Utvärderingsberättelse för 2024

Revisionsnämnden uttrycker oro över att de lagstadgade handläggningstiderna för ansökningar och beslut inom funktionshinderservicen överskrids. Handläggningstiderna har dock förbättrats under året.

Målen för socialt arbete och serviceproduktion för personer med funktionsnedsättning 2024 har framskridit enligt plan. Tillsammans med revisionsnämnderna i Vanda–Kervo välfärdsområde och HUS-sammanslutningen har nämnden gjort en gemensam utvärdering av hur servicen förverkligas inom respektive områden. Som underlag begärdes bland annat utlåtanden från välfärdsområdenas råd för personer med funktionsnedsättning om tjänsternas funktionalitet inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen.

I Västra Nyland har de rapporterade handläggningstiderna för ansökningar och beslut om funktionshindertjänster generellt förbättrats under år 2024. Tillgängligheten av funktionshinderservicens socialarbete är tillräcklig på svenska och svenskspråkiga klienter får beslut på sitt modersmål. Enligt områdets råd för personer med funktionsnedsättning har den specialiserade sjukvården inom HUS fått god respons när klienten väl fått tillgång till vården.

Råden lyfter samtidigt fram gemensamma utmaningar: svåra kontaktvägar, minskad dag- och arbetsverksamhet, brist på valfrihet och begränsade möjligheter till delaktighet och påverkan. Dessutom har tillgången till den specialiserade sjukvården inom HUS-sammanslutningen upplevs fortsatt som svår trots brådskande vårdbehov.

I Västra Nyland framhävdes särskilt överskridande av lagstadgade beslutsfrister, långa handläggningstider för rättelseyrkanden och missnöje med transportservicen. Trots förbättringar överskrids de lagstadgade handläggningstiderna för ansökningar och beslut fortfarande, och tillgången till svenskspråkig service varierar inom Västra Nylands välfärdsområde.

Revisionsnämnden bedömer att bristerna kan åtgärdas genom att uppnå målen som fastställts i servicestrategin för personer med funktionsnedsättning. Särskild uppmärksamhet bör dock riktas mot frågor som inte har beaktats i servicestrategin: brister i kommunikation och information, tillgängligheten till digitala tjänster och den fysiska tillgängligheten i byggnader samt särskilda mål för HUS-sammanslutningens tjänster. 

Revisionsnämndens ordförande Kaisa Alaviiri lyfter fram en allvarlig oro:

”De lagstadgade tidsfristerna inom funktionshinderservicen uppfylls för närvarande inte fullt ut. Behovet av service och stöd ska exempelvis utredas inom sju dagar – ett krav vi ännu inte når. Som revisionsnämnd är vi djupt oroade över hur funktionshindrade personers delaktighet, möjligheter att påverka och självbestämmanderätt förverkligas i praktiken. Dessa är inte bara skyldigheter – de är grundläggande rättigheter som vi måste försvara målmedvetet.”

Revisionsnämnden ser det som en framgång att planeringen för samordnade persontransporter har inletts enligt plan, även om mycket återstår att utveckla. Positivt är också pilotförsöket med euro- och kilometerportmonnämodellen där klienten får en personlig resebudget i stället för ett fast antal resor.

I Västra Nyland är gemenskapsboende den primära boendetjänsten för äldre, och den långvariga institutionsvården avvecklades 2024. Revisionsnämnden noterar flera framgångar inom äldreomsorgen: en utvecklingsplan för närståendevård har tagits fram för 2025, det regionala äldrenätverket är aktivt och Seniorinfon har stärkts. Gemensamma kriterier och tjänsteinnehåll har införts inom boendetjänster.

Användningen av teknik och digitala lösningar har intensifierats. För att stödja och stimulera klienternas funktionsförmåga erbjuds nu olika digitala innehållstjänster. Det finns också utvecklingsbehov. Trots att kunder vanligtvis nås inom ett dygn, har onödiga förseningar observerats inom återuppringningssystemet. Revisionsnämnden betonar att kontakten till tjänsterna ska vara så snabb och smidig som möjligt. Antalet dagar med utskrivningsförseningar har minskat – en positiv trend – men målet är att de elimineras helt.

Välfärdsområdets resultat för år 2024 var något över fem miljoner euro underskott, men nästan enligt den ursprungliga budgeten. Det samlade underskottet för 2023–2024 uppgår till cirka 127 miljoner euro och ska enligt gällande ekonomiplan vara täckt senast 2026. Revisionsnämnden uppmuntrar därför välfärdsområdet att fortsätta den strama ekonomistyrningen samtidigt som tjänsterna utvecklas i nära samarbete med personalen.

”Välfärdsområdets framgång bygger på människor, inte strukturer. Personalens kompetens, hjärta och engagemang är avgörande. Arbetskulturen och ledningen bör aktivt stödja utvecklingen av kompetens. Känslan av kontroll över arbetet, uppskattning och möjligheter att påverka utgör grunden för arbetsvälbefinnande. En välmående personal erbjuder de bästa tjänsterna”, säger revisionsnämndens ordförande Kaisa Alaviiri.