Tandreglering
Med tandreglering korrigerar vi svåra bettavvikelser.
Bettet undersöks alltid i samband med en mun- och tandundersökning eller hälsokontroll som görs av en tandläkare eller tandskötare. Om man vid undersökningen misstänker att du har en svår bettavvikelse kan du remitteras till en specialisttandläkare i tandreglering för bedömning av avvikelsens svårighetsgrad.
Utifrån svårighetsgraden avgör specialisttandläkaren om kriterierna för att påbörja tandreglering uppfylls. Vid beslut om vård följer vi Social- och hälsovårdsministeriets kriterier för icke-brådskande vård (Enhetliga grunder för icke-brådskande vård 2019), som består av ett tiogradigt poängsystem för bettavvikelser. Poängsättningen beaktar tändernas olika utvecklingsstadier. Om kriterierna uppfylls på grund av avvikelsens svårighetsgrad kan tandreglering inledas, med hänsyn till patientens ålder, tillväxtfas och tändernas växelbettssituation. Dessutom förutsätts patientens engagemang i behandlingen.
Behandlingsstarten kan ibland ske betydligt senare än själva specialistundersökningen. Beslutet om att inleda behandlingen bedöms alltid på nytt när vårdperioden ska börja. I vissa fall kan bettavvikelsen korrigeras spontant genom normal tillväxt och tandutveckling, och då behövs ingen tandreglering. Tandreglering kan också avstås från om den inte bedöms ge en tydlig nytta med hänsyn till patientens totala situation.