Serviceguide för funktionshinderservice

Behovet av funktionshinderservice bedöms individuellt och i samarbete med klienten. Vid behov deltar närstående och stödnätverket i bedömningen. 

För bedömningen av servicebehovet gör en anställd inom funktionshinderservicen ett besök hemma hos klienten eller så träffas klienten på distans, per telefon, på kontoret eller på någon annan lämplig plats.

I bedömningen antecknas klientens bakgrundsuppgifter, funktionsförmåga, livssituation samt en plan för den service som ska beviljas. Tillsammans med den anställda inom funktionshinderservicen bedöms klientens situation och den servicehelhet som bäst lämpar sig för den. I samband med bedömningen av servicebehovet ges vid behov praktiska råd för vardagliga situationer och handledning om funktionshinderservicen. 

I första hand tillgodoses stödbehoven alltid inom basservicen, till exempel av det sociala arbete för familjer som ordnas av välfärdsområdet, det sociala arbetet för vuxna, socialservicen för äldre (t.ex. hemvården) och primärvården samt småbarnspedagogiken och skolan som ordnas av hemkommunen. Funktionshinderservice beviljas när behovet av service inte kan tillgodoses inom basservicen.  

Med en person med funktionsnedsättning avses i lagen om funktionshinderservice en person vars funktionsnedsättning eller sjukdom medför särskilda svårigheter att klara av en normal livsföring och vars svårigheter är långvariga (lagen om funktionshinderservice, 2 §). Funktionsnedsättningen bedöms individuellt. Svår funktionsnedsättning bedöms alltid separat i förhållande till den service som söks. 

Den service som söks ska vara nödvändig för att personen med funktionsnedsättning ska klara sig. Hur nödvändig varje service är bedöms separat. 

Personer i alla åldrar kan få funktionshinderservice. Hjälpbehovet ska dock i huvudsak bero på en funktionsnedsättning eller sjukdom, inte på åldrande. När behovet av hjälp beror på nedsatt funktionsförmåga på grund av åldrande, ansvarar äldreomsorgen i Esbo för att ordna servicen. 

Syftet med stödåtgärderna enligt lagen om funktionshinderservice är att främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar i samhället på lika villkor som andra samt att förebygga och undanröja de olägenheter och hinder som funktionsnedsättningen orsakar. 

Utgångspunkten för den service och de stödåtgärder som personer med funktionsnedsättning behöver är att de ska stöda personens förmåga att klara sig på egen hand och personens möjlighet att leva sitt eget liv. 

I första hand ordnas stödet för barnfamiljer inom det sociala arbetet för familjer. Funktionshinderservicen ordnar hemservice för barnfamiljer för personer som är klienter inom funktionshinderservicen. Hemservicen för barnfamiljer inom funktionshinderservicen är avsedd för situationer där föräldrarnas funktionsförmåga är nedsatt till exempel på grund av utmattning eller en överraskande livsförändring, en familjemedlems funktionsnedsättning eller allvarliga sjukdom. 

En anställd inom hemservicen kan sköta barnen eller hjälpa föräldrarna med hushållssysslor. Vårdaren kan vid behov också röra sig med barnen utanför hemmet. 

I regel är hemservicen avgiftsbelagd för klienten och avgiften är inkomstrelaterad, men som en del av den övriga servicehelheten inom funktionshinderservicen är den avgiftsfri för klienten. 

Med hjälp av träningen stärks de färdigheter hos en person med funktionsnedsättning som behövs i ett självständigt liv. Träningen är även till nytta när det sker stora förändringar i livet. Träningen är alltid målinriktad och tidsbunden. Den kan bestå av till exempel undervisning i kommunikation, anpassningsträning och handledning i rörlighet. Dessa tjänster presenteras i handboken enligt den ålder i vilken de vanligtvis är aktuella.

I undervisningen i kommunikation lär man klienten och den närmaste kretsen att kommunicera med metoder som stöder eller ersätter talet. I undervisningen kan man till exempel öva på att använda teckenspråk, en bildmapp eller andra alternativa kommunikationsmedel. Undervisningen kan ordnas hemma inom familjeundervisningen, i grupp eller som distansundervisning. 

Målet med undervisningen i kommunikation är att personer med funktionsnedsättning och deras närmaste krets ska ha ett gemensamt språk och en gemensam kommunikationsmetod.

Undervisningen i kommunikation kompletterar talterapin, den ersätter den inte. Undervisningen ersätter inte heller den bedömning av hjälpmedel för kommunikation som ingår i medicinsk rehabilitering.

Undervisning i kommunikation söks hos funktionshinderservicen. Undervisning i kommunikation beviljas alltid under en tidsbunden period. 

För barn med funktionsnedsättning ordnas vid behov skjutsen till daghemmet av småbarnspedagogiken och till skolan av den grundläggande utbildningen.

Färdtjänst Stöd för rörligheten enligt lagen om funktionshinderservice ordnas på fritiden för barn vars ålder skulle tillåta dem att färdas ensamma med kollektiva trafikmedel, men som på grund av sin funktionsnedsättning eller de hjälpmedel som de behöver inte klarar av det. 

Morgon- och eftermiddagsvård samt vård under skollov är former av kortvarig omsorg.

Kommunen ordnar eftermiddagsverksamhet för skolelever med intellektuell funktionsnedsättning med rimliga anpassningar. Funktionshinderservicen ordnar eftermiddagsvård för de skolelever med intellektuell funktionsnedsättning eller svår autism som på grund av det behov av stöd som deras funktionsnedsättning orsakar nödvändigt behöver kontinuerlig individuell hjälp, vård eller stöd i de dagliga sysslorna och/eller övervakning och vars stödbehov inte kan tillgodoses med rimliga anpassningar i den eftermiddagsverksamhet som kommunen ordnar. Servicen ordnas om föräldrarna inte kan ordna vård och omsorg på annat sätt i syfte att möjliggöra arbete/studier. Vårdplatserna finns i de skolor som reserverats för ändamålet i olika kommuner i Västra Nylands välfärdsområde. 

Servicen söks inom funktionshinderservicen och den grundläggande utbildningen. När man fått ett beslut anmäler man sig till vården via den grundläggande utbildningen i kommunen. 

Man måste anmäla sig till förmiddags- och eftermiddagsvården på nytt varje läsår. Anmälan om vård under skollov görs separat för varje semesterperiod. 

Vård under skollov för skolelever är avsedd för barn med funktionsnedsättning som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan vara ensamma hemma. Nödvändiga transporter ingår i servicen.

När barnet växer flyttas tyngdpunkten till att stöda den unga att bli självständig. Till vuxenlivet hör självständigt boende, studier, arbete och annat deltagande i samhället, och detta stöds på olika sätt.

Med hjälp av stödpersonsverksamheten får personer med funktionsnedsättning stöd för att utveckla sina färdigheter, för att bli självständiga och för att upprätthålla sociala relationer.

Stödpersonen fungerar som en stödjande vän och som sällskap hemma eller utanför hemmet, till exempel på bio, teater eller vid uträttande av ärenden. Stödpersonen är emellertid inte en assistent. 

En bekant, minst 16 år gammal person, med vilken funktionshinderservicen ingår ett avtal kan fungera som stödperson för personen med funktionsnedsättning. Stödpersonen och den som får stöd träffas 1–5 gånger i månaden. Stödpersonen får arvode för uppdraget. 

Funktionshinderservicen beviljar stöd för rörligheten färdtjänst till en studieplats efter grundskolan om den unga inte kan ta sig till skolan självständigt med hjälp av offentliga kollektivtrafikmedel. Ansökan om studieresor ska lämnas in till funktionshinderservicen genast då klienten fått vetskap om studieplatsen.

För unga med funktionsnedsättning ordnas morgon- och eftermiddagsvård i grupp samt vård under skollov för att göra det möjligt för föräldern att arbeta/studera.

Servicen är avsedd för personer som inte kan vara ensamma hemma före eller efter studiedagen och inte heller under läroanstalternas lov. Morgon- och eftermiddagsvård ordnas i läroanstaltens lokaler.

Morgon- och eftermiddagsvård samt vård under läroanstaltens lovtider söks hos funktionshinderservicen. När man har fått ett beslut anmäler man sig till morgonvården via läroanstalten medan eftermiddagsvården koordineras via funktionshinderservicen. 

Funktionshinderservicen ordnar resorna till morgon- och eftermiddagsvården samt till platsen för vård under lovtider om barnet/den unga har en funktionsnedsättning som påverkar förmågan att röra sig.

För personer med funktionsnedsättning ordnas verksamhet under dagtid som syftar till att skapa en meningsfull vardag i grupp och att lära sig färdigheter som behövs i arbetslivet. 

Verksamhet under dagtid kan ordnas i olika miljöer, till exempel vid verksamhetscenter eller boendeenheter, i privata företag eller hobbymiljöer. Verksamheten planeras individuellt i samarbete med klienten och klienten kan delta i verksamheten enligt hur klienten mår och orkar. 

Verksamheten under dagtid är avsedd för personer under 65 år med funktionsnedsättning.

I dagverksamhet och verksamhet i sysselsättningssyfte ingår avgiftsfria transporter om klienten har särskilda svårigheter att röra sig med kollektivtrafik och har en svår funktionsnedsättning som påverkar förmågan att röra sig. Inom servicen serveras en måltid som man kan köpa om man så önskar. 

Verksamhet i sysselsättningssyfte innebär lönearbete eller arbetsorientering som är avsedd för personer med funktionsnedsättning och som sker på en vanlig arbetsplats. Vid lönearbete ingår arbetstagaren och arbetsgivaren ett arbetsavtal som arbetstagaren förbinder sig att följa. När en person med funktionsnedsättning har ett anställningsförhållande betalar arbetsgivaren för arbetet lön enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet för arbetsplatsen i fråga. Vid arbetsorientering ingås inget arbetsavtal. Pension är den huvudsakliga inkomstkällan för personer med funktionsnedsättning som deltar i verksamhet i sysselsättningssyfte.

I båda verksamhetsformerna som stöder sysselsättningen introducerar och stöder arbetstränaren arbetstagaren i arbetet och ger även arbetsgivaren handledning enligt behov. Verksamhet i sysselsättningssyfte lämpar sig för personer som kan arbeta ganska självständigt, klarar av de arbetsuppgifter som ges och kan iaktta andra arbetsrelaterade frågor, till exempel arbetstider.

En anställd inom funktionshinderservicen hjälper till att hitta sätt att röra sig som svarar mot klientens behov. Rörlighet för personer med funktionsnedsättning ordnas i första hand genom en tillgänglig och fungerande offentlig kollektivtrafik.

Personer som använder rullstol behöver ingen biljett i HRT:s kollektivtrafikmedel.

Inte heller personens ledsagare behöver en biljett om personen i rullstol har stamkortet Rätt till ledsagare. På HRT:s webbplats(extern länk) finns anvisningar om hur man ansöker om kortet.

Blinda, krigsinvalider och frontveteraner som är fast bosatta i HRT-området får på vissa villkor utan avgift ett resekort och rätt till regionala resor. Mer information på HRT:s webbplats.(extern länk) 

Närbusslinjerna eller servicelinjerna(extern länk) är kollektivtrafik som är särskilt avsedd för personer med ett funktionshinder och där föraren kan hjälpa passagerarna in i och ut ur fordonet samt med bagage. 

En person med funktionsnedsättning kan med stöd av socialvårdslagen också få till exempel handledning i hur allmänna trafikmedel används och handledd träning samt grupptransporter, som är primära i förhållande till det stöd för rörligheten som avses i lagen om funktionshinderservice. Dessutom kan en person med funktionsnedsättning få träning enligt lagen om funktionshinderservice för att lära sig att röra sig självständigt och med den offentliga kollektivtrafiken.   

Funktionshinderservicen kan bevilja understöd till exempel för anskaffning av en bil eller paketbil när funktionsnedsättningen eller sjukdomen orsakar ett kontinuerligt och dagligt behov. Ersättning för anskaffning av bil beviljas i första hand personer med funktionsnedsättning som kontinuerligt behöver bilen för nödvändig daglig trafik, till exempel för arbets- eller studieresor eller för att transportera ett barn med funktionsnedsättning. Även nödvändiga ändringsarbeten som görs i en bil till ett rimligt pris ersätts.

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade söks hos Traficom(extern länk).

Vid frågor som berör hjälpmedel som underlättar rörligheten lönar det sig att kontakta HUS Hjälpmedelstjänster.(extern länk)

Det finns möjlighet att få avdrag på bilskatten(extern länk) för en bil som ska användas av en person med funktionsnedsättning.

HUS ansvarar för handledningen i grundläggande rörlighet för synskadade när det gäller nödvändiga rutter i närmiljön. Dessutom kan funktionshinderservicen bevilja mer omfattande handledning i rörlighet för synskadade utifrån en rekommendation av en yrkesutbildad person på en rehabiliteringspoliklinik för ögonsjukdomar om det sker betydande förändringar i livssituationen, till exempel att personen i fråga flyttar, byter arbetsplats eller får en ledarhund.   

Handledning i rörlighet kan också beviljas till exempel en person med hjärnskada eller intellektuell funktionsnedsättning för att personen ska lära sig rutter eller att använda den offentliga kollektivtrafiken.

Stöd för rörligheten kan beviljas om begränsningar i funktionsförmågan, en funktionsnedsättning eller sjukdom hindrar en person från att anlita offentlig kollektivtrafik utan oskäligt stora svårigheter.

När stöd för rörligheten beviljas beaktas till exempel vilket behov att röra sig personen med funktionsnedsättning har, resornas längd och syfte, antalet resor samt var invånarna på bostadsorten eller i området normalt uträttar ärenden och rör sig. I bedömningen beaktas också att kostnaderna är skäliga.

Tillhandahållande av stöd för rörligheten

Stöd för rörligheten kan beviljas på flera olika sätt eller genom att kombinera de olika sätten: 

• som färdtjänst
• med hjälp av personlig assistans
• med hjälp av en ledsagare
• genom att som ekonomiskt stöd ställa en bil eller något annat färdmedel som lämpar sig för personen i fråga till personens förfogande
• genom att bevilja ekonomiskt stöd för anskaffning av en bil eller något annat färdmedel
• på något annat lämpligt sätt.

En klient kan på särskilda grunder beviljas rätt att resa med samma förare (s.k. rätt till bekant taxi). 

En klient kan ha rätt till bekant taxi om personen i fråga har 

• svåra beteendeproblem 
• svåra rädslor 
• ett svårt kommunikationsproblem till följd av en funktionsnedsättning eller sjukdom, vilket gör det svårt för personen att uttrycka sina önskemål verbalt och resa ensam 
• en annan särskild grund.

Rätt till bekant taxi föreligger också om

• klientens och dennes hjälpmedels sammanlagda vikt uppgår till minst 550 kg, varvid den vanliga bärförmågan hos en handikappbils lyftanordning inte räcker till 
• klienten använder en extra bred eller lång elmoped (längd över 160 cm eller bredd över 80 cm), varvid elmopeden inte ryms in i en vanlig handikappbil.

 Allmänna regler och de begränsningar de medför är inte en orsak att bevilja rätt till bekant taxi. 

Rätt till bekant taxi söks hos funktionshinderservicen med en fritt formulerad ansökan. 

Rätt att resa ensam

Tjänsteinnehavaren kan av grundad anledning fatta beslut om att en klient har rätt att resa ensam. Klienten kan beviljas rätt att resa ensam på särskilda grunder. Rätt att resa ensam innebär att inga andra klienter kan följa med på klientens resor. Rätten att resa ensam ska grunda sig på ett behov som en sjukdom eller funktionsnedsättning medför. Rätten att resa ensam registreras i klientprofilen.  

Rätten att resa ensam kan grunda sig på en funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att klienten inte kan sitta långa stunder i en bil eller att klienten har kommunikationssvårigheter. För en sådan grund behövs en anteckning eller ett utlåtande från hälso- och sjukvården. 

Personlig assistans kan beviljas för nödvändiga dagliga sysslor som en person på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom inte klarar av självständigt. Den personliga assistenten fungerar som klientens ”händer och fötter” och hjälper till med sådant som klienten själv skulle utföra utan funktionsnedsättning eller sjukdom. Dessutom kan man få personlig assistans till exempel för arbete och studier, för hobbyer, samhälleligt deltagande och för att upprätthålla social interaktion. 

Personlig assistans består i huvudsak inte av omsorg, vård eller övervakning. Behovet av hjälp ska i huvudsak bero på andra orsaker än sjukdomar och funktionshinder som är typiska för livsskedet (t.ex. åldrande).  Servicebehovet hos personer över 65 år tillgodoses i första hand genom tjänster som beviljas av Seniorinfo. 

Servicen kan ordnas på tre olika sätt:

1. Klienten är assistentens arbetsgivare.
2. Klienten köper personlig assistans med en servicesedel av servicesedelproducenter som godkänts av LUVN.
3. Funktionshinderservicen ordnar personlig assistans som en köpt tjänst och fastställer innehållet i servicen.

Personen med funktionsnedsättning berättar för sin assistent hur hen önskar att få hjälp. Antalet hjälptimmar bedöms individuellt i bedömningen av servicebehovet. Klienten ansvarar för att personlig assistans används i enlighet med beslutet om funktionshinderservice. Servicen är avgiftsfri för klienten.

Stöd för närståendevård är en behovsprövad förmån som beviljas inom ramen för det anslag som reserverats i välfärdsområdets budget. Den sökandes behov av hjälp och vård bedöms och jämförs som en helhet med andra sökande. I Västra Nylands välfärdsområde riktas stödet för närståendevård till mer krävande vård och omsorg.

Beviljande av stöd för närståendevård förutsätter alltid sådan handledning och hjälp eller sådant stöd för personlig omsorg och vård som går utöver en vanlig nära relation (till exempel när klienten ska förflytta sig, röra sig, besöka toaletten, tvätta sig, klä på sig, äta, ta mediciner, få vårdåtgärder och kommunicera). Hur krävande närståendevården är kan i sin tur påverkas av svåra psykiska symtom som inte svarar på behandling, utmanande beteendesymtom, sociala eller säkerhetsrelaterade symtom eller svåra sensoriska funktionsnedsättningar. I fråga om barn jämförs behovet av vård, omsorg och tillsyn med behoven hos ett friskt barn eller en frisk ung person i samma ålder.

Närståendevårdaren är en närstående till personen med funktionsnedsättning som ansvarar för vården av sin närstående.

Beslutet om beviljande av stöd för närståendevård grundar sig alltid på en bedömning som en arbetstagare gjort under ett hembesök. Bedömningen görs i samarbete med närståendevårdaren, den vårdbehövande och det eventuella nätverket. I bedömningen beaktas bland annat den vårdbehövandes bästa, närståendevårdarens resurser och hur hemmet lämpar sig för närståendevård.

Närståendevårdaren ingår ett avtal om närståendevård med välfärdsområdet. Stödet för närståendevård är en helhet som omfattar ett vårdarvode, ledigheter för närståendevårdaren, en undersökning av närståendevårdarens välmående och hälsa samt andra tjänster som behövs för att trygga vården. 

Storleken på arvodet för stöd för närståendevård bestäms utifrån hur bindande och krävande vården är. Stödet för närståendevård är skattepliktig inkomst som tjänar in pension.

Stöd för närståendevård söks hos funktionshinderservicen för personer under 65 år. När den vårdbehövande är över 65 år ansöker man om stöd för närståendevård hos Seniorinfo. 

Funktionshinderservicen beviljar stöd för tillgängligt boende som gör det möjligt för en person med funktionsnedsättning att bo i sitt hem. 

När man ansöker om servicen ska man alltid först kontakta en ergoterapeut som utarbetar en rekommendation om lösningar och ändringsarbeten som underlättar boendet. Ergoterapeuten bedömer också behovet av hjälpmedel och deras lämplighet. Utifrån rekommendationen bedömer en socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicen servicebehovet och vilka ändringsarbeten som är nödvändiga. 

Som stöd för tillgängligt boende kan beviljas ändringsarbeten i bostaden, till exempel breddning av dörrar eller byggande av ramper och stödräcken. Villkoret är att rörligheten eller andra sysslor är särskilt svåra på grund av en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. När ändringsarbeten i bostaden ersätts beaktas också klientens eventuella övriga tjänster, till exempel mängden hemvård och personlig assistans.

En del anordningar beviljas klienterna som lån. Då ansvarar funktionshinderservicen för skötseln av dem. Sådana anordningar kan vara till exempel trapphissar och elektroniska dörröppningssystem. Ramper beviljas som lån och efter att behovet upphört ska detta meddelas till funktionshinderservicen, som ordnar så att rampen tas bort.

Funktionshinderservicen kan ersätta skäliga kostnader för anskaffning av utrustning som är fast installerad i bostaden hos en person med funktionsnedsättning, till exempel lyft- och larmanordningar. 

Övriga nödvändiga anordningar som behövs i de dagliga sysslorna kan ersättas till hälften. 

När redskap och anordningar i bostaden ersätts beaktas också klientens eventuella övriga tjänster, till exempel mängden hemvård och personlig assistans. 

Larmanordningar för hörselskadade beviljas för Esbos del direkt från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Det avtal som ingåtts med HUS gäller till utgången av 2026, efter det ansvarar LUVN för servicehelheten. För personer som bor i övriga kommuner inom LUVN fattas ett beslut inom funktionshinderservicen.

Med en trygghetstelefon kan man larma hjälp dygnet runt.

Hjälp larmas genom att man trycker på en knapp som sitter på ett armband eller hänger runt halsen. Larmet styrs antingen till en anhörigs telefon eller till serviceproducentens larmcentral. Vid behov kan en funktion för GPS-positionering anslutas till trygghetstelefonen.

Trygghetstelefonen skaffas i första hand från en privat serviceproducent. För att få en trygghetstelefon från välfärdsområdet krävs en bedömning av servicebehovet, och den söks hos Seniorinfo. Trygghetstelefonen är i första hand avsedd för ensamboende personer som upprepade gånger fallit omkull på grund av nedsatt funktionsförmåga eller någon hälsorelaterad orsak. Trygghetstelefontjänsten söks hos Seniorinfo oberoende av sökandens ålder.

Barn och unga med funktionsnedsättning kan erbjudas kortvarig omsorg som familjevård i en privat familj. Kortvarig omsorg ordnas också vid boendeenheter.

För barn under 16 år är familjevård den primära vårdformen utanför hemmet medan man då det gäller barn under sju år strävar efter att erbjuda stödtjänster i hemmet. Kortvarig omsorg inom familjevården eller vid någon annan boendeenhet utanför hemmet ordnas vanligtvis i skolåldern. I skolåldern genomförs också i första hand ledigheter inom stödet för närståendevård. Kortvarig omsorg kan ordnas om ledigheterna inom stödet för närståendevård inte räcker till. Mängden kortvarig omsorg ökar vanligtvis främst i ungdomen, då den unga övar på att bli självständig med hjälp av kortvarig omsorg.

Målet med kortvarig familjevård är att stöda möjligheterna för en person med intellektuell funktionsnedsättning att bo hemma och familjernas ork. 

Familjevårdaren tar hand om en person som behöver vård i sitt eget hem. Familjevårdarna har en utbildning som är lämplig för uppgiften. 

Kortvarig vård av vuxna med funktionsnedsättning och ledigheter inom stödet för närståendevård ordnas vid boendeenheter utanför hemmet.

En person med funktionsnedsättning kan erbjudas boendeträning om personen behöver stöd för att lära sig nya färdigheter eller stärka sina befintliga färdigheter. En förutsättning är att det inte är möjligt att få motsvarande träning som medicinsk rehabilitering. 

Träningen är avsedd för förändringssituationer, till exempel då en person blir självständig och flyttar från barndomshemmet eller vid en förändring i livssituationen på grund av funktionsnedsättning. Träningen kan tillhandahållas hemma hos klienten eller vid en boendeenhet. Hur länge boendeträningen pågår bestäms enligt klientens individuella behov.

Under träningen övar man målinriktat på färdigheter som behövs i ett självständigt liv. Sådana färdigheter kan vara bland annat att planera och genomföra hushållssysslor, uträtta ärenden, använda pengar, använda olika apparater och digitala applikationer, uppfatta tiden eller öva på andra motsvarande sysslor.

För ett barn med funktionsnedsättning kan ordnas stöd för barnets boende. Servicen ordnas i första hand i barnets eget hem. Stödet för boendet för barn kan bestå av flera olika tjänster som syftar till att möjliggöra nödvändig vård och omsorg med beaktande av barnets ålder och utvecklingsfas. 

Om ett barn inte kan bo med sin familj i sitt eget hem ens med hjälp av tjänster som tillhandahålls i hemmet och det i situationen inte förekommer något behov av barnskydd, kan barnets boende ordnas utanför hemmet inom boendeservicen. När stöd för boendet för barn ordnas som en tjänst utanför hemmet är det fråga om en situation där barnet har ett stort behov av vård, omsorg och tillsyn under olika tider på dygnet.

Stödet för boendet för barn kan ordnas utanför hemmet antingen som familjevård eller vid en boendeenhet. Stödet för boendet för barn utanför hemmet genomförs alltid med barnets vårdnadshavares samtycke och med beaktande av barnets bästa. 

Stödboende innebär självständigt boende på hyra eller i en ägarbostad i Västra Nyland. Stödboende kan också ordnas i närheten av en enhet för funktionshinderservice, där personen också kan få stöd.

Stödbesök ordnas i klientens hem för att underlätta boendet, ärenden utanför hemmet och vardagshanteringen. Målet med stödbesöken är att stärka klientens egen aktivitet och egna färdigheter. 

Stödet kan bestå av ett besök i hemmet och handledning kan också fås per telefon eller via videosamtal. 

Med gemenskapsboende avses boende i en tillgänglig boendeenhet där klienten har en bostad som motsvarar klientens behov och där stödbesök genomförs. I gemenskapsboende ingår inte vård nattetid. Utöver regelbundna stödbesök erbjuds vid gemenskapsboende målinriktad verksamhet som främjar regelbundet socialt umgänge. 

Innehållet i den verksamhet som främjar socialt umgänge planeras tillsammans med klienterna och utifrån deras behov. Innehållet motsvarar klienternas önskemål och behov samt stöder upprätthållandet av deras sociala relationer. Verksamhet som främjar socialt umgänge kan genomföras i enheterna och den kan också delvis genomföras utanför enheten.

Boende med heldygnsomsorg i en boendeenhet är avsett för klienter som har ett stort behov av stöd, handledning och övervakning dygnet runt eller som inte kan uttrycka sitt eget stödbehov. Med boende med heldygnsomsorg i en boendeenhet avses boende i ett servicehem, en enhet för krävande multiprofessionellt stöd, ett grupphem eller någon annan enhet där klienten har en bostad eller ett eget rum. Vård, omsorg och övervakning erbjuds dag och natt utifrån det individuella behovet. 

Långvarig familjevård är avsedd för vuxna personer som har ett behov av stöd dygnet runt, men för vilka stödbehovet kan besvaras i familjevårdarens hem. Familjevården erbjuder trygg hemlik omsorg och nära människorelationer. 

Hur tjänsten lämpar sig för klienten bedöms alltid i samband med bedömningen av servicebehovet. Familjevårdaren tar hand om en person som behöver vård i sitt eget hem. Familjevårdarna har en utbildning som är lämplig för uppgiften. 

Man kan ansöka om ekonomiskt stöd för extra kostnader som beror på specialkläder hos funktionshinderservicen om behovet beror på en sjukdom eller funktionsnedsättning och kostnaderna klart överskrider de normala kostnaderna för kläder. Med understödet kan man ersätta kostnader för nödvändiga specialkläder till exempel då kläderna inte kan köpas i en butik utan måste göras på måttbeställning. Färdiga kläder och skor ersätts inte. Av kostnaderna ersätts endast den del som överstiger de sedvanliga kostnaderna.

Om en funktionsnedsättning eller sjukdom kräver att en person regelbundet använder ett specialnäringspreparat som medför betydande kostnader, kan man ansöka om ekonomiskt stöd för extra kostnaderför näring hos funktionshinderservicen. Extra kostnader är kostnader som överskrider de normala matkostnaderna. Ersättningsbeloppet påverkas också av det handikappbidrag som FPA beviljar.

Ekonomiskt stöd kan också sökas för hobbyredskap om det på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom behövs särskilda hobbyredskap. Hobbyutrustning söks först via den medicinska rehabiliteringen. Om det inte är möjligt att få redskapet via den medicinska rehabiliteringen, kan man ansöka om ekonomiskt stöd för redskapet med stöd av lagen om funktionshinderservice. Redskapets nödvändighet bedöms alltid enligt den individuella situationen. Funktionshinderservicen kan också bevilja nödvändiga ändringsarbeten på ett redskap. Ersättning kan beviljas för hälften av de skäliga kostnaderna, dock vanligen högst 250 euro.

Det särskilda stödet för delaktigheten är en tjänst som främjar att personen med funktionsnedsättning kan delta och bli delaktig, och tjänsten innefattar behövlig handledning i social interaktion och i att hitta och tillhandahålla fritidsverksamhet som tilltalar personen med funktionsnedsättning. 

Det särskilda stödet för delaktigheten är i första hand avsett för att trygga interaktion och delaktighet utanför hemmet för personer med funktionsnedsättning som har särskilda svårigheter att kommunicera. Om personen med funktionsnedsättning visar att hen hellre vill tillbringa tid hemma eller om det av en orsak som beror på funktionsnedsättningen eller sjukdomen inte är bra att lämna hemmet, ska särskilt stöd för delaktigheten också beviljas i det egna hemmet. 

Stödet är avsett för personer med funktionsnedsättning som har allvarliga, till funktionsnedsättningen anknytande utmaningar som gäller kommunikationen, den sociala interaktionen eller beteendet och personens eller andra människors människovärde, hälsa eller säkerhet därför hotas. 

Krävande multiprofessionellt stöd kan också ges i situationer där man är tvungen att begränsa rättigheterna för en person med funktionsnedsättning. Då är syftet med det multiprofessionella stödet att utreda varför man har beslutat om begränsningsåtgärder och hur behovet av dem kan förebyggas och minskas i framtiden.

Krävande multiprofessionellt stöd ges en person med funktionsnedsättning, närstående som stöder personen med funktionsnedsättning eller yrkesutbildade personer som arbetar nära personen med funktionsnedsättning. Stödet ges i första hand i hemmet eller i någon annan egen omvärld eller närmiljö för personen med funktionsnedsättning. 

Krävande multiprofessionellt stöd är en service som socialvården och hälso- och sjukvården genomför tillsammans. Stödet ges av en sakkunniggrupp för krävande multiprofessionellt stöd som sammanställs enligt hur krävande den individuella situationen och stödbehovet hos personen med funktionsnedsättning är. Stödet förutsätter särskild yrkeskompetens och omfattar nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården.

Klientens ärende blir anhängigt när klienten lämnar in en skriftlig ansökan om funktionshinderservice till funktionshinderservicen.

Det rekommenderas att ansökan i första hand görs elektroniskt. Om klienten inte kan använda en elektronisk ansökan kan klienten fylla i en PDF-ansökan och skicka den till postlådan på den digitala plattformen Lunna. Om klienten behöver använda en pappersansökan kan den skickas till funktionshinderservicen.

Ansökningsblanketten och kanalerna för e-tjänster finns på funktionshinderservicens webbplats. 

Välfärdsområdets centraliserade rådgivning om socialservice ansvarar för rådgivningen om funktionshinderservice. Rådgivningen betjänar på telefonnumret 029 151 2425 mån–fre kl. 9–15.

Personer över 65 år som inte sedan tidigare är klienter inom funktionshinderservicen ska först kontakta Seniorinfo. 

Anvisningar för ansökan finns på webbplatsen: Så här gör du en ansökan om funktionshinderservice.

Till ansökan om funktionshinderservice behövs följande bilagor: 

Uppgifter om funktionsnedsättningen eller sjukdomen. Man kan till exempel skriva ut eller ta en skärmdump av en anteckning i Kanta-tjänsterna där funktionsnedsättningen eller sjukdomen har konstaterats.

Som bilaga kan man också lämna in en egen beskrivning av hur funktionsnedsättningen eller sjukdomen påverkar det dagliga livet. Detta hjälper dem som beviljar service att förstå klientens utmaningar i vardagen samt individuella behov. 

Dessutom behövs följande servicespecifika bilagor: 

Stöd för tillgängligt boende: 

• ergoterapeutens rekommendation om ändringsarbeten
• disponentens eller husbolagets tillstånd till ändringarna. 

Personlig assistans:

• uppskattning av antalet timmar av personlig assistans och användningsändamålet för assistansen per dag/vecka (första ansökan)
• veckokalender för hjälpbehov enligt anvisningarna (ansökan om extra timmar).

Undervisning i kommunikation:

• en rekommendation om undervisning i kommunikation kan utarbetas av den aktör som ansvarar för vården och rehabiliteringen av en person med talskada (t.ex. talterapeut, foniater, läkare) och som bedömer behovet av undervisning i kommunikation i personens närmaste krets samt undervisningens form och omfattning.
• i fråga om en hörselskadad person även en annan yrkesutbildad person som känner till personens kommunikationsbehov och som kan bedöma vilken form av kommunikationsundervisning som är lämpligast (t.ex. rehabiliteringssekreterare, rehabiliteringshandledare).

Stöd för rörligheten (färdtjänst): 

• utlåtande av en fysioterapeut eller ergoterapeut 
• en epikris med en detaljerad beskrivning av rörelse- och funktionsförmågan.

Studieresor:

• läroanstaltens intyg över studieplatsen

Bilstöd: 

• utredning om bilens användningsändamål
• beslut om förskottsskatt på återbäring av bilskatt för en bil som för första gången registrerats i Finland 
• beslut om andra understöd och ersättningar som beviljats för anskaffningen (till exempel ersättning från försäkringsbolag) 
• bilaffärens skriftliga kostnadskalkyl för den bil som ska köpas och en teknisk specifikation av bilens utrustningsnivå 
• bilaffärens skriftliga uppskattning av eventuell gottgörelse för en bytesbil 
• utlåtande av en ergo- eller fysioterapeut om behovet av tilläggsutrustning 
• kostnadskalkyler för tilläggsanordningar som är nödvändiga på grund av funktionsnedsättningen eller sjukdomen och en uppskattning av kostnaderna för ändringsarbeten 
• kopia av körkortet 
• bedömning av den begagnade bilens skick, om den bil som köps är begagnad.

Tilläggsutrustning i bilen:

• utredning om hur nödvändig tilläggsutrustningen är
• teknisk specifikation av bilens utrustningsnivå
• specificerat anbud på arbeten som tilläggsutrustningen medför (kostnadskalkyl?)
• kopia av körkortet.

Ekonomiskt stöd:

• kostnadskalkyl för det föremål som ansökan gäller (hushållsmaskin, hobbyredskap, kostnader för specialkläder eller näring)
• utlåtande av en ergoterapeut om maskinens eller anordningens nödvändighet och nödvändiga egenskaper
• övriga utredningar och motiveringar (till exempel varför det som skaffas är nödvändigt, hur det stöder sökandens funktionsförmåga).

Om ersättning för kostnader som uppkommit söks i efterhand ska ansökan jämte bilagor lämnas in senast 6 månader efter att kostnaderna uppkommit. Utöver ovan nämnda bilagor bifogas till ansökan dessutom en faktura och en specifikation av den samt ett kvitto på betalningen.

Medborgarorganisationerna inom funktionshinderområdet erbjuder kamratstöd till personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka och deras närstående samt utför intressebevakningsarbete. Ett register över organisationer inom funktionshinderområdet finns på adressen https://vammaiskumppanuus.fi/vammaiskumppanuus/jasenjarjestot/(extern länk) . 

Patientorganisationer finns listade på webbplatsen www.terveyskyla.fi(extern länk). 

FPA ordnar anpassningsträning och rehabiliteringskurser för personer med funktionsnedsättning, mer information finns på webbplatsen www.fpa.fi(extern länk).

Information om hjälpmedel och vårdartiklar finns på webbplatsen https://www.hus.fi/sv/patienten/behandlingar-och-undersokningar/hjalpmedelstjanster(extern länk).

Om en person har svårt att sköta ärenden på egen hand kan personen ge en annan person samtycke till att uträtta ärenden för egen räkning inom funktionshinderservicen. Samtycket är alltid frivilligt.

För att uträtta ärenden på någon annans vägnar i e-tjänsten i Lunna förutsätts Suomi.fi-fullmakt. Mer information om detta finns på webbplatsen www.luvn.fi/sv/kund-hos-oss/kundtjanst/digitala-tjanster-och-digitalt-stod/lunna-plattformen-digitala-tjanster.

Om det inte är möjligt att uträtta ärenden elektroniskt kan samtycket ges genom att fylla i en fullmakt för att uträtta ärenden för någon annans räkning. Fullmakten kan också formuleras fritt, förutsatt att den innehåller fullmaktsgivarens och fullmaktstagarens uppgifter samt en tydlig beskrivning av vilka ärenden fullmakten gäller.

Med en fullmakt kan en annan person ges rätt att

• lämna in en ansökan om funktionshinderservice och bilagor till ansökan
• få information om behandlingen av ansökan och beslut
• få information om andra omständigheter som nämns i fullmakten
• delta i möten för en annan persons räkning.

Den undertecknade fullmakten skickas till funktionshinderservicen, där samtycket och begränsningar i det registreras i klientdatasystemet. Samtycket kan återkallas när som helst, till exempel genom att man lämnar in en blankett för återkallande till funktionshinderservicen.

Obs! En serviceproducent kan inte uträtta ärenden för klientens räkning med fullmakt i ett ärende som påverkar den service som produceras.

Om klienten har utmaningar med att förstå vad en fullmakt innebär, rekommenderas det att man ansöker om en intressebevakare.