av stöd grundat sig på vilseledande uppgifter som lämnats uppsåtligen eller på uppsåtlig försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 17 §, kan Folkpensionsanstalten eller välfärdsområdet, till den del beviljandet av stöd av denna orsak har grundat sig på felaktiga uppgifter, återkräva stödet av den som lämnat uppgifterna eller försummat anmälningsskyldigheten.

Kommunens eftervårdsskyldighet uppstår om en ung person varit omhändertagen av socialväsendet eller om hen i ett halvt år blivit placerad som en stödåtgärd inom öppenvården. Ekonomiskt stöd för unga personer i eftervård föreskrivs om i kapitel 2 i barnskyddslagen.

Kommunens skyldighet att ordna eftervård upphör när fem år har förflutit från det att barnet sedan en placering utom hemmet enligt 1 mom. avslutades senast har varit klient hos barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 25 år. (75 § 3 mom. i barnskyddslagen)

Ekonomiskt stöd för eftervård kan beviljas för att stöda boende, utbildning och utgifter i anslutning till självständighetsprocessen i övrigt. Ekonomiskt stöd kan beviljas som

1. grundläggande utkomststöd (Fpa)
2. kompletterande eller förebyggande utkomststöd
3. ekonomiskt stöd för eftervård som avses i barnskyddslagen
4. självständighetsmedel

När saken gäller ett barn eller en ung person i eftervården kan kompletterande utkomststöd beviljas för att komplettera det grundläggande utkomststödet då när klienten har rätt till utkomststöd och ansöker om det. Ekonomiskt stöd för eftervård kan beviljas i andra situationer där det med stöd av barnskyddslagen är motiverat att stöda barnet eller den unga personen i eftervård ekonomiskt för att stöda och trygga hens rehabilitering och boende. En yrkesutbildad person inom socialvården beslutar om beviljande av ekonomiskt stöd för eftervård. Enligt 29 § i barnskyddslagen antecknas i klientplanen för ett barn eller en ung person i eftervård målet och syftet med eftervården samt ordnandet av särskilt stöd och särskild hjälp.

Sådant ekonomiskt stöd för eftervård som avses i barnskyddslagen kan beviljas för: 

• blskola
• hobbyer
• tesor till släktingar eller till närstående personer för en ung person
• dtudier
• familjefester
• som ett behovsprövat tillfälligt stöd för nödvändiga boende-, mat- eller läkemedelsutgifter

Om ett barn eller en ung person under en placering får indrivningsbara förmåner, reserverar socialväsendet i enlighet med 77 § i barnskyddslagen 40 procent av dem för barnets eller den unga personens självständighetsprocess. Dessa ackumulerade medel kallas självständighetsmedel. Om ett barn eller en ung person inte har självständighetsmedel eller om självständighetsmedlen är otillräckliga, ska den unga personen som håller på att bli självständig när placeringen avslutas stödjas i utgifter i anslutning till boende, utbildning och utgifter i anslutning till självständighetsprocessen i övrigt. En ung person i eftervård kan beviljas ekonomiskt stöd för eftervård som avses i barnskyddslagen som ett startbidrag.

Det ekonomiska stödet för eftervård som avses i barnskyddslagen omfattar utgifter som kan normeras och styras. Dessa beslutas om närmare när organisationen byggs upp. Det ekonomiska stödet för eftervård bedöms individuellt i samband med att klientplanen för eftervården utarbetas.