Skilsmässa inom familjen

1. Vi har skilt oss och har minderåriga barn. Vad bör vi göra?

Det är föräldrarna som i första hand har ansvar för barnets välfärd. Det är deras plikt att se till att barnen har en balanserad utveckling också då familjeförhållandena förändras. Först ska föräldrarna bestämma vilken förälder barnet ska vara skrivet hos, också om de kommer överens om växelvist boende. Umgängesrätten är barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den andra föräldern som barnet inte är skrivet hos eller som barnet inte bor hos växelvis. Ett barn har rätt att träffa sin förälder oberoende av om föräldern är barnets vårdnadshavare eller inte. Enligt lagen om underhåll för barn svarar föräldrarna för barnets underhåll och underhållsbidrag kan fastställas att utgå till barnet om föräldern inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller om barnet inte bor varaktigt tillsammans med föräldern eller barnet bor växelvis med föräldern och växelvis med den andra föräldern eller någon annan vårdnadshavare.

2. Är det obligatoriskt att ingå skriftliga avtal vid skilsmässa?

Nej, det är det inte om föräldrarna kan avtala om ärenden utan att tvister. Det är emellertid bra att veta att endast ett fastställt skriftligt avtal kan verkställas och då är underhållsbidraget utmätningsbart.

3. Är ett avtal som undertecknats av föräldrarna och som har underskrifter av vittnen giltigt och officiellt?

Föräldrarna kan följa ett avtal mellan sig, men avtalet är inte verkställbart. Till exempel FPA kan inte betala underhållstöd på basis av ett sådant avtal i en situation där den ena föräldern låter bli att betala underhållsbidrag eller underhållsbidraget är mindre än det gällande underhållsstödet. Även för verkställigheten av umgängesrätten behövs ett fastställt avtal eller ett domstolsbeslut.

4. Hur får vi officiella avtal?

Föräldrarna har i regel avtalsfrihet i frågor som gäller vårdnad om barnet, barnets boende och umgängesrätt samt underhåll för barnet. För att avtalen ska vara verkställbara ska de upprättas skriftligen hos barnatillsyningsmannen vid barnets välfärdsområde. Barnatillsyningsmannen fastställer avtalen om de inte strider mot barnets intressen. De fastställda avtalen har samma laga kraft som ett domstolsbeslut.

Frågor som gäller vårdnad om barnet, barnets boende, umgängesrätt samt underhåll kan också avgöras i samband med föräldrarnas skilsmässa. Ärendet inleds då som tilläggskrav till ansökan om äktenskapsskillnad i tingsrätten för någondera makes hemkommun.

5. Hur bokar jag tid hos barnatillsyningsmannen?

Föräldrarna bör i förväg diskutera vad det ska stå i avtalen och komma överens om att boka en gemensam tid hos barnatillsyningsmannen. Man bokar tid hos barnatillsyningsmannen vid barnets välfärdsområde. Förhandlingar kan genomföras på distans. Hur man än gör så ska föräldrarna diskutera frågorna tillsammans och det är inte möjligt att ensidigt göra ändringar i avtalen hos barnatillsyningsmannen.

Tryggande av vårdnad om barn och umgängesrätt

Tryggande av underhållsbidrag till barn

6. Vad bör jag veta om att uträtta ärenden hos barnatillsyningsmannen?

I ärenden som gäller vårdnaden om barnet, umgängesrätt, barnets boende och underhåll för barnet är det föräldrarna som är parter och avtalsparter. Barnatillsyningsmannen bestämmer inte avtalens innehåll, utan avtalsförhandlingarna förs mellan avtalsparterna, det vill säga föräldrarna. Barnatillsyningsmannens uppgift är att hjälpa föräldrarna att nå ett avtal och upprätta en verkställbar handling om de ärenden som föräldrarna avtalat om.  För att avtal ska kunna upprättas ska i regel båda föräldrarna vara samtidigt närvarande.

Det skulle vara bra att upprätta avtalen när föräldrarna flyttar isär eller ansöker om en slutlig äktenskapsskillnad, det vill säga i en situation där de förändringar som gäller familjen har klarnat i den mån att föräldrarna har beredskap att lösa arrangemangen som gäller barnet.

7. Hur gör man om föräldrarna bor i olika välfärdsområden?

Utgångspunkten är att föräldrarna är tillsammans i förhandlingen. Om föräldrarna bor i olika välfärdsområden kan förhandlingen ske via distansanslutning. Föräldrarna ska tillsammans komma överens om tidsbokning hos barnombudsmannen och föräldrarna bokar förhandlingstiden för välfärdsområdet enligt barnets hemkommun.

Tryggande av vårdnad om barn och umgängesrätt

8. Hörs barn, hur beaktas barnets åsikt?

Det ligger på föräldrarnas och de vuxnas ansvar att hitta lösningar gällande barnens vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll. Barnen fattar inga beslut i de här ärendena. Barnatillsyningsmannen hör barnet endast i undantagsfall. I avtalsärendena är det föräldrarnas uppgift att lösa ärenden som gäller deras minderåriga barn så att barnens intressen gynnas och deras egna åsikter beaktas. Utgångspunkten är alltså att föräldrarna vet vad som är bäst för sitt barn, hur en kontinuitet i barnets vardag bäst kan upprätthållas.

Barnatillsyningsmannen kan fastställa endast enhälliga avtal mellan föräldrarna.

I lagen angående vårdnad om barn konstateras bland annat att om föräldrarna inte är eniga i ett ärende som gäller vårdnad och umgängesrätt, ska också barnets åsikt utredas om det är möjligt med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå.

I ett stridigt ärende hörs barnet av socialarbetare som utsetts för uppgiften i och med arbetet för utredning av förhållandena på grundval av tingsrättens begäran. Enligt lagen angående vårdnad om barn ska ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt alltid avgöras – såväl hos barnatillsyningsmannen som i tingsrätten – framför allt enligt vad som är bäst för barnet. Barnets bästa är inte detsamma som barnets vilja, utan barnets önskemål och åsikt är bara en sak som påverkar bedömningen av barnets bästa.

9. Vi kan inte komma överens om våra gemensamma barns angelägenheter. Hur kan vi hitta en lösning?

I ärenden som gäller barnet är det ytterst viktigt att nå förlikning. Ofta minskar en förlikning konflikter mellan föräldrarna och gynnar barnet. Du kan bekanta dig med diskussionskanaler som du hittar under första hjälpen vid skilsmässa. Föräldrarna kan ansöka om medling i familjefrågor för att nå en förlikning. Om förlikning inte nås, kan någon av eller båda föräldrarna föra ärendet till tingsrätten för avgörande. Ett ärende om barnets vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll inleds i den tingsrätt inom vars domkrets barnet har sin hemvist eller permanenta bostad.

I detta skede är det fortfarande möjligt att be tingsrätten om medling med expertstöd. Föräldrarna kan begära medling i en fritt formulerad ansökan eller på en blankett för ändamålet, som finns att få på tingsrättens kansli. Parterna kan lämna in ansökan enskilt eller tillsammans. Medlare är en tingsdomare som är insatt i familjeärenden. Medlaren assisteras av en psykolog eller socialarbetare som är förtrogen med familjeärenden.

1. Hos vilken förälder bor barnet?

När båda föräldrarna är vårdnadshavare för ett barn men inte bor tillsammans, måste man avgöra vem barnet bor och är skrivet hos. Detta ska utgå från barnets intresse. Föräldrarna måste förhandla om situationen tillsammans och undersöka olika alternativ, särskilt för barnet. Det är viktigt att ta hänsyn till hur boendet och vardagen bäst fungerar i praktiken. Bekanta dig också med föräldraplanen(extern länk), som kan vara till hjälp när man överväger saken.

2. Vi har inte kunnat komma överens hos barnatillsyningsmannen om vem barnet ska bo och vara skrivet hos – vad ska vi göra?

Ni kan söka hjälp hos medlingen i familjefrågor för att nå en förlikning. Om föräldrarna inte heller med hjälp av medlingen når samförstånd om var barnet ska bo, så ska ärendet föras till tingsrätten för avgörande. I detta skede kan föräldrarna fortfarande be tingsrätten om medling. Vid alla Finlands tingsrätter erbjuds medling med expertstöd. Föräldrarna kan begära medling i en fritt formulerad ansökan eller på en blankett för ändamålet, som finns att få på tingsrättens kansli. Parterna kan lämna in ansökan enskilt eller tillsammans. En domare som är insatt i familjeärenden leder medlingen och domaren assisteras av en psykolog eller socialarbetare som är insatt i barnfrågor.

3. Vad betyder växelvist boende?

Växelvist boende betyder att barnet i praktiken bor hälften eller nästan hälften av sin tid växelvis hos båda föräldrarna. Officiellt kan barnet dock vara skrivet endast på en plats. Bland annat bestäms barnets närskola och skolskjutsar enligt denna plats. Bostadsbidrag och många andra förmåner kan bara beviljas så att barnet räknas som medlem av någondera förälderns hushåll. Barnbidraget betalas endast till den ena föräldern, vanligtvis till den föräldern hos vilken barnet är skrivet.

Växelvist boende kräver att föräldrarna är mycket samarbetsvilliga och flexibla. Växelvist boende ska grunda sig på barnets behov och intresse, inte på föräldrarnas vilja eller ekonomiska intressen.

4. När är växelvist boende en fungerande lösning?

Bakom krav som gäller växelvist boende ligger ofta en tanke om jämlikhet mellan föräldrarna. Ofta inverkar också ekonomiska angelägenheter på kraven på växelvist boende. Även om barnet vill bo växelvis hos båda föräldrarna kan hen kanske inte uppfatta vad det i praktiken innebär. Växelvist boende ska alltid grunda sig på ett särskilt övervägande, där barnets intresse och behov framför allt beaktas.

De upprepade bytena av hem kräver förmåga att få det praktiska att fungera, av båda föräldrarna. Av föräldrarna krävs god planering och förmåga att förutse de kommande boendeperioderna. Ju yngre barnet är, desto mer krävande är det för barnet att bo växelvis. Barnet ska vara tillräckligt gammalt och ha en förmåga att själv kunna planera och förutse framtiden. Dessutom ska hen ha också anpassningsförmåga, eftersom olika regler och rutiner hos föräldrarna kräver mycket flexibilitet. I bästa fall är det givande för barnet, eftersom barnet efter föräldrarnas skilsmässa ändå kan leva en vardag tillsammans med båda föräldrarna.

Enligt forskning fungerar växelvist boende bäst om föräldrarna har bestämt detta arrangemang utifrån barnets behov, och

• föräldrarna delar föräldraskapet och tillsammans ser till att barnets vardag går bra
• föräldrarna har goda relationer och samarbetar med varandra
• föräldrarna har en positiv och flexibel syn på barnets vistelse hos den andra föräldern
• föräldrarna kommunicerar med varandra om barnets vardag i det andra hemmet.

Det är avgörande att barnet själv vill och kan välja denna boendeform samt med tanke på sin ålder, är kapabel att gestalta sitt liv. Det är också viktigt att föräldrarna bor så pass nära varandra att barnets daghem eller skola och de viktigaste sociala relationerna kan bibehållas.

1. Vad innebär det att vara vårdnadshavare?

Med vårdnad om barnet avses att man sköter barnets personliga angelägenheter. Barnets föräldrar eller de som har anförtrotts vårdnaden om barnet är vårdnadshavare. Vårdnadshavaren har rätt att besluta om barnets vård, uppfostran, hemvist och andra personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren har rätt att få information om frågor som gäller barnet av olika myndigheter och vårdnadshavaren också företräder barnet i frågor som gäller barnets person. Dessutom är barnets vårdnadshavare barnets intressebevakare enligt lagen om förmyndarverksamhet och sköter därmed barnets ekonomi.

Vårdnadsformen har inte konsekvenser för någondera förälderns beskattning eller sociala trygghet (till exempel ensamförsörjartillägget till barnbidraget). Vårdnadsformen påverkar inte heller barnets rätt att träffa den förälder som bor annanstans eller förälderns skyldighet att sörja för barnets underhåll. Vårdnaden om barnet upphör när barnet fyller 18 år.

2. Vad innebär gemensam vårdnad?

Med gemensam vårdnad avses att föräldrarna sinsemellan samarbetar och gemensamt fattar beslut om barnets ovannämnda angelägenheter. Gemensam vårdnad om barnet förutsätter att föräldrarna har förmåga att gemensamt diskutera och besluta om barnets angelägenheter. Den förälder som bor med barnet kan dock trots gemensam vårdnad sköta och besluta om barnets vardagliga angelägenheter, dagliga vård och omsorg.

Gemensam vårdnad innebär inte att barnet bor växelvis hos båda föräldrarna.

3. Vad innebär det att vara ensam vårdnadshavare?

När endast den ena föräldern är barnets vårdnadshavare fattar hen ensam alla beslut som gäller barnet. Myndigheterna (till exempel daghemmet, skolan, hälso- och sjukvården, socialväsendet) lämnar uppgifter om barnet endast till vårdnadshavaren, och till den andra föräldern endast om vårdnadshavaren har tillåtit det. Den förälder som inte är vårdnadshavare beslutar dock om barnets dagliga vård och fostran när hen har barnet hos sig.

Att vara ensam vårdnadshavare påverkar inte barnets och den andra förälderns umgängesrätt eller underhållsskyldighet.

4. Barnets mamma/pappa håller på att flytta och vi har gemensam vårdnad. Får den primära föräldern flytta med barnet?

I enlighet med principerna för gemensam vårdnad ska vårdnadshavarna diskutera barnets angelägenheter och tillsammans besluta om saken, men den andra vårdnadshavaren har dock inga tillgängliga tvångsmedel med hjälp av vilka vårdnadshavaren skulle kunna hindra en flytt inom Finland, ifall enighet inte nås. Det kan dock hända att flytten är en i sådan grad väsentlig ändring att man på nytt bör förhandla om avtalet om barnets umgängesrätt (och vid behov underhållsavtal) för att motsvara den ändrande situationen. Det är även möjligt att man kommer överens om att barnet flyttar till den ena av föräldrarna, om det är i enlighet med barnets bästa. Om barnet endast har en vårdnadshavare, beslutar hen själv om var barnet ska bo. Det lönar sig dock att såväl den gemensamma som den ensamma vårdnadshavaren i sina boendearrangemang, i den mån som det är möjligt, iakttar barnets rätt att träffa och hålla kontakt med den förälder hos vilken barnet inte bor. Föräldrarna kan om de vill också välja att tingsrätten beslutar om uppgiftsfördelningen i anslutning till boendefrågan, om föräldrarna inte når enighet i frågan.

5. Mitt barn behöver ett pass, men jag får inte kontakt med den andra föräldern. Hur ska jag gå till väga för att skaffa passet?

Till ansökan om ett pass till barnet ska bifogas ett skriftligt, specificerat samtycke av den vårdnadshavare som inte är närvarande när passansökan lämnas in. Pass kan enbart beviljas utan den andra vårdnadshavarens samtycke av särskilda skäl om någondera vårdnadshavaren på grund av resa eller sjukdom eller annat motsvarande skäl inte kan ge sitt samtycke. Tillfälligt pass kan också beviljas av särskilda skäl för en resa under en viss tid.

Om en vårdnadshavare vägrat ge sitt samtycke kan pass ändå utfärdas för en minderårig, om det klart skulle strida mot barnets bästa att inte utfärda passet. Dessutom krävs att det kan anses uppenbart att barnet inte i strid med någon vårdnadshavares samtycke annat än tillfälligt förs till en annan stat. Den myndighet som utfärdar pass reder i vart och ett fall ut vad som är förenligt med barnets bästa.

Ansök om pass - Polisen(extern länk)

6. Vad innebär vårdnad vid sidan om och hur får man det?

Vårdnadshavaren vid sidan om fungerar som barnets vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna. Barnatillsyningsmannen eller en domstol kan besluta att vårdnaden om barnet vid sidan om. I bägge fall är förutsättningen för att vårdnad vid sidan om att den är förenlig med barnets bästa.

En domstol kan besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av föräldrarna anförtros en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. Vårdnad vid sidan om befriar inte föräldrarna från deras underhållsansvar och förpliktar inte vårdnadshavaren vid sidan om att underhålla barnet.

När föräldrarnas önskan om vårdnad vid sidan om är ostridig och kan anses vara förenlig med barnets bästa, kan föräldrarna även besluta om vårdnad vid sidan om genom ett avtal som fastställs av barnatillsyningsmannen. Då är avtalsparter utöver föräldrarna även den person som blir vårdnadshavare vid sidan om och som gett sitt samtycke. Det är bra att komma ihåg att vårdnadshavaren vid sidan om efter fastställandet av vårdnaden vid sidan om i fortsättningen endera är en avtalspart i eller den som godkänner alla avtal som gäller barnets vårdnad, till exempel i fråga om ett eventuellt umgängesavtal mellan föräldrarna.

Barnatillsyningsmannen kan fastställa vårdnad vid sidan om också i sådana situationer, där barnen har en juridisk vårdnadshavarförälder. Då ingås om vårdnaden vid sidan om ett avtal, där avtalsparterna är barnets enda förälder samt den person som blir vårdnadshavare vid sidan om.

7. Vi vill trygga våra barns framtid ifall att det händer oss föräldrar något. Kan vi testamentera vårdnaden om våra barn till en släkting eller nära vän?

Vårdnaden om barn fastställs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Enligt vårdnadslagen är barnets vårdnadshavare hens föräldrar eller de personer som genom domstolsbeslut har anförtrotts vårdnaden om barnet.

Om föräldrarna, som var barnets vårdnadshavare, har avlidit kan tingsrätten anförtro vårdnaden om barnet till en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. När socialnämnden har fått information om att ett barn har blivit utan vårdnadshavare diskuterar den med barnets nära anhöriga och gör vid behov en ansökan om fastställande av vårdnadshavare för barnet till tingsrätten. En släkting eller en annan person som står nära barnet kan också göra ansökan.

Tingsrätten på barnets bostadsort fastställer barnets nya vårdnadshavare. Frågan om vårdnaden om barnet ska lösas framför allt med tanke på barnets bästa. Dessutom ska barnets egna önskemål och åsikter beaktas om detta med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt.

Det är alltså inte möjligt att ”testamentera” ett barn. Föräldrarna kan visserligen skriva ner sin önskan om att vårdnaden om barnet ska anförtros åt en viss person, men denna önskan binder inte myndigheterna, utan domstolen fattar alltid i slutändan ett beslut i enlighet med barnets bästa.

8. Jag är ensam vårdnadshavare och vill trygga mitt barns framtid ifall att det händer mig något. Kan jag testamentera vårdnaden om mitt barn till min syster?

Om föräldern, som var barnets vårdnadshavare, avlider kan tingsrätten anförtro vårdnaden om barnet till en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. När socialnämnden har fått information om att ett barn har blivit utan vårdnadshavare diskuterar den med barnets nära anhöriga och gör vid behov en ansökan om fastställande av vårdnadshavare för barnet till tingsrätten. Även barnets andra förälder, som inte är barnets vårdnadshavare, samt en släkting eller en annan person som står nära barnet kan också göra ansökan.

Tingsrätten på barnets bostadsort fastställer barnets nya vårdnadshavare. Frågan om vårdnaden om barnet ska lösas framför allt med tanke på barnets bästa. Dessutom ska barnets egna önskemål och åsikter beaktas om detta med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt.

Det är alltså inte möjligt att ”testamentera” ett barn. Föräldern med ensam vårdnad kan visserligen skriva ner sin önskan om att vårdnaden om barnet ska anförtros åt en viss person, men denna önskan binder inte myndigheterna, utan domstolen fattar alltid i slutändan ett beslut i enlighet med barnets bästa.

9. Vad händer om barnet blir utan vårdnadshavare?

Om barnet på grund av att vårdnadshavaren avlidit blir utan vårdnadshavare kan tingsrätten utifrån en ansökan till myndigheten anförtro vårdnaden om barnet till en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. När socialnämnden har fått information om att ett barn har blivit utan vårdnadshavare diskuterar den med barnets nära anhöriga och gör vid behov en ansökan om fastställande av vårdnadshavare för barnet till tingsrätten. Även barnets förälder, som inte är barnets vårdnadshavare, samt en släkting eller en annan person som står nära barnet kan också göra ansökan.

Tingsrätten på barnets bostadsort fastställer barnets nya vårdnadshavare. Frågan om vårdnaden om barnet ska lösas framför allt med tanke på barnets bästa. Dessutom ska barnets egna önskemål och åsikter beaktas om detta med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt.

1. Vilka saker avtalar man om i anknytning till umgängesrätten?

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder som det inte bor hos. I umgängesavtalet bör man beakta bland annat barnets ålder, skola, dagvård, hobbyer och avståndet mellan föräldrarnas hem. Även om det när man ingår avtalet kan kännas som om det inte finns något behov för att fastställa umgängesrätten och ingå avtalet, så rekommenderas det. För att undvika eventuella meningsskiljaktigheter är det bra om umgängesrätten definieras så noggrant som möjligt. Dessutom kräver FPA umgängesavtalet om umgängesföräldern ansöker om utkomststöd (länk till FPA:s utkomststöd(extern länk)) för umgängesutgifterna.

När man kommer överens om umgängesrätten är det bra att utöver den vanliga veckorytmen även avtala om transporter till hobbyer och var barnet ska tillbringa lov och helgdagar, såsom sommarlov, jul, påsk samt skolans övriga lov. Dessutom kan man i umgängesavtalet utöver umgänge även komma överens om annan kontakt samt transporter av barnet till den andra föräldern och vid behov även hur resekostnaderna för umgänget fördelas. Det lönar sig för föräldrarna att diskutera dessa saker innan de besöker barnatillsyningsmannen.

Då man kommer överens om saker som berör barnet ska barnets bästa vara utgångspunkten. Föräldrarna ska diskutera och väga olika alternativ framför allt med tanke på barnet, och vid utarbetandet av umgängesavtalet är det viktigt att beakta hur saker i barnets vardag i praktiken ordnas på bästa sätt. Man kan ta hjälp av föräldraplanen. (Länk till THL:s föräldraplanen(extern länk))

2. Det avtal som barnatillsyningsmannen bekräftat eller det beslut som tingsrätten fattat om barnets umgängesrätt fungerar inte. Vem kan man vända sig till?

Barnet har rätt att hålla kontakt med den förälder hos vilket det inte bor, oberoende av hurdan inbördes relation föräldrarna har. I frågor om meningsskiljaktigheter gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna vända sig till en medlare i familjeärenden. Om det bekräftade avtalet inte motsvarar den rådande situationen kan det tidigare avtalet eller beslutet ändras antingen genom ett nytt avtal eller domstolsbeslut.

3. Jag får inte träffa mitt barn, vad ska jag göra?

Om föräldrarna har ett giltigt avtal som bekräftats av barnatillsyningsmannen eller ett domstolsbeslut om umgängesrätt, är utgångspunkten att båda föräldrarna måste följa det. Om den primära föräldern hindrar umgänget kan föräldern med umgängesrätt ansöka om verkställighet av umgängesrätten hos tingsrätten genom att lämna in en skriftlig ansökan gällande detta till tingsrättens kansli. Verkställighet av ett giltigt avtal som blivit bekräftat eller ett domstolsbeslut om umgängesrätt kan krävas i domstol när beslutet eller avtalet inte följts. Tillgängliga tvångsmedel är vite och hämtning. Verkställigheten får dock inte inledas om ett 12-årigt eller yngre, men tillräckligt utvecklat, barn motsätter sig det.

Den som ansöker om verkställighet kan vara antingen barnets primära vårdnadshavare, som kräver att barnet ska returneras till hen, eller föräldern med umgängesrätt, som kräver att den bekräftade umgängesrätten ska genomföras. Däremot kan den primära vårdnadshavaren trots den bekräftade umgängesrätten inte kräva att den andra föräldern träffar sitt barn.

I regel sänder domstolen först det aktuella ärendet till verkställighetsmedling. Genom medling strävar man efter att få parterna att frivilligt följa beslutet eller avtalet. Om ärendet inte avgörs i verkställighetsmedlingen genomförs verkställigheten genom att man utfärdar ett förordnande om verkställighet, genom vilken sökandens kontrahent åläggs att överlåta barnet till sökanden (verkställighet av vårdnad) eller att tillåta umgänge mellan barnet och föräldern med umgängesrätt (verkställighet av umgängesrätt). Dessutom kan villkoren för den bekräftade umgängesrätten ändras eller preciseras antingen tillfälligt eller i mindre mån även permanent i verkställighetsrättegången.

Verkställigheten söks hos tingsrätten på barnets eller sökandens kontrahents bostadsort. Man ansöker om verkställigheten skriftligen och till ansökan bifogas avtalet eller beslutet om umgängesrätt, antingen som originalhandling eller bestyrkt kopia av den myndighet som utfärdat beslutet. Det är emellertid synnerligen viktigt att nå en förlikning i tvister som gäller barn. Ofta minskar en förlikning konflikter mellan föräldrarna och gynnar barnet.

Om det inte finns något bekräftat avtal eller domstolsbeslut om umgängesrätten kan man inte ansöka om verkställighet. I en sådan situation måste föräldrarna först avtala om umgängesrätten eller, om de inte kan nå enighet, föra saken till tingsrätten för att fastställa umgängesrätten.

Vid problem gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna också kontakta en medlare i familjeärenden.

4. Pappan/mamman träffar inte sitt barn som överenskommet. Kan jag på något sätt förplikta hen till umgänget?

Den primära vårdnadshavaren kan trots den bekräftade umgängesrätten inte kräva att den andra föräldern träffar sitt barn. Umgänge som sker genom tvång kan inte anses vara det bästa för barnet.

5. Det oroar mig att komma överens om träffar som ska ske i den andra förälderns hem. Vad kan jag göra?

Om det vid avtalandet eller beslutandet om barnets umgängesrätt framkommer riskfaktorer på grund av vilka barnet inte tryggt kan överlämnas till omsorg av föräldern med umgängesrätt, kan träffarna genomföras antingen stödda eller övervakade.

6. Barnet vill inte träffa den andra föräldern, vad ska jag göra?

Syftet med barnets umgängesrätt är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor. Umgängesrätten är främst barnets rättighet och det är föräldrarnas uppgift att trygga en positiv och nära relation till båda föräldrarna. Om barnet inte vill träffa den andra föräldern måste föräldrarna försöka reda ut orsaken till detta. Vid behov kan föräldrarna vända sig till exempelvis familjerådgivningen. Vid problem gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna också kontakta en medlare i familjeärenden. 

7. Vi har ett avtal om umgängesrätt som bekräftats av barnatillsyningsmannen, men mamman träffar endast barnet sporadiskt. Borde jag ändå varje gång förbereda mig för träffarna i enlighet med umgängesavtalet?

Det centrala målet med umgängesrätten är att barnet kan upprätthålla en nära relation till den förälder som bor annanstans. Om föräldern med umgängesrätt upprepade gånger försummar träffarna kan de inte längre nödvändigtvis anses vara i enlighet med barnets bästa. Den upprepade förgäves väntan och de upprepade besvikelserna kan göra att genomförandet av umgängesrätten strider mot barnets bästa. Även om barnets rättighet att träffa och hålla kontakt med den förälder som bor annanstans är en stark rättighet, får den ändå inte vändas till en förpliktelse som genomförs med tvång så att den grundläggande utgångspunkten om barnets bästa glöms bort. Föräldern med umgängesrätt bör sålunda också förstå att det inte är fråga om en rättighet för föräldrar som personen kan använda som hen vill, utan en förpliktelse som om den fortlöpande och upprepat försummas kan leda till att umgängesrätten minskas. I sista hand kan tingsrätten på ansökan dra in umgängesrätten helt och hållet, eftersom den inte längre är förenlig med barnets bästa.

I en sådan situation ska man försöka komma överens hos barnatillsyningsmannen om träffarna på nytt så att de motsvarar de förändrade förhållandena eller vid behov söka sig till medling i familjefrågor. Träffarna kan vid behov genomföras antingen stödda eller övervakade.

8. Jag är orolig för mitt barns säkerhet. Måste jag överlämna barnet till träffarna?

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder som det inte bor hos. Bägge föräldrarna är med stöd av vårdnadslagen skyldiga att medverka till att träffarna genomförs. Om föräldrarna har ett bekräftat avtal eller domstolsbeslut om umgänget är utgångspunkten att det förpliktar båda föräldrarna.

Umgänget får dock inte utgöra ett hot mot barnets hälsa, välfärd eller säkerhet. Därmed behöver den primära föräldern inte överlämna barnet till exempelvis en förälder som är påverkad av rusmedel eller beter sig hotfullt. Den primära föräldern måste dock själv bedöma situationen och besluta om hen ska överlämna barnet till den andra föräldern.

Om det uppstår faktorer som gör att barnet inte tryggt kan överlämnas till den andra föräldern måste man på nytt försöka komma överens om villkoren för umgängesrätten och man kan vid behov komma överens om att träffarna genomförs antingen stödda eller övervakade på platsen för träffen.

Föräldern med umgängesrätt har rätt att ansöka om verkställighet av umgängesrätten hos tingsrätten. Om den primära föräldern utan godtagbar orsak hindrar umgänget kan tingsrätten förelägga att föräldrarnas avtal eller domstolsbeslut om umgängesrätt ska verkställas.

9. Pappan/mamman hämtar inte tillbaka barnet efter träffen. Vem kan jag vända mig till?

Föräldern med umgängesrätt kan ha barnet hos sig endast inom de gränser som fastställs inom umgängesrätten om inte föräldrarna kommit överens om annat. Verkställighet av beslutet som utfärdats eller avtalet som bekräftats av barnatillsyningsmannen om barnets vårdnad och umgängesrätt kan krävas i domstol om beslutet eller avtalet inte följts. Barnets primära vårdnadshavare kan kräva att få barnet återlämnat till sig genom att lämna in en skriftlig ansökan om detta till tingsrättens kansli.

Verkställighet av beslutet om vårdnaden om barnet kan i stället för hos domstolen sökas hos utmätningsmannen på barnets hemort, permanenta bostadsort eller vistelseort om det förflutit mindre än tre månader sedan beslutet om vårdnad utfärdades.

Om du är orolig för barnets förhållanden, kontakta västra Nylands social- och krisjour dygnet runt på numret 029 151 2221.

Var i kontakt med polisen om ärendet gäller ett kapningshot eller en situation där ett barn förs utomlands.

1. Vad innebär underhållsbidrag och underhållsstöd?

Underhållsbidraget är ett belopp som betalas ut en gång i månaden och som den förälder som bor annanstans eller som på grund av ett domslut från tingsrätten ska betala till barnet för att för sin del sörja för barnets underhåll.

Underhållsstödet är en summa som FPA varje månad betalar ut till ett barn. Ett barn har rätt till underhållsstöd om den underhållsskyldige inte betalar underhållsbidrag eller om underhållsbidraget på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga är lägre än underhållsstödet. Ett barn har rätt till underhållsstöd också i det fall att hen bara har en underhållsskyldig förälder eftersom hen adopterats av endast en person eller eftersom faderskapet inte fastställts. Underhållsstöd kan betalas endast till en förälder eller annan vårdnadshavare som bor på samma adress som barnet eller, om ett minderårigt barn bor självständigt, till barnet självt.

Läs mer: Underhållsstöd | Privatpersoner | FPA(extern länk)

• Välkommen till egenvårdsprogrammet för parförhållandet!(extern länk) | Psykporten.fi

• Kriisikeskus Monika(extern länk), hjälp om du upplevt våld eller hot om våld.

• Miessakit Ry(extern länk) är en medborgar- och expertorganisation som stöder mäns mentala, psykiska och sociala tillväxt.

• Nollinjen(extern länk) hjälper varje dag klockan runt personer av alla kön och i alla åldrar som har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld i sina nära relationer.

• Kyrkans familjerådgivning,(extern länk) familjerådgivarna och de som jobbar vid familjerådgivningscentralerna har absolut tystnadsplikt.

• Parisuhdekeskus Kataja(extern länk) (på finska)

• Suhde klinikalla(extern länk) -podcast (på finska)

• Vanhempien Akatemia(extern länk) (på finska)