Orosanmälan
Om du är orolig för en närståendes, klients eller någon annan persons livssituation ska du göra en orosanmälan.
Är du orolig för din närståendes, din klients eller någon annan persons livshantering, användning av rusmedel, utkomst eller barnens situation? Kontakta socialservicen i din kommun så bedömer vi vilken hjälp vi kan erbjuda.
Vem som helst som är orolig för en annan persons livssituation kan göra en orosanmälan.
Du kan göra en anmälan till socialservicen om du är orolig för ett barns, en ung persons, en vuxens eller en äldre persons välbefinnande.
Oron kan till exempel gälla
- svårigheter att klara sig hemma
- våld
- en förälders utmattning
- behov av stöd i föräldraskapet
- någon annan situation där personen kan behöva hjälp från socialservicen.
Ju tidigare oron uppmärksammas, desto lättare är det att få hjälp i situationen. Därför är det bra att göra orosanmälan så snart som möjligt.
Om personen har försvunnit eller om du misstänker ett brott, kontakta polisen eller ring nödnumret 112.
Om oron gäller psykisk ohälsa eller missbruksproblem, kontakta direkt Västra Nylands välfärdsområdes mentalvårds- och missbrukartjänster.
1. Personen ger sitt samtycke
Fyll i blanketten Kontakt med myndighet som ansvarar för socialvården om personen vet om anmälan och ger sitt samtycke till den.
Fyll i uppgifterna om både den person som behöver hjälp och den som gör anmälan. Målet är att situationen ska kunna bedömas så tidigt som möjligt och att personen ska kunna hänvisas till de tjänster som hen behöver.
2. Personen ger inte sitt samtycke eller kan inte ge det
Fyll i blanketten Anmälan till socialvården för bedömning av stödbehovet om personen inte vill ha hjälp, inte förstår att hen behöver hjälp eller inte själv kan söka hjälp.
Anmälan kan också göras anonymt. Ju fler uppgifter du lämnar i anmälan, desto snabbare kan ärendet behandlas.
Denna anmälan gäller myndiga personer.
För minderåriga används barnskyddsanmälan.
3. Oron gäller ett barn eller en ung person
Gör en barnskyddsanmälan om oron gäller ett barn eller en ung person under 18 år och du misstänker att barnet eller den unga behöver stöd från barnskyddet.
Anmälan ska göras utan dröjsmål.
En privatperson kan göra anmälan anonymt. En myndighet eller någon annan anmälningsskyldig ska alltid uppge sitt namn.
Utifrån anmälan bedömer barnskyddet barnets situation och informerar vårdnadshavarna och ett barn som fyllt 12 år om saken. Om det finns misstanke om att en person som ansvarar för barnets vård misshandlar eller sexuellt utnyttjar barnet, informeras om anmälan först när det är möjligt med tanke på barnets säkerhet.
Vem som helst kan göra en anmälan.
Du kan till exempel göra en anmälan som granne, släkting, vän eller bekant om du är orolig för någons välbefinnande.
Privatpersoner har ingen lagstadgad anmälningsskyldighet, men det är viktigt att göra en anmälan när oro uppstår.
Många yrkesutbildade personer och myndigheter har lagstadgad anmälningsskyldighet. Skyldigheten gäller bland annat anställda inom social- och hälsovården, undervisningssektorn, småbarnspedagogiken, ungdomsarbetet, polisen, räddningsväsendet, församlingarna och andra myndigheter. I praktiken omfattar myndigheternas anmälningsskyldighet nästan alla offentliga tjänster där man möter barn eller personer i utsatt ställning.
Myndighetens anmälningsskyldighet är personlig och kan inte delegeras. Varje anmälningsskyldig gör anmälan själv.
Olika anmälningar omfattas av olika regler.
| Anmälan | Krävs samtycke? | Kan anmälan göras anonymt? |
| Kontakt med myndighet som ansvarar för socialvården | Ja | Nej |
| Anmälan till socialvården för bedömning av stödbehovet | Nej | Ja |
| Barnskyddsanmälan | Nej | En privatperson kan, en myndighet kan inte |
Om du är en myndighet och det innebär ett hot mot dig att lämna ut dina uppgifter, kan du anteckna hotet och grunderna för det i anmälan. Uppgifterna om personen som gjort anmälan kan sekretessbeläggas om utlämnande av uppgifterna till den person som anmälan gäller sannolikt skulle utsätta anmälaren för fara. Uppgifterna kan också sekretessbeläggas i en situation där utlämnande av uppgifterna till personen som anmälan gäller skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse, barnets bästa eller något annat synnerligen viktigt privat intresse. Om du som representant för en myndighet upplever att en anmälan sannolikt kan utsätta dig eller dina familjemedlemmar (eller andra närstående) för fara, kan du i en sådan situation göra anmälan helt anonymt med blanketten Anmälan till socialvården för bedömning av behovet av stöd.
De yrkesutbildade personer inom socialvården som tar emot anmälan behandlar ärendet och kontaktar den person som saken gäller. Därefter utreds om personen behöver stöd eller tjänster inom socialvården och vilka dessa i så fall kunde vara.
Fyll i blanketten så noggrant som möjligt. Om du känner till personbeteckningen eller födelsedagen, lägg till uppgiften i anmälan. Det hjälper till att nå rätt person snabbare.
Den som gör anmälan kan i allmänhet inte få information om hur ärendet framskrider utan klientens samtycke. Detta beror på dataskyddsbestämmelserna.
En myndig person kan vägra bedömning av servicebehovet och erbjuden hjälp. Inom barnskyddet är barnets bästa alltid det primära intresset.
Uppgifterna i anmälan sparas i socialvårdens klientdatasystem och i Kanta-tjänsterna.
Den person som anmälan gäller har i allmänhet rätt att se uppgifterna i anmälan. Observera att de uppgifter som skrivs in i anmälan också syns för personen (det vill säga den som anmälan gäller) i MittKanta.
Gör anmälan utan dröjsmål om
- barnets bästa förutsätter det
- personen uppenbart inte kan ta hand om sitt eget välbefinnande, sin hälsa eller sin säkerhet
- det är fråga om en brådskande vräkning eller ett hot om hemlöshet
- personen inte har mat eller mediciner
- situationen innefattar våld.
Vid livshotande situationer, ring alltid nödnumret 112.
Skyldigheten till sekretess hindrar inte en myndighet att göra en anmälan.
Enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen ska anmälan göras trots sekretessbestämmelserna (socialvårdslagen, barnskyddslagen). En yrkesperson ska göra en anmälan också när uppgifterna i övrigt är sekretessbelagda.
Anmälan ska göras även om du misstänker att någon annan redan har gjort en anmälan eller om personen redan är klient inom socialservicen.
Kontaktblanketten till socialvården kan användas för mentalvårds- och missbrukartjänster endast i frågor som gäller boende. Om frågan gäller handledning, rådgivning eller vård i en situation som rör psykisk ohälsa eller missbruk, ska du kontakta öppenvårdstjänsterna direkt, tfn 029 151 2295.
Vi rekommenderar att du använder e-tjänsten för att göra anmälan.
- Kontakt med myndighet som ansvarar för socialvården(extern länk)
- Anmälan till socialvården för bedömning av stödbehovet(extern länk)
- Barnskyddsanmälan(extern länk)
Om du inte kan använda e-tjänsten, kan du skriva ut och fylla i pappersblanketten:
- Blankett: Kontakt/anmälan till socialvården för bedömning av behovet av stöd(extern länk) (PDF). Välj i början av blanketten om du gör kontakt med myndighet som ansvarar för socialvården eller Anmälan till socialvården för bedömning av stödbehovet.
Skicka pappersblanketten till addressen:
Västra Nylands välfärdsområde
Rådgivning inom socialservice
Fågelbergavägen 2 A
02650 Esbo
Du kan också lämna blanketten i postlådan vid huvudingången till verksamhetsstället i Esbo, Fågelbergavägen 2 A.
i Lunna eller per telefon vardagar kl. 9–12
tfn 029 151 2360
Lunna tai puhelin arkisin klo 9–15
p. 029 151 2270
För myndigheter och yrkespersoner i barnskyddsärenden
vardagar kl. 8–15
tfn 029 151 3530
I brådskande ärenden vid andra tider kontakta social- och krisjouren:
tfn 029 151 2221
FAQ - Vanliga frågor
Information om orosanmälningar för yrkesutövare
Kontakta socialservicen om personen uppenbart inte kan ta hand om sitt eget välbefinnande, sin hälsa eller sin säkerhet. Gör en orosanmälan utan dröjsmål, även om du inte får personens samtycke. Sekretesskyldigheten hindrar inte från att göra en anmälan.
Situationerna kan till exempel handla om
- Brådskande vräkningar och bostadslöshet
- Brådskande utmaningar i anknytning till utkomststöd (ingen mat eller läkemedel)
- Våldssituationer, till exempel skyddshem
- Du kan göra en orosanmälan om du möter en person vars välbefinnande oroar dig och som inte själv förmår skaffa hjälp eller inser sitt behov av hjälp.