Utvärderingsberättelse 2025

Revisionsnämndens slutsats är tydlig: de mål som regionfullmäktige ställt upp för den första fullmäktigeperioden uppnåddes till största delen, särskilt vad gäller ekonomi och strukturer. Den första fullmäktigeperioden var exceptionell, eftersom verksamheten inleddes samtidigt som omfattande strukturella förändringar genomfördes. Utvärderingen visar att välfärdsområdet som helhet i huvudsak lyckades väl, även om det också finns tydliga utvecklingsområden.

En av de viktigaste framgångarna under fullmäktigeperioden var att få ekonomin i balans. År 2025 uppnådde välfärdsområdet ett överskott på cirka 128 miljoner euro, vilket täckte underskotten från tidigare år. Detta är en betydande prestation, särskilt med beaktande av de utmaningar som fanns i verksamhetens inledningsskede.

Den ekonomiska balansen uppnåddes genom målmedvetna och omfattande åtgärder, såsom översyn av servicestrukturen, dämpning av kostnadsökningen och förnyelse av arbetssätt. De separata programmen för balansering hade en sammanlagd effekt på cirka 80 miljoner euro.

Revisionsnämnden betonar dock att utvecklingen av verksamhetens och ekonomins förutsägbarhet måste fortsätta. I uppföljningen av ekonomin är det motiverat att synliggöra hur riskfaktorer i den framtida finansieringen påverkar verksamheten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Utvecklingen av uppföljningsindikatorer för ekonomin bör i möjligaste mån följas tillsammans med indikatorer som beskriver invånarnas hälsa och välbefinnande.

Tjänsterna utvecklades inom många delområden. Tillgången till tjänster förbättrades, digitala lösningar infördes och samarbetet med olika aktörer ökades. Utvärderingen visar dock att målen delvis förblev på en allmän nivå. Därför är de konkreta effekterna i invånarnas vardag inte i alla delar tydligt påvisbara.

Fungerande strukturer och styrmodeller byggdes snabbt upp inom välfärdsområdet. Implementeringen av de strategiska målen i den praktiska verksamheten var dock delvis bristfällig. Det fanns många mål och indikatorer, men sambandet mellan dem var inte tillräckligt tydligt. Detta försvårade bedömningen av verksamhetens genomslag.

Revisionsnämndens ordförande Nina af Hällström lyfter fram centrala orosmoment ur invånarnas perspektiv:
”Beredskapen för störningssituationer och undantagsförhållanden har utvecklats, men för långsamt. Alla planer har inte uppdaterats, övningar har varit få och särskilt säkerheten i kritiska informationssystem har delvis förblivit oklar. Detta försvagar områdets förmåga att hantera oväntade kriser. Även tillgången på personal, särskilt inom social- och hälsovården, har fortsatt att vara en utmaning. Samarbetet med utbildningsinstitutioner och internationell rekrytering har ökat, men effekterna syns hittills endast i begränsad utsträckning i invånarnas serviceupplevelse.”

Samarbetet med kommuner och andra aktörer har utvecklats, men verksamhetsmodellerna håller ännu delvis på att etableras. Effekterna av samarbetet bör följas upp mer systematiskt. Även helheten kring sättet att organisera tjänsterna, såsom modellen med flera producenter, behöver förtydligas.

Välfärdsområdet har dessutom godkänt ett klimatprogram och en färdplan för koldioxidneutralitet. Dessa skapar en god grund, men genomförandet är ännu inte färdigt och det praktiska genomförandet av målen behöver stärkas.

”Under nästa fullmäktigeperiod kommer framgång att mätas framför allt i om invånaren upplever att hen får de tjänster som behövs i rätt tid, på ett tryggt och jämlikt sätt. När riktlinjerna för ledningen och verksamhetens mål är tydliga för alla, kommunikationen klar och tjänsterna av hög kvalitet och verkningsfulla, säkerställer vi att invånaren blir hörd och får stöd. På så sätt främjar vi både välbefinnandet hos invånarna i Västra Nyland och regionens utveckling”, säger revisionsnämndens ordförande Nina af Hällström.